25 research outputs found
Helhedsplanen Kulturbroen: En undersøgelse af det helhedsorienterede arbejde med ressourcemobilisering og borgerinddragelse i Vejleåparken
No full textJeg har i dette nærværende speciale arbejdet med det helhedsorienterede arbejde der finder sted i sammenhæng med de almennyttige boligområder. Jeg fokuserer Vejleåparken, der er et stort almennyttigt boligområde i Ishøj. Jeg undersøger den boligsociale helhedsplan for dette boligområde ud fra en undren der tager udgangspunkt i helhedsplanens kollaps. Jeg kritiserer og diskuterer det ressourcemobiliserende og borgerinddragende arbejde. Disse værktøjer analyserer jeg ud fra teori om kapital inspireret af Pierre Bourdieu. Dette perspektiv udbygger jeg med Robert D. Putnams forståelse af social kapital, samt et perspektiv på empowerment som et værktøj til at styrke beboergrupperne i de almenyttige boligområder. Specialet er struktureret og opbygget efter Henri Lefebvres triade og konstruktion af det sociale rum.Jeg har i dette nærværende speciale arbejdet med det helhedsorienterede arbejde der finder sted i sammenhæng med de almennyttige boligområder. Jeg fokuserer Vejleåparken, der er et stort almennyttigt boligområde i Ishøj. Jeg undersøger den boligsociale helhedsplan for dette boligområde ud fra en undren der tager udgangspunkt i helhedsplanens kollaps. Jeg kritiserer og diskuterer det ressourcemobiliserende og borgerinddragende arbejde. Disse værktøjer analyserer jeg ud fra teori om kapital inspireret af Pierre Bourdieu. Dette perspektiv udbygger jeg med Robert D. Putnams forståelse af social kapital, samt et perspektiv på empowerment som et værktøj til at styrke beboergrupperne i de almenyttige boligområder. Specialet er struktureret og opbygget efter Henri Lefebvres triade og konstruktion af det sociale rum
Common Ground: Urban Architecture
No full textNijmegen, the oldest city in the Netherlands, is characterised by its topography, scale, and liberal attitudes. Described as ‘old city, young vibe’, Nijmegen is known for its left-wing politics, stimulated by the presence of Radboud University. It has a heterogeneous population of different subcultures, social groups and nationalities that create a vibrant community. However, the public realm does not currently reflect the bricolage society of Nijmegen, instead mirroring the capitalist agenda of the global retail industry. Shops dominate the city centre, providing a limited realm for social participation or interaction between residents. Furthermore, ownership analysis of the city highlights the poor participation of the residents in making the city. Local organisations are instead situated on the border of the city, absent of footfall or public engagement. With the acceleration of loneliness, isolation and unemployment arising during the global pandemic, the value of the community needs to be reaffirmed in Nijmegen now more than ever. My design proposal aims to provide an alternative solution by democratising the public realm of Nijmegen to harness the social potential of the city. Inspired by Lefebvres notion of ‘The right to the city’ which called for a reclamation of public space back to the community, Common Ground aims to provide an alternative public realm for Nijmegen residents to create a new relationship to their city and community. The Molenpoort mall personifies the commercial city centre of Nijmegen, opened in 1972 as the as the first enclosed shopping centre in the city. Today, the Molenpoort is a void in the city, unloved by residents with a high number of abandoned shops. The current state of the Molenpoort represents the changing needs of society. No longer are people interested in shopping for leisure, instead favouring the convenience of online shopping. I therefore propose a redefinition of the Molenpoort plot from a dilapidated shopping mall to a community centre and coworking space for local businesses, aimed at strengthening the social and economic structures of your city.Urban ArchitectureCo-working spaceCommunity CentreArchitecture, Urbanism and Building Sciences | Urbanis
System consisting of sonic spark chambers, time-of-flight and pulse-height counters ("missing-mass spectrometer") with on-line computer
No full text”Men interiören är ju människan själv!” : Representationer av rum i Karoliina Hellbergs (f. 1987) interiörporträtt
No full textRummet existerar både materiellt och abstrakt där de båda komponenterna är oskiljaktiga och påverkar hur människan integrerar med omvärlden. Genren interiörporträtt, som avbildar rummet i ordets båda bemärkelser, har vuxit fram samtidigt som ett borgerligt identitetssökande i den materiella och avbildade interiören, vilket har kristalliserats i dess strukturer. Karoliina Hellbergs (f. 1987) folktomma målningar leker med den borgerliga traditionen samtidigt som de innehåller talrika detaljer som representerar en mänsklig närvaro i verken. I skildringarna möts flera representationer av rummet med utgångspunkt i vilka detaljer som synliggörs i verken i kombination med betraktarens subjektiva erfarenheter.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur detaljer förenar representationer av rum med mänsklig närvaro i Karoliina Hellbergs interiörporträtt. Vilka föreställningar av rummet representeras i interiörporträtten? Hur förmedlar detaljer spår av mänsklig närvaro? Hur har interiören i måleriet gått från bakgrundsutfyllnad till gestaltning av människan som person? Hur samsas betraktarens och skaparens tolkning av verket i rummet? Genom att analysera och jämföra fem av Karoliina Hellbergs interiörporträtt med utgångspunkt i teorier kring rummet och detaljen som punctum undersöks hur människan representeras i de olika rummen. Den teoretiska referensramen utgörs av Gaston Bachelards och Henri Lefebvres fenomenologiska teorier om rummet.
