811 research outputs found
Ekologisk mat och psykisk hälsa : unga vuxnas existentiella relation till mat som strategi för välbefinnande [Elektronisk resurs]
No full textMed utgångspunkt i eko-psykologin och ett livsvärldsfenomologiskt perspektiv beskrivs unga vuxnas val av ekologisk mat som en naturbaserad form av självterapeutisk intervention för att förbättra psykisk hälsa. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur unga vuxna aktivt använder relationen mellan kropp och mat i vardagen som del av en strategi för att uppnå välbefinnande och bättre hantera existentiella problem och ängslan inför framtiden. Med ett strategiskt urval av 30 unga vuxna i åldrarna 18-35 år gjordes semi-strukturerade intervjuer kring deras intresse för ekologisk mat. Analysen utgick från den deskriptiva fenomenologiska psykologiska forskningsmetoden och kompletterades med en fenomenologisk narrativ metod. I delstudie I undersöktes fenomenet ”unga vuxnas relation till ekologisk mat” på en generell nivå som visade hur relationen till ekologisk mat är ett mångdimensionellt fenomen med fyra konstituenter: 1) Den levda kroppen som utgångspunkt för utforskandet av livet, 2) Ett berättat själv genom emotionella-relationella matminnen, 3) En medveten livsstrategi för välbefinnande och vitalitet, och 4) En personlig uppsättning värderingar i förhållande till etiska normer. Delstudie II undersökte variationen av uttrycksformer i konstituenterna ett och tre, och beskriver hur de unga vuxna använder mat som självterapeutisk intervention via sin kropp och sina sinnen i relation till maten som verktyg genom att: 1) Lyssna på kroppen, 2) Moderera kroppstillstånd och känslor, 3) Finna kroppslig vitalitet och resiliens, 4) Skapa ett utrymme för stillhet och meditation och 5) Medverka i en kreativ process. Delstudie III beskriver hur relationen till mat utvecklas genom att matminnen knyts till olika personer, händelser och sammanhang, med tre livsberättelser som illustrerar hur denna relation kan utvecklas under perioden som ung vuxen: 1) Positiva emotionella matminnen kan vara förknippade med att använda mat som ett känslomässigt ankare. 2) Negativa emotionella matminnen kan vara förknippade med: a) en upptagenhet av mat, som innebär att individen byter ut eller kompenserar mellanmänskliga relationer, b) ett undvikande av mat, som handlar om minnen förknippade med en kontrollerad och undflyende relation till mat. Undersökningen visar också hur relationen till mat under ung vuxenperioden kan innebära en ”andra chans” att utveckla bra matvanor, men också hur deras starka fokus på att äta hälsosamt kan vara förenad med en personlig problematik
Mitt liv som Tema-bibliotekarie
No full textI augusti 1984 flyttade jag ned till Temainstitutionen förlagd till den gamla linnefabriken på Platensgatan 26 där tidigare humanistiska biblioteket hade huserat. Innan dess var jag föreståndare för det ekonomiska biblioteket (KA), numera i salig åminnelse, och före det ansvarig för fjärrlån. Vid den tiden var Tema Teknik och social förändring (Tema T) samt Tema Vatten i natur och samhälle (Tema V), Tema Kommunikation (Tema K) och Tema Hälsa (Tema H) redan etablerade, vilka kom att följas av Tema Barn (Tema B). År 1987 gick flytten upp till Campus Valla och där kom ytterligare två teman att etableras: Tema Genus och Tema Mat (Tema M). På senare år har ytterligare två teman tillkommit: Tema Etnicitet med placering i Norrköping samt Tema Kulturarv och kulturproduktion med delad placering i Linköping och Norrköping. Av olika anledningar har Tema H och Tema M upphört. Under åren som passerat har jag varit bibliotekarie för nästan samtliga teman i olika omgångar. Som Tema-bibliotekarie har jag haft möjligheten att på nära håll följa forskningens eller rättare sagt forskares vedermödor och glädjeämnen. Tvärvetenskap är och har alltid varit ett centralt begrepp och kännetecken för institutionen ända sedan dess start i början på 80-talet. De ämnesområden som fanns företrädda inom de teman jag jobbat med var allt ifrån ren naturvetenskap till humaniora. Detta innebar naturligtvis att någon ämnesexpert kunde jag inte vara. Mitt sista uppdrag var att fungera som bibliotekarie för Tema Vatten i natur och samhälle, som numer bytt namn till Tema Miljöförändring
H\uf6gre utbildning och h\ue5llbar omst\ue4llning – En reflektion \uf6ver studenternas roll
