30,750 research outputs found
<em>Hur påverkar lärarundantaget teknikbaserat entreprenörskap?</em>
No full textGustav Tysk, ingenjörsstudent vid Entreprenörskolan, Uppsala Universitet, undersöker hur grundforskning kan kopplas till värdeskapande för samhället, tillsammans med Maria Strömme, professor, uppfinnare, entreprenör och styrelseproffs.</p
<em>Nanoteknologi – innovationer som ändrar vårt sätt att leva</em>
No full text»Nanoteknologi – innovationer som ändrar vårt sätt att leva«Med nanoteknologi kan vi bestämma vilka egenskaper ett material skall ha. Teknologin skapar helt unika möjligheter till hållbar utveckling inom alla områden där vi använder material. Maria Strömme ger i denna föreläsning exempel på hur vi med nanoteknologins hjälp kommer att kunna behandla cancer bättre, diagnosticera sjukdomar innan vi får symptom, lära våra kroppar att föryngra sig själva, skapa miljövänliga och smarta förpackningar, ge våra kläder helt nya egenskaper, göra plåster som bestämmer hur sår skall läka och visa bilder från världens första Formel 1 tävling med nanobilar.När Maria Strömme blev professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet blev hon den yngsta professorn i ett tekniskt ämne i Sverige. Idag är hon pionjär inom ramen nanoteknologi och föreläser om dess påverkan på samhället, sjukvården och människan. Hon har varit inbjuden talare vid World Economic Forum i Davos och har dessutom berättat om sin forskning i Sommar i P1 och på Skavlan två gånger.Välkommen att ställa frågor och lyssna till Maria Strömme!</p
Maria Bersani
No full textLa voce illustra la biografia e l'apporto letterario dato da Maria Bersani alla letteratura per l'infanziaThe headword explains the biography and the contribution of the author Maria Bersani to the children's literatur
Variations on the Author
No full text“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Liv efter döden? Den stora upptäckten återstår att göra!
No full textLiv efter döden? Den stora upptäckten återstår att göra!Kan vi hitta matematiska bevis för ett universellt medvetande som vi fortsätter att vara en del av även efter döden? Och kan vår verklighet existera enbart för att vi observerar den? Professor Maria Strömme efterlyser modiga forskare som vågar göra nya banbrytande upptäckter.Kvantmekaniken har gett oss insikter som har förändrat vår förståelse av världen, till exempel att ljus, som vi tidigare inte ansåg vara materia, faktiskt har massa och form. Ändå har vi inte lyckats modellera tankar, känslor och medvetande matematiskt, och vår förståelse för universum, som expanderar i en rasande takt, är fortfarande begränsad. Kan det vara så att universum är finjusterat för liv just för att vi som observatörer existerar och påverkar vår uppfattning av verkligheten? Denna fråga anknyter till kvantmekanikens princip om superposition, där partiklar kan vara i flera tillstånd samtidigt tills de observeras. Vid observation kollapsar den så kallade vågfunktionen och partikeln antar ett bestämt tillstånd, vilket tyder på att själva observationen påverkar verkligheten.Ingen ifrågasätter att tankar och känslor finns. Vi förstår väldigt mycket om hur de påverkar våra liv, men vi känner inte till något kring deras form eller mätbarhet. Hur mycket energi har en tanke, och vilka möjligheter har vårt medvetande att växelverka med andra människors medvetande? Kan det vara så att våra enskilda medvetanden i själva verket hänger samman med ett kollektivt medvetande som faktiskt har format det helt unika tillstånd vi uppfattar som vårt universum? Om detta stämmer, skulle existensen av medvetande efter döden vara statistiskt möjlig, både för religiösa och ateister. För den som vill gräva lite djupare i detta rekommenderar jag den populärvetenskapliga boken In My Time of Dying av Sebastian Junger.Redan på 1940-talet föreslog Erwin Schrödinger, Nobelpristagare och pionjär inom kvantmekaniken, att upplevelsen av individuella medvetanden kan vara en illusion och att alla levande varelsers medvetanden är del av en gemensam kosmisk enhet. Många fysiker har försökt inkludera medvetandet i de modeller som beskriver vår värld, där massa och energi kopplas enligt den speciella relativitetsteori Einstein la fram redan 1905.Men ingen har lyckats och jag börjar misstänka att ingen kommer att lyckas. Varför? För att alla försök bygger på att vi tror att inga banbrytande upptäckter finns kvar att göra för att beskriva vår omvärld. Att kvantmekaniken med sina massor och energier är komplett. Men skulle det istället kunna vara så att det finns energiformer vi inte har lyckats hitta en matematisk modell för att beskriva? Och att vi därför inte teoretiskt kan förklara hur dessa växelverkar med hjälp av de vassaste verktyg vi har i vår fysik- och matematiklåda idag?Inom psykologin har flera pionjärer närmat sig detta ämne. En av de mest intressanta är Sydney Banks, som på 1970-talet formulerade de tre principerna om sinne, medvetande och tanke – ett ramverk för att förstå hur människor skapar sin upplevelse av verkligheten. Som fysiker, ingenjör och människa drivs jag av en längtan att koppla våra tankar och vårt medvetande till naturvetenskap och matematiska modeller. Om vi kan förstå dessa samband kan vi ta ett dramatiskt steg framåt i vår utveckling och kanske förstå varför vi är här och vad som väntar oss efter det fysiska livet.Finns det månne några nya studenter på Uppsala universitet eller annorstädes som är tillräckligt lite påverkade att vårt gängse sätt att tänka, tillräckligt intelligenta och tillräckligt nyfikna för att ta sig an detta? </p
O curso de licenciatura em educação física da Universidade Federal de Santa Catarina: suas concepções de ensino e de educação física
No full textDissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Maria. Centro de Educação Fisica e Desporto