Primärmaterialet består av fem målningar av Karoliina Hellberg från 2016–2019. Witold Rybczynskis Home: A Short History of An Idea (1986) i kombination med Charles Rices The Emergence of the Interior (2007) och Mario Praz An Illustrated History of Interior Decoration (1962) används för att lägga fram hemmets funktion, dess relation till interiören och interiörporträttets framväxt. För en ökad förståelse om detaljen som koncept inom konst används bland annat Roland Barthes Det Ljusa Rummet (1986) och Altti Kuusamos texter om detaljer. Texter om och av Hellberg utnyttjas för en ökad kontextualisering av konstnären.
I Hellbergs interiörporträtt samsas representationer av konstnärens eget rum med betraktarens subjektiva tolkningar. Rummet i interiörporträttet är en social produkt av samhällets och konstnärens rum och mäts med utgångspunkt i betraktarens interaktion med det. De borgerliga uppfattningarna av interiörens och interiörporträttets dubbla natur möjliggör detaljerna i målningarna att fungera som brytningspunkter där konstnären och betraktaren kan projicera sina egna upplevelser. Dessa skapar en mänsklig närvaro i rummet och påverkar tolkningen av verket. De synliggjorda detaljerna skapar en länk mellan det historiska och personliga rummet och förklarar hur olika rum kan representeras i verken. Samtidigt skapar Hellbergs interiörporträtt sitt eget rum, som bryter mot de borgerliga strukturerna, men som fortfarande mäts med startpunkt i hur den mänskliga kroppen approprierar det geometriska och avbilade rummet. Rummen i Hellbergs verk produceras aktivt genom detaljerna i dem, dess tidsliga kontext samt människans närvaro som en aktiv del av konstverket
Raumkonzepte in der Erzählung "Begegnung auf dem Riesengebirge" von Erwin Guido Kolbenheyer
No full textIn diesem Beitrag werden Raumkonzepte untersucht, die der Autor Erwin Guido Kolbenheyer in seiner Erzählung "Begegnung auf dem Riesengebirge" (1928) entwickelt. Es wird gezeigt, dass der belletristische Text neben einer ästhetischen Qualität zugleich eine beunruhigende politische Aussage beinhaltet. Sie wird ersichtlich, wenn die verschiedenen Raumpräsentationen analysiert werden. Es werden die vom Autor entworfenen Raumordnungen und seine Grundlagen vorgestellt und im Kontext der Zwischenkriegszeit verortet. Dabei wird auf die Kontinuität der großdeutschen Raumvorstellung von Zentraleuropa hingewiesen. Theoretisch geht der Beitrag von Henri Lefebvres theoretischen Überlegungen zum Raumverständnis aus.This paper explores spatial concepts developed by the author Erwin Guido Kolbenheyer in his short story "Begegnung auf dem Riesengebirge" (1928). It is shown that the literary text not only has an aesthetic quality but also contains a disturbing political statement. This becomes apparent when the various spatial representations are analysed. The author's spatial arrangements and their foundations are presented and put in the context of the inter-war period. Attention is drawn to the continuity of the "großdeutsche" idea of Central Europe. The article is based on Henri Lefebvre's theoretical considerations on space
Vienna - Bratislava relationships
No full textIn dieser Arbeit zielt die Autorin darauf ab, einen Einblick in die unterschiedlichen Arbeiten zu Territorialität in der Wien-Bratislava Region zu geben. Es wird demonstriert, was die Errichtung und der Abbau einer Grenze an tiefgreifenden Konsequenzen für die Identität und Wahrnehmung einer Stadt haben kann. Dazu wird der Einfluss der Grenze auf die ökonomische und politische Entwicklung in einer derart paradoxen Situation von zwei Hauptstädten in einem historischen Kontext analysiert, die an den Grenzen eines Nationalstaates liegen. Die Entwicklung der Slowakei als Nationalstaat, mit Bratislava als seine Hauptstadt, wird untersucht. Spezielle Aufmerksamkeit wird auf das Bratislava des frühen 20. Jahrhunderts gelegt. Wien wird im Kontext des zerfallenen Habsburg Imperiums diskutiert, und die sich dadurch ändernde Rolle der Stadt. Der Fokus liegt in Wiens Selbst-Identifikation, Ethnie und der Glorifizierung seiner Vergangenheit im frühen 20. Jahrhundert. Die Rollen beider Städte während des Kalten Krieges werden ebenso untersucht, mit einem näheren Blick auf die diplomatischen Beziehungen zwischen Ost und West, und wie diese die Landschaft Wien-Bratislava verändert haben. Schließlich wird die Kooperation zwischen den beiden Städten nach 1989 und die Entwicklung von grenzübergreifenden Kooperation erforscht, mit dem Schwerpunkt den Einfluss einer größere territorialen Entität: die Europäische Union. Die Autorin benützt vor allem die Theorien von Lefebvres über „Produktion von Raum“ und Sacks Konzept der „Territorialität“. Damit wird es klar, dass National(staaten) nicht a-historisch, träge und ortsgebunden sind. Stattdessen