No full textF\uf6r att klara de globala utmaningarna menar FN:s Agenda 2030 att det kr\ue4vs omst\ue4llning av samh\ue4lleliga system. Det r\ue4cker inte med marginella justeringar. Oh\ue5llbara transport-, energi-, mat- och sjukv\ue5rdsystem beh\uf6ver fasas ut och ers\ue4ttas med h\ue5llbara. F\uf6r att klara dessa omst\ue4llningar beh\uf6vs helhetssyn och samverkan. I denna artikel ger jag min reflektion \uf6ver FN:s process f\uf6r l\ue4rande f\uf6r h\ue5llbar utveckling och p\ue5 vilket s\ue4tt h\uf6gskolor och universitet (HoU) kan bli mer aktiva i denna h\ue5llbarhetsomst\ue4llning genom att ta vara p\ue5 studenternas unika roll som m\uf6jligg\uf6rare
Mitt liv som Tema-bibliotekarie [Elektronisk resurs]
No full textI augusti 1984 flyttade jag ned till Temainstitutionen förlagd till den gamla linnefabriken på Platensgatan 26 där tidigare humanistiska biblioteket hade huserat. Innan dess var jag föreståndare för det ekonomiska biblioteket (KA), numera i salig åminnelse, och före det ansvarig för fjärrlån. Vid den tiden var Tema Teknik och social förändring (Tema T) samt Tema Vatten i natur och samhälle (Tema V), Tema Kommunikation (Tema K) och Tema Hälsa (Tema H) redan etablerade, vilka kom att följas av Tema Barn (Tema B). År 1987 gick flytten upp till Campus Valla och där kom ytterligare två teman att etableras: Tema Genus och Tema Mat (Tema M). På senare år har ytterligare två teman tillkommit: Tema Etnicitet med placering i Norrköping samt Tema Kulturarv och kulturproduktion med delad placering i Linköping och Norrköping. Av olika anledningar har Tema H och Tema M upphört.Under åren som passerat har jag varit bibliotekarie för nästan samtliga teman i olika omgångar. Som Tema-bibliotekarie har jag haft möjligheten att på nära håll följa forskningens eller rättare sagt forskares vedermödor och glädjeämnen. Tvärvetenskap är och har alltid varit ett centralt begrepp och kännetecken för institutionen ända sedan dess start i början på 80-talet. De ämnesområden som fanns företrädda inom de teman jag jobbat med var allt ifrån ren naturvetenskap till humaniora. Detta innebar naturligtvis att någon ämnesexpert kunde jag inte vara. Mitt sista uppdrag var att fungera som bibliotekarie för Tema Vatten i natur och samhälle, som numer bytt namn till Tema Miljöförändring.</p
Konsumenter om märken på mat : information eller förvirring? [Elektronisk resurs]
No full textMiljöproblemen har blivit alltmer komplexa och en mängd olika budskap riktas till konsumenterna i deras val av mat. En rik flora av märkningar används för att informera om miljöriktiga och klimatsmarta inköp. En synpunkt som kom fram i samband med de konsumentundersökningar som publicerats i tidigare faktablad kring frukt, grönsaker och potatis var att konsumenten har svårt att skilja mellan olika budskap och märkningar som finns på frukt och grönt och på livsmedel i allmänhet. I detta faktablad presenteras en enkätstudie med syfte att testa konsumenters intresse för och kännedom om märken, logotyper, som förekommer på den svenska marknaden, med fokus på miljömärkningen. Produktmärkningar på livsmedel är viktiga för konsumenterna i studien. Resultatet visar också att kännedomen och kunskapen om miljömärkningen är relativt låg, med undantag för KRAV, som de flesta känner till. Sju av tio säger sig veta vad KRAV står för, men när frågan ställs direkt till ett trettiotal av konsumenterna kan knappt hälften ge en godtagbar definition. Trots en hög igenkänningsgrad är kunskapen relativt låg om Änglamark, som har angivist som Sveriges grönaste varumärke. Sju av tio känner till Svenskt Sigill men knappt tre av tio tror sig veta vad det står för och få kan ge en egen godtagbar beskrivning. Det råder en viss förvirring kring nuvarande märkning och man blandar ihop miljömärken, hälsomärken och etisk märkning. Nyckelhålet är ett framgångsrikt hälsomärke och två tredjedelar känner också till ICA Gott liv. Fair Trade känns igen av knappt sex av tio. Dagligvaruhandeln skulle kunna vägleda konsumenten till klimatsmarta livsmedelsval genom olika kommunikationsmedel och i studien anger en majoritet att det vore bra med ett märke som graderar i stället för att certifiera. Konsumenterna tittar lika mycket på innehållsförteckningar som på märken. Ett alternativ till logotyper och ”trafikljus” är innehållsdeklarationer med