773 research outputs found
Mattis Tust homo religiosus? : en undersøkelse av religiøse trekk ved Mattis-skikkelsen i Tarjei Vesaas' Fuglane
No full textSammendrag:
Denne oppgaven er en analyse av Tarjei Vesaas roman Fuglane (1957). Det teoretiske grunnlaget er hentet fra religionshistorien og fra sosiologien, slik at oppgaven har et tverrfaglig sikte.Bakgrunnen for min analyse var en påstand fra den rumenske religionshistorikeren Mircea Eliade om at det er religionshistorikerens største oppgave å finne det religiøse menneskets egenart. Etter gjentatte lesninger av Fuglane mente jeg å spore en slags dypdimensjon hos hovedpersonen Mattis som kanskje kunne defineres som religiøsitet. Dermed ble mitt arbeidsspørsmål, Mattis tust homo religiosus? utformet.
Teoretisk hviler min oppgave på Eliades verk Det hellige og det profane (1957). Dette verket fokuserer på menneskets subjektive opplevelse av det religiøse. Sentralt i denne fremstillingen står begrepene det hellige, hierofani og homo religiosus. Eliade tillegger det hellige en eksistens utenfor tid og sted. En hierofani betegner det helliges manifestasjon i en gjenstand, som for homo religiosus, det religiøse mennesket, åpenbarer seg som noe hellig. Det hellige er ikke knyttet til noen spesifikk religion, men gis universell gyldighet.
I denne oppgaven har jeg gitt en tolkning av Mattis verdensbilde, som jeg mener er hellig. Med denne bakgrunnen har mitt mål vært å finne ut om og på hvilken måte Mattis kan sies å være en representant for homo religiosus. I Mattis hellige verdensbilde blir rugdetrekket en hierofani som åpenbarer den absolutte virkelighet for ham. I romanen mener jeg at dette verdensbildet også rommer et panteistisk natursyn. Jeg argumenterer også for at de øvrige personene i romanen ikke evner å se det guddommelige i naturen, og at de dermed kan sies å ha et profant verdensbilde. Med et slikt verdensbilde er det ikke mulig å gi rugdetrekket noen videre betydning. I avviket mellom det hellige og det profane verdensbildet ligger kilden til en dyp konflikt mellom Mattis og de øvrige personene i romanen.
På bakgrunn av Vesaas uttalelser om naturen, har jeg benyttet en sympatisk forståelsesramme. Metoden jeg benyttet meg av vil jeg karakterisere som tekstanalytisk, basert på en nærlesning av romanen
Høytfungerende voksne personer med autismespekterforstyrrelser: mestring av hverdagen i et recoveryperspektiv
No full textDiagnoser innenfor autismespekteret er utviklingsforstyrrelser som særlig påvirker kommunikasjon og sosialt samspill. I den senere tiden har en blitt oppmerksom på at personer med autismespekterforstyrrelser (ASF) har ferdigheter og evner som er viktige for arbeidslivet. Hensikten med denne masteroppgaven er å få vite mer om hvordan høytfungerende personer med autismespekterforstyrrelser mestrer sine utfordringer knyttet til sin diagnose i sine daglige liv. Studien er basert på teori og forskning på stress, mestring og recovery og semistrukturerte intervju med fem informanter. Inklusjonskriteriene var at informantene hadde fullført videregående skole og var i full jobb eller i videre utdanning.
Informantene hadde noen felles utfordringer når det gjaldt sosial samhandling og «small talk». De ble slitne og opplevde at dette tappet dem for energi. Informantene klarte sine oppgaver, men flere nevnte at avvik fra daglige rutiner var belastende. Mestringsstrategiene som ble brukt var avhengig av stress og type situasjon. Felles for informantene var også at de prøvde å planlegge, forberede seg og å være strukturerte. Alle informantene deltok på ting de ikke likte, og troen på egen mestring kunne variere med dagsform og situasjon. Alle fem informantene sa at de håndterte samtaler om fag bedre enn løsere «small-talk». Informantene var svært reflekterte over sine egne utfordringer og hadde funnet fram til mestringsstrategier som fungerte i dagliglivet. Likevel var det også daglige utfordringer i sosial interaksjon som var belastende og reduserte deres fysiske og psykiske kapasitet. Gjennom intervjuene delte informantene sine historier om en personlig recoveryreise
KME!? Estetiska läroprocesser på Segevångsskolan
No full textBaksidestext: Vad är estetiska läroprocesser? Hur används estetiska uttrycksformer i skolan?