ist jede Art von onzeptualisierung oder Vorstellung abhängig von historischen Prozessen, was von diesen Prozessen in Erinnerung bleibt, räumliche Praktiken, soziale Umgebung und dem persönlichen Kontext jedes einzelnen Individuums.In this thesis, the author aims to give an insight in the diverse workings of territoriality in the Vienna Bratislava region. It will be demonstrated how the instalment and alleviation of a border can have profound consequences on city identity and perception. Furthermore, the effects of the border on economic and political development in such a paradoxical situation of two national capitals sitting on the edges of the national territory will be examined in an historic context. The development of Slovakia as a nation-state, with Bratislava as its capital will be studied. Specific attention will be given to Bratislava in the early 20th century. Vienna is discussed in the context of the crumbling Habsburg Empire, and the city's changing role within that. The focus lies with Vienna's self-identification, ethnic and the glorification of its past during the early 20th century. The roles of both cities during the Cold War are examined as well, looking closer at diplomatic relations between East and West and how they shaped the Vienna-Bratislava landscape. Finally, the cooperation between the cities after 1989 and the development of cross-border cooperation is explored, with an emphasis on the influence of a larger territorial entity: the European Union. The author mainly draws on Lefebvres theories on production of space and Sacks concept of territoriality. Thus it will become clear that nation(-states) are not a-historic, inert and place-bound. Instead, any kind of conceptualization or perception is dependent on historic processes, what is remembered of these processes, spatial practices, social surroundings and personal context for each individual
Neutrons from the breakup of C-19
No full textNeutrons arising from the breakup of a 30 MeV/nucleon C-19 beam on a tantalum target have been measured using the 98 element array DEMON. A narrow, forward peaked neutron angular distribution, with a corresponding momentum spread considerably smaller than those measured simultaneously for N-21, O-22 and F-24 was observed for charged fragments with
Trygga och otrygga platser - En etnografisk studie om våld och utsatthet bland barn i fritidshem
No full textSkolvåld förekommer i alla länder och påverkar många barn i deras vardag. Det finns idag en omfattande svensk och internationell forskning om våld i olika skolmiljöer, men få studier som undersöker våld bland barn i fritidshem. Undervisningen i fritidshem ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer, samt känna trygghet och tillhörighet i elevgruppen. Dessvärre visar Skolverkets statistik och statliga utredningar att det råder brist på utbildade lärare i fritidshem och att verksamheten många gånger är ansträngd på grund av stora barngrupper och en bristfällig personaltäthet. I en studie av Friends framkommer att 54 procent av eleverna i årskurs F-3 och 45 procent av eleverna i årskurs 4-6 uppger att de utsatts för kränkningar av andra elever. För de flesta barn i åldrarna 6–9 år består vardagen av både skola och fritidshem. Avhandlingens syfte är att undersöka hur våld tar sig uttryck bland barn vid två fritidshem och hur barn själva beskriver sina upplevelser i relation till våld, utsatthet och plats, samt hur personal i fritidshem beskriver och hanterar situationer då våld och utsatthet förekommer bland barn i fritidshemmet. Fältarbete har genomförts vid två olika fritidshem. Under fältarbetet har observationer, intervjuer med barn och personal och samtalspromenader genomförts. Studien tar bland annat sin utgångspunkt i Johan Galtungs teori om olika typer av våld, samt Doreen Masseys, Henri Lefebvres och The Roestone Collectives teorier om plats och rumslighet. Denna sammanläggningsavhandling består av en kappa, samt fyra delstudier, varav tre är författade av doktoranden och en är samförfattad. De fyra delstudierna bidrar med kunskaper om hur, var och när våld uppkommer och förekommer bland barn på de två fritidshemmen. Olika nivåer av våld, i form av direkt, strukturellt och kulturellt våld visar sig förekomma i framförallt ett av fritidshemmen, där våld också normaliseras. Vidare visar delstudierna hur barn och personal hanterar våld och rumsligheter som kan uppfattas som trygga eller otrygga. Barnen använder olika strategier för att undvika och hantera otrygga rumsligheter. Personalen har i det ena fritidshemmet en hög grad av kontroll och struktur, medan det är friare i det andra. Lokala förutsättningar, såsom tillgång till ändamålsenliga lokaler och personalresurser i fritidshemmen, visar sig i denna avhandlingsstudie få betydelse för barns vardagsliv