mer detaljerad information om produktionsmetoder och miljöeffekter. Detta förutsätter att det finns objektiv information som konsumenten kan tolka. Även om mer information alltid antas vara bra kan man ändå ställa sig frågan om konsumenterna inte till sist går efter relativt enkla signaler. Det finns en stor tilltro till deras förmåga att fatta rationella beslut baserade på den information som märkningen kommunicerar, inte minst bland avsändarna till de olika märkena. Dessa kan förhoppningsvis finna resultaten intressanta i sitt strategiska utvecklingsarbete. Den utbredda okunskap som resultaten visar på aktualiserar också frågan om statens roll i samband med informationsspridning och produktmärknin
Ju mer vi \ue4r tillsammans - fyrtiotalisterna och maten
No full textMappies, Silvverr\ue4var, det gr\ue5 guldet, j\ue4tteproppen Orvar... Det h\ue4r \ue4r en bok om den stora generationsgruppen fyrtiotalisterna och deras matvanor. Mat betyder alltmer n\ue4r vi blir \ue4ldre, matlagning och m\ue5ltider \ue4r dagens fasta h\ue5llpunkter och upptar mer tid av v\ue5r vardag \ue4n d\ue5 vi arbetar. Mat \ue4r ocks\ue5 den del av det svenska hush\ue5llets konsumtion som kr\ue4ver mest energi och belastar milj\uf6n mest. \uc4ven \ue4ldre m\ue5ste d\ue4rf\uf6r \ue4ta mer resurssn\ue5lt och milj\uf6v\ue4nligt. God mat och god service, h\ue4lsa kvalitet, fritt val, v\ue4nner, h\ue5llbarhet. En ekvation som inte alltid g\ue5r ihop. Hur vill generationen egentligen ha det med maten och livet i framtiden? Boken bygger p\ue5 material som insamlats i samband med projektet ”Den m\ue5ngdimensionella matkonsumenten” , vid Centrum f\uf6r komsumtionsvetenskap i G\uf6teborg. H\ue4r ges en mer f\uf6rdjupad och helhetlig bild av n\ue5gra grupper 40-talister och om maten i deras liv. H\ue4r \uf6verbyggs avst\ue5ndet mellan mediernas o\uf6vervinnerliga \ue4ventyrare och v\ue5rd- och omsorgsforskningen br\ue4ckliga, sjuka, utsatta m\ue4nniskor i behov av v\ue5rd, omsorg och beskydd. Boken tar oss med p\ue5 en matresa fr\ue5n 50-talets Sverige fram till idag. H\ue4r v\ue4xer en bild av generationens matminnen, matens sociala betydelse, h\ue4lsa och milj\uf6t\ue4nkande fram. Ber\ue4ttelserna varvas med tidstypiska recept
Den kulinariska texten : En textanalys av matjournalistik som genre
No full textOnly abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.I min pro gradu-avhandling undersöker jag åtta mat- och vinspalter ur Hufvudstadsbladet från september 2002. Frågeställningen är vilken sorts livsstil och eventuell konsumtion som skribenterna för fram i texterna. Avsikten är att inledningsvis undersöka begreppet genre för att sedan kunna utgå ifrån att mitt material kan klassificeras som matjournalistiskt. Mitt syfte är att utgående ifrån att matjournalistik är en genre för sig, undersöka vilken sorts livsstil och konsumtion skribenterna eventuellt försöker föra fram och hur de i så fall argumenterar. Min forskning är kvalitativ och min metod blir en sorts diskursanalys med inslag av argumentationsanalys och i viss mån analyser på språket. Jag använder mig således av tre olika analyssätt - för det första använder jag mig av analyser på språket, så kallade lingvistiska metoder. För det andra tillämpar jag ett livsstils- och konsumtionsresonemang i kombination med diskursanalys. För det tredje använder jag mig av argumentationsanalys. Resultatet av min undersökning är att mitt material kan betraktas som en tillhörande genren matjournalistik och inte till exempel som konsumentupplysning. Mat- och vinspalterna utgör ett forum där diverse sociala och kulturella aspekter av samhället avspeglas. Sättet på vilket mat framställs i mitt analysmaterial, är starkt kopplat till livsstil. Skribenterna propagerar ofta i texterna för en viss sorts livsstil genom konsumtion, som kan uppfattas som något elitistisk och som förutsätter att de som konsumerar texterna känner till den terminologi som används och har en viss bakgrundskunskap. Mina främsta källor är: H. Gans "Popular Culture and High Culture. An Analysis and Evaluation of Taste", M-L Kakkuri-Knuuttila "Kuvaus, argumentti ja selitys tutkimusraportissa", S. Ridell "Kaikki tiet vievät genreen", J-P Roos "Elämäntapaa etsimässä"
A Connectionist and Multivariate Approach to Science Maps: Som, Clustering and Mds Applied to Library & Information Science Research.