Hur vill vi att de ska användas? Varför vill vi att de ska användas?
Mattis Gustavsson tar sig an frågor som dessa när han beskriver och analyserar
hur lärarstudenter planerade och genomförde ett antal projekt med
högstadieelever på Segevångsskolan. Studenternas beskrivningar av dessa
projekt och deras reflektioner över vad de varit med om, bildar underlag för
en diskussion om estetiska läroprocesser.
Studenterna läser huvudämnet KME (Kultur, medier och estetiska uttrycksformer)
vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Vad sägs utmärka KME
och KME-lärare? Hur använder KME-studenter estetiska uttrycksformer i de
egna studierna och när de arbetar med barn och ungdom i en pedagogisk
verksamhet?
Mattis Gustavsson arbetar vanligtvis som pedagog på Backaskolan, en
grundskola i stadsdelen Kirseberg i Malmö
KME!? Estetiska läroprocesser på Segevångsskolan [Elektronisk resurs]
No full textBaksidestext: Vad är estetiska läroprocesser? Hur används estetiska uttrycksformer i skolan? Hur vill vi att de ska användas? Varför vill vi att de ska användas? Mattis Gustavsson tar sig an frågor som dessa när han beskriver och analyserar hur lärarstudenter planerade och genomförde ett antal projekt med högstadieelever på Segevångsskolan. Studenternas beskrivningar av dessa projekt och deras reflektioner över vad de varit med om, bildar underlag för en diskussion om estetiska läroprocesser. Studenterna läser huvudämnet KME (Kultur, medier och estetiska uttrycksformer) vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Vad sägs utmärka KME och KME-lärare? Hur använder KME-studenter estetiska uttrycksformer i de egna studierna och när de arbetar med barn och ungdom i en pedagogisk verksamhet? Mattis Gustavsson arbetar vanligtvis som pedagog på Backaskolan, en grundskola i stadsdelen Kirseberg i Malmö.</p
High functioning adult persons with autism spectrum disorders: coping with everyday life in a recovery perspective
No full textMaster thesis in Mental Health and addiction issuesDiagnoser innenfor autismespekteret er utviklingsforstyrrelser som særlig påvirker kommunikasjon og sosialt samspill. I den senere tiden har en blitt oppmerksom på at personer med autismespekterforstyrrelser (ASF) har ferdigheter og evner som er viktige for arbeidslivet. Hensikten med denne masteroppgaven er å få vite mer om hvordan høytfungerende personer med autismespekterforstyrrelser mestrer sine utfordringer knyttet til sin diagnose i sine daglige liv. Studien er basert på teori og forskning på stress, mestring og recovery og semistrukturerte intervju med fem informanter. Inklusjonskriteriene var at informantene hadde fullført videregående skole og var i full jobb eller i videre utdanning.
