2,697,211 research outputs found
VERDIEN AV LIV OG HELSE Hvor mye bør samfunnet være villig til å betale for helseforbedringer?
No full textØkonomisk evaluering er et verktøy som har fått økende anvendelse som beslutningsgrunnlag ved prioriteringer i helsevesenet. Fordi det er knapphet på ressurser er det nødvendig å vurdere om nytten av ressursbruken eller ressursfordelingen står i et akseptabelt forhold til kostnadene. Det ville være uetisk å ignorere kostnaden ved en gitt helsetjeneste; det innebærer å ignorere spørsmålet om ressursbruken kunne gitt mer nytte i form av helseforbedring eller livredning for andre pasienter. Likevel reiser økonomiske analyser en rekke problemer av etisk, økonomisk-teoretisk, metodologisk og praktisk art. Senter for medisinsk metodevurdering (SMM), Helseøkonomiprogrammet ved Universitetet i Oslo (HERO) og Sosial- og helsedirektoratet (SHD) besluttet derfor våren 2002 å arrangere en konferanse der man ville drøfte noen av de vanskelige problemene knyttet til økonomisk evaluering og prioritering. Man inviterte politikere fra alle politiske fløyer og fagfolk med svært ulik tilnærming slik det fremgår av programmet. I denne rapporten legger vi frem skriftlige bidrag fra de fleste av foredragsholderne. En redaksjonskomite bestående av Berit Bringedal, Tor Iversen og Ivar Sønbø Kristiansen har redigert rapporten sammen med informasjonsmedarbeiderne Dagny Fredheim og Gunn Kristin Tjoflot. Redaksjonsarbeidet har begrenset seg til forslag om klargjøring av argumenter og enhetlig grafisk layout. Forfatterne har stått fritt til å uttrykke sine meninger, og disse står for enkeltpersonenes regning, ikke for deres arbeidsgiveres. Konferansen vakte stor interesse med ca 170 påmeldte deltakere. Mens mange av foredragsholderne hadde fått i oppdrag å vurdere grenser for samfunnets betalingsvilje for liv og helseforbedringer, ønsket de selv i liten grad å uttrykke seg konkret om dette. Artiklene belyser likevel en rekke teoretiske og praktiske aspekter ved økonomisk evaluering og prioritering. Rapporten gir et bilde av viktige helseøkonomiske problemstillinger, samt noen av de sentrale problemene knyttet til økonomiske analyser av helsetiltak. Vi håper rapporten kan være nyttig for alle som skal bruke økonomisk evaluering i sitt arbeide.Økonomisk evaluering; prioritering; helse
Sammanställning av befintligadata av växtskyddsmedel i ytvatten 1983-2014 [Elektronisk resurs] : Underlagsrapport till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
No full textI denna rapport sammanställts och analyseras befintliga bekämpningsmedelsanalyseri ytvatten i Sverige under perioden 1983-2014. Data har sammanställtsfrån databaserna Regionala pesticiddatabasen (RPD) som förvaltas av SverigesLantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket och Vattentäktsarkivet somförvaltas av Sveriges Geologiska Undersökning.Tidstrender av bekämpningsmedel i ytvatten har analyserats för hela perioden, delsför summahalter av bekämpningsmedel och dels för halterna av enskildasubstanser. En analys har även gjorts av vilka substanser som oftast detekteras iytvatten, vilka substanser som oftast överskrider gränsvärdet för dricksvatten sittriktvärde avseende risk för ekologisk skada. En jämförelse av resultaten har gjortsmed motsvarande sammanställningar från den nationella miljöövervakningen samtför data från endast Skåne. Av alla prover som ingått i sammanställningen har 48% haft fynd av något bekämpningsmedel. Detta kan jämföras med 74 % för dataendast från Skåne. Glyfosat har varit den vanligaste substansen att detektera iytvatten under hela den undersökta perioden. I den nationella miljöövervakningen(NMÖ) är bentazon den vanligaste substansen att detektera med glyfosat på andraplats. Ingen tydlig tidstrend kan ses för den totala andelen prover där man kandetektera bekämpningsmedel. En tendens kan dock ses till att prover överdricksvatten-gränsvärdet för summahalter blivit ovanligare sedan mitten på 1990-talet. Även andelen prover över dricksvattengränsvärdet för