The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Nationella minoritetsspråk i arkiv : Kartläggning av arkivbestånd och arkivsamlingar på de nationella minoritetsspråken i Sveriges offentliga arkiv
No full textDenna kartläggning av arkivbestånd och arkivsamlingar på de nationella minoritetsspråken i Sveriges offentliga arkiv är en del av Isofs regeringsuppdrag att ta fram indikatorer för uppföljning av utvecklingen av finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. Syftet med kartläggningen är att göra en uppskattning av eventuella bestånd på de nationella minoritetsspråken och som finns spridda i landets arkiv. Arbetet har också handlat om att ta fram förslag till indikatorer som ska kunna användas för att långsiktigt kunna mäta arkivens förutsättningar för att kunna vara en del av de nationella minoritetsspråkens främjande
Frågor och svar i språkrådgivningen : En jämförande kartläggning av språkrådgivningen i finska vid Insitutet för språk och folkminnen och Institutet för de inhemska språken
No full textRaportissa esitellään Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen (Isof) ja Kotimaisten kielten keskuksen (Kotus) kielenhuoltajien tekemää vertailevaa kartoitusta suomen kielen neuvontapalveluista. Aineisto on vuodelta 2023. Kartoituksessa selvitettiin esimerkiksi sitä, millaisia eroja ja yhtäläisyyksiä neuvontakysymyksissä ja -vastauksissa on ja mitä nämä piirteet kertovat kielen asemasta enemmistö- ja vähemmistökielenä. Kartoituksessa ilmeni, että Kotuksen asiakkaat esittävät kysymyksiä enemmän puhelimitse kuin kirjallisesti ja Isofissa päinvastoin. Kotuksesta kysytäänkin paljon yksityiskohtaisia tekstin viimeistelyyn liittyviä oikeinkirjoitus-, kielioppi- ja sanastokysymyksiä ja toivotaan pikaista vastausta. Isofista taas kysytään eniten yhteiskunnallisten termien käännöksiä ennen kaikkea ruotsista suomeen. Vastausten osalta selvin ero koskee sävyä: Isofin vastaukset ovat tuttavallisempia kuin Kotuksen. Muilta osin kieliviranomaisten ääni on tyypillistä kielineuvojapuhetta: vastauksissa vedotaan selvyyteen, ymmärrettävyyteen, vakiintuneisuuteen, johdonmukaisuuteen sekä yleiskielenmukaisuuteen. Silmiinpistävää on myös runsas voi käyttää -tyyppinen suoran puhuttelun välttely ja pehmentelevä konditionaalin käyttö. Kartoituksessa saatiin arvokasta tietoa siitä, miten kielen asema enemmistö- ja vähemmistökielenä vaikuttaa kielineuvonnan luonteeseen. Lisäksi tuloksista on hyötyä neuvontapalveluiden ja kielenhuollon ohjeiden kehittämisessä.I rapporten presenteras en jämförande kartläggning av frågor och svar i språkrådgivningen i finska vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) och Institutet för de inhemska språken (Kotus). Materialet är från 2023. I kartläggningen undersöktes till exempel vilka likheter och skillnader det finns i de två länderna när det gäller frågorna och svaren i rådgivningen och vad dessa drag säger om finskans ställning som majoritets- respektive minoritetsspråk. Kartläggningen visade att Kotus kunder ställer fler frågor per telefon än skriftligt och att förhållandet på Isof är det omvända. På Kotus ställs många detaljerade frågor om stavning, grammatik och vokabulär och man hoppas på ett snabbt svar. När det gäller Isof är det främst översättningsekvivalenter av samhällstermer som efterfrågas, framför allt från svenska till finska. När det gäller svaren märks den tydligaste skillnaden i tonen: svaren på Isof är mer familjära än på Kotus. I övrigt framträder på båda språkmyndigheterna en röst som är typisk för språkrådgivningen: i svaren hänvisas till klarhet, begriplighet, etablerat och konsekvent språkbruk samt standardspråkets normer. Det som sticker ut är rikligt bruk av svarstypen kan användas, dvs. undvikande av direkt tilltal, samt uppmjukande användning av konditionalis. Kartläggningen ger värdefull information om hur språkets ställning som majoritets- respektive minoritetsspråk påverkar språkrådgivningens karaktär. Dessutom är resultaten till nytta vid utvecklingen av rådgivningstjänster och språkråd
Kielineuvonnan kysymykset ja vastaukset : Vertaileva kartoitus Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen ja Kotimaisten kielten keskuksen suomen kielen neuvonnoista