Erratum: Lack of immunity against rubella among Italian young adults. [BMC Infect Dis., 17, (2017) (199)] Doi: 10.1186/s12879-017-2295-y
No full textAfter publication of this article [1], the authors noted that the given names and family names of all authors had been inverted, and are therefore incorrect in the original article. In the original article, the author names appear as the following: Gallone Maria Serena, Gallone Maria Filomena, Larocca Angela Maria Vittoria, Germinario Cinzia and Tafuri Silvio. However, this is incorrect, and the author names should appear as per the below: Maria Serena Gallone, Maria Filomena Gallone, Angela Maria Vittoria Larocca, Cinzia Germinario, Silvio Tafuri. The author names have been corrected in the author list and the citation for this Erratum
Imagens de Otto Maria Carpeaux: esboço de biografia
No full textTese (doutorado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Filosofia e Ciências Humanas, Programa de Pós-Graduação em História, Florianópolis, 2015.Este esboço de biografia procura citar algumas imagens de Otto Maria Carpeaux: construções biográficas de naturezas múltiplas, elaboradas em contextos, por atores e sob condições igualmente díspares. Está constituído a partir de uma visão crítica da História, o que permite que ?outras imagens?, fragmentárias e não monumentais, também tenham espaço. Em diálogo com o princípio da montagem, este esboço apresenta-se em duas partes. Na primeira, Imagens possíveis, estão citadas as imagens elaboradas em vida e post mortem acerca do austríaco-brasileiro que nasceu em Viena em 1900, se exilou no Brasil em 1939 e morreu no Rio de Janeiro, em 1978. Na segunda, Montagens possíveis, apresentam-se duas possibilidades de exercício biográfico: pela leitura alegórica do documentário O velho e o Novo (Otto Maria Carpeaux), entendido como instrumento de intervenção no contexto ditatorial brasileiro e de uma reelaboração biográfica concernentes às suas experiências europeias; e pelo Caderno de imagens críticas, registro dos encontros em Carpeaux pelo meio de imagens críticas produzidas a partir da cesura do presente.Abstract : This biographical sketch attempts to quote some images of Otto Maria Carpeaux: various types of biographical constructions, carried out in different contexts by disparate authors under conditions just as distinct. It stems from a critical view of history, allowing for ?other images? fragmented and non-monumental ? to share the space.In dialogue with the montage principle, this sketch has two parts. The first, Possible Images, quotes the images produced during and after the life of the Austrian-Brazilian, who was born in Vienna in 1900, went to Brazil in exile in 1939 and died in Rio de Janeiro in 1978. The second part, Possible Montages, presents two possibilities of a biographical exercise: through the allegorical reading of documentary O Velho e o Novo (Otto Maria Carpeaux), understood as an instrument of intervention in the Brazilian dictatorship context and as a biographical retelling of the author?s European experiences; and through my Scrapbook of Critical Images, a record of the encounters in Carpeaux through critical images produced from the caesura of the present
Maria José ao encontro de Tchekov
No full text“A Carta da Corcunda para o Serralheiro” (“Letter from the Hunchback Girl to the Metalworker”), signed by Maria José, was first performed in a theatre show in 1988 (by actress-director Maria do Céu Guerra), two years before the typescript was published in book form for the first time by Teresa Rita Lopes. The evidence upon which this article is built is that it was the theatre that revealed the dramatic destination of this singular epistle of the only female heteronym that Fernando Pessoa invented, which was also the last heteronym to be created by the author. The dramatic construction of Maria José can be approximated to the character-building strategies in Anton Chekhov’s realist dramaturgy, in a way that differs from Pessoa’s other dramaturgical experiences. The analysis of Chekhov’s ascendancy over Stanislavski’s research, as well as the importance of Schopenhauer’s conception of the tragicomic, which is simultaneously projected onto Chekhov’s theatre and Maria José’s profile, are favourable lines of reading for this rapprochement between Pessoa and the Russian fiction writer and playwright. Pessoa’s readings of Chekhov’s texts (such as the play Uncle Vania and the short story “Vanka”) provide relevant data for assessing the magnitude of this encounter.“A Carta da Corcunda para o Serralheiro”, assinada por Maria José, começou por ser difundida num espectáculo de teatro em 1988 (pela actriz-encenadora Maria do Céu Guerra) dois anos antes de o dactiloscrito se ver publicado em livro, pela primeira vez, por Teresa Rita Lopes. Parte-se da evidência de ter sido o teatro a revelar a destinação dramática da epístola singular do único heterónimo mulher que Fernando Pessoa inventou, que terá sido também o último a ser criado pelo autor. A construção dramática de Maria José pode ser aproximada às estratégias de construção de personagem na dramaturgia realista de Anton Tchekov, de um modo que se distingue de outras experiências dramatúrgicas de Pessoa. A análise do ascendente de Tchekov sobre as pesquisas de Stanislavski, bem como a importância da concepção de tragicómico em Schopenhauer, que se projecta em simultâneo sobre o teatro de Tchekov e sobre o perfil de Maria José, são linhas de leitura propícias para esta aproximação entre Pessoa e o ficcionista e dramaturgo russo. As leituras de textos de Tchekov por parte de Pessoa (como o caso da peça Tio Vânia e o conto “Vanka”) fornecem dados relevantes para avaliar a magnitude deste encontro
- …