enskilda substanser harblivit lägre om man jämför perioderna 1983-2001 och 2002-2014. Glyfosat,AMPA, bentazon, azoxystrobin och MCPA är några substanser som fortfarande ärvanliga att detektera i ytvatten men som har fått en mindre andel prover överdricksvattengränsvärdet. Bentazon, MCPA, mekoprop och terbutylazin visar påtendenser till minskande halter sett över hela den undersökta perioden.Diflufenikan är den substans som är vanligast att hitta över sitt ekotoxikologiskariktvärde under 2002-2014. Detta är även fallet i NMÖ samt i data från endastSkåne. Ingen tidstrend kan ses för halterna av diflufenikan. Substanserna med nästhögst frekvens över sina riktvärden är terbutylazin-desetyl och imidakloprid.Terbutylazin-desetyl är en nedbrytningsprodukt till terbutylazin som är förbjudetsedan 2003 och uppvisar minskande halter. Imidakloprid har fått begränsadanvändning sedan 2013 så halter i miljön bör minska de kommande åren.Fyndfrekvenser och halter av bekämpningsmedel i dricksvatten från ytvattentäkterär avsevärt lägre än i övriga prover och fynd av bekämpningsmedel är mycketovanligt under de senaste 10 åren. Dricksvattengränsvärdet för summahaltbekämpningsmedel har aldrig överskridits under hela perioden. Gränsvärdet förenskilda substanser har överskridits 12 gånger på 3338 prover under 1988-2014.De substanser som någon gång överskridit gränsvärdet är BAM, bentazon,terbutylazin, terbutylazin-desetyl, aldrin och 2,4-D.</p
Fordelingsvirkninger av pensjonsreformen
No full textPensjonsreformen har som mål å redusere den fremtidige veksten i statens utgifter til alderspensjon samtidig som pensjonssystemet fortsatt skal virke omfordelende. Fordelingsvirkningene av reformen er analysert gjennom framskrivinger med Statistisk Sentralbyrås mikrosimuleringsmodell MOSART. Resultatene viser at fordelingsvirkningene varierer etter hvordan de måles. Den samlede utbetalingen av folketrygdens alderspensjon over livsløpet til en fødselskohort som er fullt ut omfattet av det nye systemet, ser ut til å bli jevnere fordelt enn om det gamle systemet hadde blitt videreført. Beregnet for en kohort i et bestemt år, eller for et tverrsnitt av befolkningen som mottar alderspensjon, blir fordelingen mer ulik med reformen.publishedVersio
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
No full textThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Högfluorerade ämnen i den svenska miljön - sammanställning av data från 2000 till 2015 [Elektronisk resurs] : Underlagsrapport till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
No full textI denna rapport sammanställs och analyseras undersökningar som gjorts av halterav högfluorerade ämnen i svensk miljö. 42 olika substanser har inkluderats frånundersökningar i matriserna vatten, biota (vattenlevande eller som främst lever avfisk), sediment, avloppsslam, luft, nederbörd och jord. Data kommer frånNaturvårdsverkets databaser för miljöövervakning, SGU:s vattentäktsarkiv,myndigheter och verksamhetsutövare samt från vetenskapliga artiklar. Resultatenhar jämförts med miljökvalitetsnormer (MKN) i de fall detta funnits, nämligen förPFOS i ytvatten, fiskmuskel samt lever från abborre, sill eller tånglake. Data frånvattenverk har jämförts med Livsmedelsverkets åtgärdsgränser.Analyserna har delats upp med avseende på olika påverkanskällor;bakgrundsområden, områden med diffus påverkan, reningsverk,brandövningsplatser, avfallsanläggningar och vattenverk. Mellan dessa olikapåverkanskällor kan en skillnad ses i andelen prover som innehåller högfluoreradeämnen och halter som hittas av olika ämnen. Halterna av PFOS i ytvattenöverskred MKN i 33 % av värden från bakgrundsområden, 84 % i områden meddiffus påverkan och 89 % vid brandövningsplatser. Halterna av PFOS i fiskmuskelöverskred MKN i 5 % av värden från bakgrundsområden, 28 % i områden meddiffus påverkan och 62 % vid brandövningsplatser. Halterna av PFOS i lever frånabborre och sill överskred MKN i 0,7 % av värden från bakgrundsområden och 44% i områden med diffus påverkan. PFOS är den vanligaste