No full textI rapporten presenteras en jämförande kartläggning av frågor och svar i språkrådgivningen i finska vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) och Institutet för de inhemska språken (Kotus). Materialet är från 2023. I kartläggningen undersöktes till exempel vilka likheter och skillnader det finns i de två länderna när det gäller frågorna och svaren i rådgivningen och vad dessa drag säger om finskans ställning som majoritets- respektive minoritetsspråk. Kartläggningen visade att Kotus kunder ställer fler frågor per telefon än skriftligt och att förhållandet på Isof är det omvända. På Kotus ställs många detaljerade frågor om stavning, grammatik och vokabulär och man hoppas på ett snabbt svar. När det gäller Isof är det främst översättningsekvivalenter av samhällstermer som efterfrågas, framför allt från svenska till finska. När det gäller svaren märks den tydligaste skillnaden i tonen: svaren på Isof är mer familjära än på Kotus. I övrigt framträder på båda språkmyndigheterna en röst som är typisk för språkrådgivningen: i svaren hänvisas till klarhet, begriplighet, etablerat och konsekvent språkbruk samt standardspråkets normer. Det som sticker ut är rikligt bruk av svarstypen kan användas, dvs. undvikande av direkt tilltal, samt uppmjukande användning av konditionalis. Kartläggningen ger värdefull information om hur språkets ställning som majoritets- respektive minoritetsspråk påverkar språkrådgivningens karaktär. Dessutom är resultaten till nytta vid utvecklingen av rådgivningstjänster och språkråd.Raportissa esitellään Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen (Isof) ja Kotimaisten kielten keskuksen (Kotus) kielenhuoltajien tekemää vertailevaa kartoitusta suomen kielen neuvontapalveluista. Aineisto on vuodelta 2023. Kartoituksessa selvitettiin esimerkiksi sitä, millaisia eroja ja yhtäläisyyksiä neuvontakysymyksissä ja -vastauksissa on ja mitä nämä piirteet kertovat kielen asemasta enemmistö- ja vähemmistökielenä. Kartoituksessa ilmeni, että Kotuksen asiakkaat esittävät kysymyksiä enemmän puhelimitse kuin kirjallisesti ja Isofissa päinvastoin. Kotuksesta kysytäänkin paljon yksityiskohtaisia tekstin viimeistelyyn liittyviä oikeinkirjoitus-, kielioppi- ja sanastokysymyksiä ja toivotaan pikaista vastausta. Isofista taas kysytään eniten yhteiskunnallisten termien käännöksiä ennen kaikkea ruotsista suomeen. Vastausten osalta selvin ero koskee sävyä: Isofin vastaukset ovat tuttavallisempia kuin Kotuksen. Muilta osin kieliviranomaisten ääni on tyypillistä kielineuvojapuhetta: vastauksissa vedotaan selvyyteen, ymmärrettävyyteen, vakiintuneisuuteen, johdonmukaisuuteen sekä yleiskielenmukaisuuteen. Silmiinpistävää on myös runsas voi käyttää -tyyppinen suoran puhuttelun välttely ja pehmentelevä konditionaalin käyttö. Kartoituksessa saatiin arvokasta tietoa siitä, miten kielen asema enemmistö- ja vähemmistökielenä vaikuttaa kielineuvonnan luonteeseen. Lisäksi tuloksista on hyötyä neuvontapalveluiden ja kielenhuollon ohjeiden kehittämisessä
Klarspråk 2025:1 : Bulletin från Språkrådet
No full textVi talar klarspråk Årets första nummer av Klarspråk handlar vad som är viktigt att tänka på när man kommunicerar muntligt. Många gånger kan det vara enklare att förklara något muntligt än i skrift. Exempelvis händer det att domaren berättar vad domstolen kommit fram till efter en rättegång, innan den skriftliga domen är klar. Då kan hen också svara på frågor och försäkra sig om att mottagaren har förstått. Vi får också läsa om hur Kronofogdens handläggare gör för att förklara komplicerade processer på ett begripligt sätt för personer som ringer deras kundservice. De förklarar svåra ord, omformulerar sig och delar upp långa förklaringar för att underlätta förståelsen. Handläggarna behöver också hantera krockar mellan allmänspråk och fackspråk, exempelvis ett ord som skuld. Nu finns det riktlinjer för talat lätt språk – som en motsvarighet till lättläst. De omfattar cirka hundra råd, som är användbara i bland annat undervisning, presentationer och samtal. Dessutom uppmärksammar vi att det är 30 år sedan det första numret av tidningen kom ut. Grattis ”Bullen” och tack till alla våra läsare