Get PDFThe visualization of scientific field structures is a classic of scientometric studies. This paper presents a domain analysis of the library and information science discipline based on author co-citation analysis (ACA) and journal cocitation analysis (JCA). The techniques used for map construction are the self-organizing map (SOM) neural
algorithm, Ward’s clustering method and multidimensional
scaling (MDS). The results of this study are compared with
similar research developed by Howard White and Katherine
McCain [1]. The methodologies used allow us to confirm that
the subject domains identified in this paper are, as well,
present in our study for the corresponding period. The appearance of studies pertaining to library science reveals
the relationship of this realm with information science.
Especially significant is the presence of the management on the journal maps. From a methodological standpoint, meanwhile, we would agree with those authors who consider
MDS, the SOM and clustering as complementary methods
that provide representations of the same reality from different analytical points of view. Even so, the MDS representation is the one offering greater possibilities for the structural representation of the clusters in a set of variables
A connectionist and multivariate approach to science maps: the SOM, clustering and MDS applied to library and information science research
No full textThe visualization of scientific field structures is a classic of scientometric studies. This paper presents a domain analysis of the library and information science discipline based on author co-citation analysis (ACA) and journal cocitation analysis (JCA). The techniques used for map construction are the self-organizing map (SOM) neural algorithm, Ward’s clustering method and multidimensional scaling (MDS). The results of this study are compared with similar research developed by Howard White and Katherine McCain [1]. The methodologies used allow us to confirm that the subject domains identified in this paper are, as well,
present in our study for the corresponding period. The appearance of studies pertaining to library science reveals the relationship of this realm with information science. Especially significant is the presence of the management on the journal maps. From a methodological standpoint, meanwhile, we would agree with those authors who consider MDS, the SOM and clustering as complementary methods that provide representations of the same reality from different analytical points of view. Even so, the MDS representation is the one offering greater possibilities for the structural representation of the clusters in a set of variables
Utilização de ensaios não destrutivos no controle tecnológico de execução de pavimentos de concreto tipo Fast Track
Get PDFDissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro Tecnológico. Programa de Pós-Graduação em Engenharia Civil.Pavimentos construídos com a finalidade de uma rápida liberação ao tráfego, chamados de pavimentos de concreto fast track, sanam a necessidade de rapidez na liberação de pavimentos ao tráfego, podendo, quando bem construídos, proporcionar uma maior durabilidade à estrutura. Nestes pavimentos, necessita-se do constante monitoramento das propriedades mecânicas, em especial a resistência à tração na flexão, de forma a se ter segurança no momento da liberação da placa ao tráfego. Métodos não destrutivos, como o método da maturidade e ultra-som, são usualmente empregados para este monitoramento internacionalmente. Este trabalho aprofunda o estudo sobre a utilização de ensaios não destrutivos no monitoramento do ganho de resistência in loco em pavimentos de concreto fast track. Cinco misturas de concreto possivelmente utilizáveis em pavimentos rígidos foram investigadas e uma mistura aplicável a pavimentos de concreto fast track foi escolhida. Curvas de maturidade, seguindo-se o procedimento ASTM C 1074 (1998) para obtenção de valores da Energia de Ativação no concreto foram desenvolvidas a partir de ensaios de resistência à compressão e alternativamente a partir de ensaios de resistência à tração na flexão, propagação de ondas ultra-sônicas e início e fim de pega. Posteriormente, para a mistura escolhida, foi moldada uma placa-teste em tamanho real e submetida a um carregamento estático em seu ponto central, e em um ponto próximo ao bordo. Uma análise numérica foi desenvolvida a fim de localizar os pontos de maiores esforços na placa, bem como o nível de tensões provocado pela aplicação da carga. O desenvolvimento da resistência da placa foi continuamente estimado a partir do método da maturidade e ultra-som. Esperou-se aplicar o carregamento em torno de 24 horas após a concretagem, simulando aplicações fast track, o que se deu antes do esperado. As tensões e as deformações foram monitoradas em pontos específicos, e os valores comparados com os do modelo numérico, de maneira a conhecer comportamento da placa. Os resultados indicaram que todos os traços podem ser usados em aplicações fast track, já que atingiram altas resistências iniciais. O ultra-som não se forneceu resultados satisfatórios, porém foi possível estimar a resistência através do método da maturidade. Na placa de pavimento, os resultados no modelo real foram semelhantes ao modelo teórico, sendo este considerado uma boa aproximação
- …
