1,721,177 research outputs found

    Namn på stort och smått : vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012

    No full text
    Innehåll Ainiala, Terhi: Namn under en dag. Namnkunnande som undersökningsobjekt Andersdotter, Karolina: Slånbärsvägen är fortfarande Slånbärsan. Ett namnbyte tio år senare Andersson, Thorsten: Från bygd till distrikt. Till nordisk distriktsterminologi Brylla, Eva: »...men Rosenknopp, Rosentagg kan ingen gärna kalla sig». Från Esaias Tegnér d.y till dagens efternamnsbildning Cleve, Lars, Johansson, Carina och Norbelie, Harald: Staffan Nyström som namnberedare i Stockholm Dehlin, Lennart: Toppnamn i Flen och annorstädes. Från Flenberget till Stora Lappkärrsberget Edlund, Lars-Erik: Lövånger och andra forntida namn i det västerbottniska kustlandet. Tankar och eftertankar kring ortnamn och förhistoria Elmevik, Lennart: Sya och Normlösa. Två dunkla svenska ortnamn Falck-Kjällquist, Birgit: Betydelseutvecklingen av ordet myr i Stångenäs häradi Bohuslän Fridell, Staffan: Sjöar på A Gustafsson, Linnea: Cecilia Lind. Ett exempel på dubbelt idolnamn Gustavson, Helmer: Personnamn i inskrifterna på runföremålen från Sigtuna Helleland, Botolv: Firenze på norsk og Florens på svensk. Utanlandske stadsnamn på norsk Källström, Magnus: Tysken som blev trilsk. Ett runsvenskt namnproblem från Mörkö (sö 22) Leibring, Katharina: Staffan i den svenska kattnamnsskatten Lundqvist, Björn: Något om gatunamnsbytena i Budapest 2011 och deras bakgrund Löfdahl, Maria: Cappi på KP. Namn i Göteborgsområdet använda av ungdomar Mattfolk, Leila: Staffan och andra. Om associationer till förnamn Neumüller, Kristina: Från Sigge vid bruket till Svine-Sigge. Namnfraser i 1600-talets Sörmland Ney, Agneta: Namngivning och manlig identitet i Volsunga saga Nilsson, Leif: »Adress» – något mångtydigt med ortnamn i nyckelroll Nyman, Eva: Sjönevad i Halland Peterson. Lena: Ødhbon på villovägar. Om ett sällsynt ord i fornsvenskan och dess öden i den svenska nordistiken (med en utblick mot forndanskan och fornvästnordiskan) Petrulevich, Alexandra: Ortnamnslån och ortnamnsanpassning – två sidor av samma mynt? Pihl, Elin: Girigbuken och Nattkappan Ryman, Lennart: Ortnamnsbildning och ortnamnsbruk hos barn i en Stockholmsförort Strandberg, Svante: Kornan, Mälaren och Slänningen. Tre uppländska sjönamn Sundström, Agneta: Grevinnorna Plåt och Plunta och Fullriggarn. Binamn i 1900-talets Sigtuna Sigmundsson, Svavar: Namn på vattensamlingar och myrar i Floi på södra Island Torensjö, Annette C: Beslutsfattarens dilemma Wahlberg, Mats: Kattens betydelse för våra ortnamn Vikstrand, Per: Solen skiner och Grisen skriker. Namn på svenska rockgrupper 1960-2000 Wiktorsson, Per-Axel: Bergslagen och annat olagligtWilliams, Henrik: Till tolkningen av personnamnet suan på Vanstastene

    Namn på stort och smått : vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012