Namn på gårdar i by i ett sydskånskt härad under 1800- och 1900-tal
No full textThe present study examines the names of farmsteads in villages in the district of Färs in the southern parts of the province of Scania (Skåne). The study centres around farmstead names in the 1800s and 1900s, i.e. after the partition reforms of the 1800s. Following these reforms, the majority of farmsteads in the district relocated from the village centre to solitary locations on the outskirts of the village’s lands, where the farmsteads’ holdings were gathered into contiguous areas. The relocation created a new need for an individualising name. Thus, a large number of new farmstead names were formed in the 1800s and 1900s. Many of these names are secondary farmstead names originating from old field names. Primary farmstead names, on the other hand, distribute themselves over a number of subcategories depending on the first member, which can be a field name, a village name, a personal name or an adjective, to name a few subcategories. Many of these name types have been influenced by place names associated with the nobility, such as names of manors and large farms under estates. One example of such an influence is the occurrence of personal names in combination with certain place name elements such as -dal, -berg and -lund, e.g. Annielund, Erikslund. To obtain a more detailed and thorough understanding of Scanian farmstead names of the 19th and 20th centuries, there is a need for a larger study looking in detail at the totality of recorded farmstead names in a select set of Scanian villages and hamlets of different character. Such a study should furthermore address landscape type, settlement structure and the degree to which the partition reforms were carried out
Klarspråk 2025:2 : Bulletin från Språkrådet
No full textSå jobbar vinnarna med klarspråk Hur gör andra för att driva klarspråksarbetet framåt? Temat för det nya numret av Klarspråk är goda exempel. Årets vinnare av Klarspråkskristallen blev Jönköpings kommun. De satsar på att göra det lätt för sina anställda att använda klarspråk. De har tagit fram olika typer av stödmaterial, bland annat en film och en checklista för bättre texter, och jobbar också mycket med utbildningar och coachning. Region Skåne ökar tydligheten i sina kallelser. Istället för att skicka en kallelse till ”suturtagning” får patienterna veta att besöket handlar om att ”ta bort stygnen”. Regionen skriver också om sina webbtexter om att söka sjukhusvård och hur patienterna ska förbereda sig inför besöket. Hallstahammars kommun utvecklar en pedagogisk klarspråkassistent på sin egen AI-plattform. Assistenten föreslår inte bara ändringar i texten utan motiverar dem också. Språkfrågan handlar om ordet hybrid – kan man kalla till ett hybritt möte
”Jag visste inte ens vilka de var” : Lärarstudenter, nationella minoriteter och motberättelser
No full textTrots att det snart gått tjugofem år sedan Sveriges ratificering av Europarådets Ramkonvention om skydd för nationella minoriteter är okunskapen om minoriteterna fortfarande stor såväl i skolan som i samhället i stort. Europarådet (2024) har kritiserat Sverige för bristande uppföljning av undervisning om de nationella minoriteterna i skolan och för att det saknas relevant innehåll om minoriteternas historiska och nutida situation i de svenska lärarutbildningarna. I föreliggande artikel diskuteras hur man med utgångspunkt i kritisk interkulturell pedagogik samt med inspiration av dekoloniserande läroprocesser inom urfolkspedagogiken inom ramen för en kurs på lärarutbildningen tillsammans med lärarstudenter kan skapa motberättelser för att utmana okunskap och fördomar om minoriteterna. Samtidigt finns det också dilemman i undervisningen och risken för att ett essentialistiskt kulturbegrepp kan befästas. Här kan dock strategisk essentialism som temporär strategi vara en möjlighet för att undvika tigandets historiografi när det gäller att behandla minoriteterna i undervisningen