Informantene hadde noen felles utfordringer når det gjaldt sosial samhandling og «small talk». De ble slitne og opplevde at dette tappet dem for energi. Informantene klarte sine oppgaver, men flere nevnte at avvik fra daglige rutiner var belastende. Mestringsstrategiene som ble brukt var avhengig av stress og type situasjon. Felles for informantene var også at de prøvde å planlegge, forberede seg og å være strukturerte. Alle informantene deltok på ting de ikke likte, og troen på egen mestring kunne variere med dagsform og situasjon. Alle fem informantene sa at de håndterte samtaler om fag bedre enn løsere «small-talk». Informantene var svært reflekterte over sine egne utfordringer og hadde funnet fram til mestringsstrategier som fungerte i dagliglivet. Likevel var det også daglige utfordringer i sosial interaksjon som var belastende og reduserte deres fysiske og psykiske kapasitet. Gjennom intervjuene delte informantene sine historier om en personlig recoveryreise.submittedVersio
Source Code Accompanying the Paper "More on network approaches in Historical Chinese Phonology (音韻學)"
No full text<p>First version of the source code and data accompanying the paper "More on Network Approaches in Historical Chinese Phonology".</p>
<p>This paper is available here:</p>
<ul>
<li>List, Johann-Mattis (2018): <strong>More on network approaches in Historical Chinese Phonology (音韻學)</strong>. Paper prepared for the <em>LFK Society Young Scholars Symposium</em>. Taibei: Li Fang-Kuei Society ofr Chinese Linguistics. URL: <a href="https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01706927">https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01706927</a>.</li>
</ul>
<pre><code>@InProceedings{List2018a,
author = {List, Johann-Mattis},
title = {{More on Network Approaches in Historical Chinese Phonology (音韻學)}},
booktitle = {{LFK Society Young Scholars Symposium}},
year = {2018},
publisher = {Li Fang-Kuei Society for Chinese Linguistics},
pdf = {https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01706927/file/main.pdf},
url = {https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01706927},
address = {Taipei},
hal_id = {hal-01706927},
}
</code></pre>
<p>See the README.md for mor information.</p>
<ul>
<li> </li>
</ul>
Politiker i en klass för sig - Om klass och kapital mediabevakningen av Sveriges ledande politiker
No full textFörfattare: Mattis Karlsson Titel: Politiker i en klass för sig – Om klass och kapital i mediabevakningen av Sveriges ledande politiker. Masteruppsats: SOCM02 Sociologiska institutionen, vårterminen 2013 Problem/bakgrund: Rapporteringen som rör svenska politiker handlar om långt mycket mer än bara politik. Politiker är offentliga personer som berörs av en mediabevakning som behandlar bland annat deras bakgrund, utbildning, intressen, smak. Det är ämnen som är relaterade till klass och förståelser om klass. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och förstå hur offentliga politikers uttryck för klass rapporteras om i svensk press. Sammanfattning: Uppsatsen lutar sig främst emot kritisk diskursanalys som föreslagen av Norman Fairclough samt en samling begrepp hämtade från Pierre Bourdieus teorier. Inledningsvis fokuserar uppsatsen därför på att presentera valda delar av dessa teorier och andra anslutande begrepp. För att sedan sätta den valda empirin (bestående av tidningsartiklar) i relation till det teoretiska ramverket. Slutsatser/Resultat: Uppsatsen resulterar i en beskrivning av hur rapporteringen är konstruerad och hur den kan förstås i relation till utvald sociologisk teori. Bland annat konstateras att: intrycken från andra diskurser än konkret politiska sådana är påtagliga, att det finns både generella och partispecifika förväntningar att leva upp till på det politiska fältet, samt att rapporteringen fyller disciplinerande funktioner
digling/network-in-hcp-paper: More on Network Approaches in Historical Chinese Phonology. Version 0.1 (beta).
No full text<p>First version of the source code and data accompanying the paper "More on Network Approaches in Historical Chinese Phonology".</p>
<p>This paper is available here:</p>
<ul>
<li>List, Johann-Mattis (2018): <strong>More on network approaches in Historical Chinese Phonology (音韻學)</strong>. Paper prepared for the <em>LFK Society Young Scholars Symposium</em>. Taibei: Li Fang-Kuei Society ofr Chinese Linguistics. URL: <a href="https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01706927">https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01706927</a>.</li>
</ul>
<pre><code class="lang-bibtex">@InProceedings{List2018a,
author = {List, Johann-Mattis},
title = {{More on Network Approaches in Historical Chinese Phonology (音韻學)}},
booktitle = {{LFK Society Young Scholars Symposium}},
year = {2018},
publisher = {Li Fang-Kuei Society for Chinese Linguistics},
pdf = {https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01706927/file/main.pdf},
url = {https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01706927},
address = {Taipei},
hal_id = {hal-01706927},
}
</code></pre>
<p>See the README.md for mor information.</p>
Anton Svensson och Mattis - En analys av två personer i Astrid Lindgrens verk som litterära personer och pappor
No full textKirjallisia henkilöhahmoja on tutkittu vähän sekä yleisessä että lastenkirjallisuudessa. Sen vuoksi tässä tutkielmassa tutkitaanAnton SvenssoniajaMattistakirjallisina henkilöhahmoina ja isinä Astrid Lindgrenin teoksissaEmil i Lönneberga(1963),Nya hyss av Emil i Lönneberga(1966),Än lever Emil i Lönneberga(1970) jaRonja Rövardotter(1981), joiden uudemmat painokset muodostavat tutkimusaineiston. Työ perustuu narratologiaan eli tekstilähtöiseen kirjallisuudentutkimukseen.