    No full text
    Innehåll Ainiala, Terhi: Namn under en dag. Namnkunnande som undersökningsobjekt Andersdotter, Karolina: Slånbärsvägen är fortfarande Slånbärsan. Ett namnbyte tio år senare Andersson, Thorsten: Från bygd till distrikt. Till nordisk distriktsterminologi Brylla, Eva: »...men Rosenknopp, Rosentagg kan ingen gärna kalla sig». Från Esaias Tegnér d.y till dagens efternamnsbildning Cleve, Lars, Johansson, Carina och Norbelie, Harald: Staffan Nyström som namnberedare i Stockholm Dehlin, Lennart: Toppnamn i Flen och annorstädes. Från Flenberget till Stora Lappkärrsberget Edlund, Lars-Erik: Lövånger och andra forntida namn i det västerbottniska kustlandet. Tankar och eftertankar kring ortnamn och förhistoria Elmevik, Lennart: Sya och Normlösa. Två dunkla svenska ortnamn Falck-Kjällquist, Birgit: Betydelseutvecklingen av ordet myr i Stångenäs häradi Bohuslän Fridell, Staffan: Sjöar på A Gustafsson, Linnea: Cecilia Lind. Ett exempel på dubbelt idolnamn Gustavson, Helmer: Personnamn i inskrifterna på runföremålen från Sigtuna Helleland, Botolv: Firenze på norsk og Florens på svensk. Utanlandske stadsnamn på norsk Källström, Magnus: Tysken som blev trilsk. Ett runsvenskt namnproblem från Mörkö (sö 22) Leibring, Katharina: Staffan i den svenska kattnamnsskatten Lundqvist, Björn: Något om gatunamnsbytena i Budapest 2011 och deras bakgrund Löfdahl, Maria: Cappi på KP. Namn i Göteborgsområdet använda av ungdomar Mattfolk, Leila: Staffan och andra. Om associationer till förnamn Neumüller, Kristina: Från Sigge vid bruket till Svine-Sigge. Namnfraser i 1600-talets Sörmland Ney, Agneta: Namngivning och manlig identitet i Volsunga saga Nilsson, Leif: »Adress» – något mångtydigt med ortnamn i nyckelroll Nyman, Eva: Sjönevad i Halland Peterson. Lena: Ødhbon på villovägar. Om ett sällsynt ord i fornsvenskan och dess öden i den svenska nordistiken (med en utblick mot forndanskan och fornvästnordiskan) Petrulevich, Alexandra: Ortnamnslån och ortnamnsanpassning – två sidor av samma mynt? Pihl, Elin: Girigbuken och Nattkappan Ryman, Lennart: Ortnamnsbildning och ortnamnsbruk hos barn i en Stockholmsförort Strandberg, Svante: Kornan, Mälaren och Slänningen. Tre uppländska sjönamn Sundström, Agneta: Grevinnorna Plåt och Plunta och Fullriggarn. Binamn i 1900-talets Sigtuna Sigmundsson, Svavar: Namn på vattensamlingar och myrar i Floi på södra Island Torensjö, Annette C: Beslutsfattarens dilemma Wahlberg, Mats: Kattens betydelse för våra ortnamn Vikstrand, Per: Solen skiner och Grisen skriker. Namn på svenska rockgrupper 1960-2000 Wiktorsson, Per-Axel: Bergslagen och annat olagligtWilliams, Henrik: Till tolkningen av personnamnet suan på Vanstastene

    Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis

    Full text link
    The present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed

    Application of cryoenergy to improve septal exposure during transaortic septal myectomy in hypertrophic obstructive cardiomyopathy

    No full text
    For the past few decades, the transaortic septal myectomy (Morrow's procedure) has been the gold standard for treating severe left ventricular outflow tract obstruction in hypertrophic obstructive cardiomyopathy (HOCM) patients. 30-day mortality has been reported at less than 1% in dedicated centers. However, in a subgroup of patients, the interventricular septal obstruction is localized very distally, below the aortic valve plane, and the transaortic approach can be very challenging. A subset of these patients can present with residual obstruction after surgery, due to inadequate length of septal excision, leading to reoperation. The aim of this work is to illustrate an original application of cryoenergy to improve the transaortic exposure of the interventricular septum and thus enable surgeons to perform very distal myectomies in HOCM patients.</p

    Variations on the Author

    Full text link
    “Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship

    Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis

    Full text link
    We provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis

    Möjligheter och utmaningar att nå en utökad dialog med hjälp av molntjänster

    No full text
    Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nå en utökad dialog med hjälp av molntjänster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. En del av detta stöd kan vara en utökad dialog kollegor emellan. Kan man få stöd genom olika molntjänster, och i så fall hur? s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser i vår undervisning efter ett förändringsarbete som kan ge stöd i form av mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik. Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks lärarsamarbete. I den andra uppsatsen undersöks elev -lärarperspektivet. För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört en sammanställning av tidigare publicerat material som vi anser pekar på att kunskapen om detta borde finnas, samtidigt som vi ger vår syn på varför så inte är fallet runt vår utbildningsmiljö. Exempel på loggböcker där dialogen kollegor emellan finns nedtecknad finns som bilaga till detta arbete. Analysen av dessa loggböcker ligger till grund för flera av våra slutsatser i detta arbete.Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nå en utökad dialog med hjälp av molntjänster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Teachers and students need support in their teaching and learning in school. One way to reach more support is to use an enhanced dialog between colleagues. Can you gain support by various cloud services, so-called Web 2.0, in school, if so how? We want to show trends in our teaching after a change made in our method that can provide assistance in the form of a more structured, personal and accessible learning experience. This work is a degree thesis in two parts. The scientific work is divided into two projects with two persons in each. We are investigating the same tools but from two different perspectives. This thesis examines teachers' cooperation. The other paper examines the pupil-teacher perspective. To find trends for opportunities and possibilities of our already implemented change with paperless teaching using cloud services, we have conducted qualitative interviews with randomly selected students, and analyzed and compared the results. The analyses of these are presented together. The trends for opportunities and possibilities for continued change we have found through our investigation and the daily contact with students has strengthened us in our ambition to continue to use cloud services in our teaching. The students' attitude towards the tools is that they perceive them as more adapted to their everyday needs. The pedagogical change experienced by our teachers as less dramatic than we expected, which was positive

    Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts

    Full text link
    We conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more sophisticated methods

    Author Index

    No full text
    Nao informado
    corecore