Romska initiativ och förutsättningar för revitalisering av romani chib i Sverige
No full textSyftet med denna artikel är att granska sex studier av romska initiativ och projekt som romer och icke-romer genomfört tillsammans från tidigt 1990-tal fram till 2017. Artikeln behandlar revitalisering av det nationella minoritetsspråket romani chib och förutsättningar för revitalisering i skola och utbildningssystem i Sverige. Med inspiration av Grins COD-modell, det vill säga Capacity development (kapacitet/kompetens), Opportunity creation (tillfälle) och Desire (önskan/vilja) (Grin 1990, 2003) och genom en fri tolkning av hur modellen vidareutvecklats av Lainio & Pesonen (2021), behandlar artikeln mesonivån, det vill säga gruppnivån. De tre faktorer som enligt Lainio & Pesonen utgör nödvändiga förutsättningar för revitalisering och utveckling av ett minoritetsspråk består av Kompetens/Kapacitet, Tillfälle och Vilja. Dessa faktorer återkommer i varierande grad i de sex studierna och är ibland överlappande. I tillägg framkommer ytterligare faktorer som resurser och tillgångar som kan vara avgörande för revitalisering av romani chib. Det gäller den flerspråkighet och kompetens i flera olika varieteter som ofta är förekommande bland romer och som uppmuntras. Vidare gynnar alla samtal om och intresset för språk den metalingvistiska medvetenheten bland såväl barn som vuxna inom minoriteten. Ytterligare en faktor utgörs av de generationsöverskridande aktiviteter som även främjar identitetsstärkande arbete bland romska barn och unga, där kontakten med vuxna talare av romani chib som förebilder bidrar till revitalisering av språket. Samtidigt visar de sex studierna att projekten och deltagarna kringgärdats av olika former av antiziganism. De pekar också på att en fristad eller fredad zon där minoritetsspråket är ”naturligt, förväntat och välkommet” (Lainio & Pesonen 2021, s. 49) utgör en viktig förutsättning för revitaliseringen
Toivomuspuu - Önsketrädet : Opas käyttäjälle - En vägledning
No full textKielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen (Isof) Suomen kielikeskus on kehittänyt Toivomuspuun tukemaan eri tahoja, jotka järjestävät neuvonpitoja ruotsinsuomalaisten lasten ja nuorten kanssa, koska tämä kohderyhmä koetaan usein vaikeasti tavoitettavaksi. Käyttäjän oppaassa on tietoa Toivomuspuusta ja ohjeet sen käyttämiseen neuvonpidoissa eri kohderyhmien kanssa.Språkcentrum för finska vid Institutet för språk och folkminnen har utvecklat Toivomuspuu - Önsketrädet som ett stöd till olika aktörer som anordnar samråd med sverigefinska barn och unga eftersom den målgruppen ofta anses vara svår att nå. I handboken finns information om vad Toivomuspuu - Önsketrädet är samt råd om användning i samråd med olika målgrupper.Handbok för de som anordnar samrådsmöten med sverigefinska barn och unga eller andra målgrupper som t.ex. sverigefinska barnfamiljer.</p
Perspektiv på stockholmska
No full textReven som gick över vegen och rekor som man eter – så kallat Stockholms-e har för många blivit en symbol för huvudstadens dialekt. Men hur vanligt var egentligen Stockholms-e i äldre stockholmska, och vilka andra uttalsdrag fanns det? I den här boken beskrivs vad som kännetecknar den äldre stockholmskans uttal, hur uttalet skiljer sig åt mellan olika grupper och hur det har förändrats över tid.Perspektiv på stockholmska bygger på ett omfattande forskningsprojekt om äldre stockholmska där närmare hundra timmars ljudinspelningar med stockholmare födda mellan 1862 och 1946 har analyserats. Det analyserade materialet är insamlat från slutet av 1950-talet fram till 1990-talet av dåvarande Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet.Boken rymmer även en analys av överklassens stockholmska med fokus på kungafamiljen, och en mindre studie av hur och när stockholmska uppkom som idé och begrepp. I ett kapitel sätts en enskild inspelning under luppen för en närstudie av språkmelodin i äldre arbetarklasstockholmska. I boken diskuteras också olika uppfattningar som finns om stockholmska och om stockholmare. Varför anses till exempel det så kallade ekensnacket ofta vara den mest ”äkta” stockholmskan?</p