Työssä pyritään vastaamaan syväluvun ja tekstitulkinnan avulla seuraaviin tutkimuskysymyksiin: 1) Millaisia ulkoisia ja sisäisiä piirteitä Anton Svenssonilla ja Mattiksella on? 2) Ovatko he yksi- vai monipuolisia kirjallisia henkilöhahmoja eli litteitä (platt) vai pyöreitä (rund) henkilöhahmoja? 3) Kehittyvätkö he tarinan aikana eli ovat he staattisia (statisk) vai dynaamisia (dynamisk) henkilöhahmoja? 4) Millaisen kuvan piirteet luovat Anton Svenssonista ja Mattiksesta isinä? Työssä paneudutaan myös henkilöhahmojen välisiin yhtäläisyyksiin ja eroihin tutkimustulosten puitteissa. Jotta molempien henkilöhahmojen ominaispiirteet tulisivat selkeimmin esille, on analyysissa tukeuduttu piirteiden jaotteluun ulkoisiin ja sisäisiin piirteisiin.
Työn teoreettinen viitekehys perustuu ensinnä kirjallisen henkilöhahmon käsitteeseen ja kirjallisten henkilöhahmojen tutkimuksessa esiintyviin kahteen pääkysymykseen. Näitä ovat juonen ja henkilöhahmon välinen suhde sekä suhtautuminen kirjallisiin henkilöhahmoihin joko todellisia henkilöitä muistuttavina kuvauksina tai pelkkinä tekstirakennelmina. Toiseksi perehdytään erilaisiin keinoihin, joilla kirjallisia henkilöhahmoja voidaan analysoida ja kategorisoida. Henkilöhahmojen piirteet (drag) ovat keskeisessä asemassa analyysissa.
Tutkimustulosten perusteella voidaan todeta, että Anton Svensson on piirteidensä perusteella pyöreä henkilöhahmo. Hän ei kuitenkaan täytä kriteeriä, jonka mukaan pyöreä henkilöhahmo kykenee yllättämään lukijan, minkä vuoksi Anton Svensson sijoittuu pyöreän ja litteän hahmon rajamaille. Mattis puolestaan on selkeästi pyöreä henkilöhahmo, jolla on runsaasti erilaisia piirteitä ja joka pystyy yllättämään lukijan. Anton Svensson ei kehity tarinan aikana, joten hän on staattinen henkilöhahmo, kun taas Mattis käy läpi useita muutoksia ja voidaan täten luokitella dynaamiseksi henkilöhahmoksi. Anton Svensson on isänä ensisijaisesti auktoriteetti, kun taas Mattis on tunnetasolla läheisempi isä. Vaikka isien välillä on yhtäläisyyksiä ovat erot suuremmat. Koska tutkimuskohteena olivat vain kaksi monesta Astrid Lindgrenin kirjallisesta henkilöhahmosta ei tutkimustuloksia voida yleistää koskemaan Astrid Lindgrenin kirjallisia henkilöhahmoja tai isähahmoja laajemmin.
AVAINSANAT: henkilöhahmo, piirre, isähahmo, Astrid Lindgre
- …