substansen att hitta i 18av 29 analyser av olika matriser och påverkanskällor och näst vanligast i 6. I fisk,både muskel och lever, är PFOS den vanligaste substansen att hitta i samtligaanalyser. Prover av råvatten från vattenverk överskred Livsmedelsverkets lägreåtgärdsgräns i ca 16 % av prover och den högre åtgärdsgränsen i 0,5 % av prover.Prover i färdigt dricksvatten från vattenverk överskred den lägre åtgärdsgränsen ica 5 % av prover och den högre åtgärdsgränsen i 1 % av prover.Trender för högfluorerade ämnen på bakgrundslokaler i limnisk och marin miljöhar infogats från Naturhistoriska riksmuseets rapporter och beskrivits.Tidstrenderna för PFOS och PFHxS i lever från sill är inkonsekventa mellan olikalokaler men FOSA visar en minskning på alla lokaler de senaste tio åren. Allaperfluorerade karboxylsyror i lever från sill visar uppåtgående trender eller ingentrend. I ägg från sillgrissla ökar koncentrationerna av alla undersökta ämnen settöver hela perioden (från 1968 eller 1973). Dock ses en minskande trend för PFOSde 10 sista åren. I limnisk miljö undersöks lever från abborre och röding. Halternaav PFNA, PFDA och PFUnDA ökar mellan 1980-2013 i sjön Abiskojaure men förPFNA, FOSA, PFUnDA, PFDoDA och PFTrDA minskar de under de sista 7 åren.I sjön Skärgölen ökar halterna för PFDA, PFUnDA, PFDoDA och PFTrDA mellan1980-2013 men halterna av PFOS minskar under hela perioden och halterna förFOSA minskar under de sista 9 åren.</p
Resonemangsmodeller för tillståndsprövning av vindkraft [Elektronisk resurs]
No full textDen forskning som redovisas i denna rapport har som övergripande utgångspunkt att det beslutsanalytiska språket är en verktygslåda för rationell hantering av beslutsproblem (se avsnitt 2.3.8). I rapporten fokuseras verktygslådans användning på utformning av några teoretiska verktyg med syfte att bl.a. kunna användas vid tillståndsprövning av vindkraft. För Del 1 är temat resonemangsmodeller och deras tillämpning vid beslutsfattande och beslutsanalys. Huvudsakligen behandlas resonemangsmodeller gällande aggregering, framför allt villkorsbaserade modeller. Den abstrakta resonemangsmodellen VBS karakteriseras i Kapitel 2 och den kan ses som ett begreppssystem (ett språk) för att uttrycka villkorsbaserad aggregering. Inom ramen för den formalism som utvecklas kan olika modeller konstrueras. I Kapitel 3 ges några exempel.I Del 2 behandlas resonemangsmodellers roll i samband med legala regelsystem och policyer. Begreppet ’policy’ges i denna rapport en vid tolkning. En policy är ett regelsystem som styr beslutsfattande, beteenden och olika former av handlingar. Policyer och resonemangsmodeller hänger samman. En policy kan innehålla en eller flera resonemangsmodeller och en resonemangsmodell kan få status som en policy. En resonemangsmodell kan också i viss mening innehålla en eller flera policyer.I Del 1 används här och var fragment av predikatlogik, inte minst i avsnitt 2.2 med syftet att göra framställningen av villkorsbaserad sammanvägning kortare och mer entydig. I Del 2 används predikatlogik på en annan typ av frågeställning, nämligen för att representera vissa typer av rättsliga regler. Predikatlogisk formalisering är en form av representation, nämligen av språkliga utsagor med utsagor i predikatlogiken. Det är inte meningen att fullständigt formalisera de rättsliga reglerna utan användningen av predikatlogiken är informell.Två vanliga omständigheter som åberopas vid överklagande av tillstånd för lokalisering av vindkraftverk är störande buller och påverkan på kungsörns-populationen. Genom utredningar, myndigheters ställningstaganden och utslag i olika domstolar har det utvecklats riktlinjer för hur buller resp. kungsörnspåverkan ska bedömas och dessa riktlinjer konstituerar en praxis för bedömningen av dessa aspekter. I avsnitt 1.3.5 diskuteras buller kortfattat och i Del 2 studeras hänsynstagande till kungsörn. I Kapitel 5 skisseras det juridiska regelverket för skydd av kungsörnar vid lokalisering av vindkraftverk. Om det finns något man skulle kunna kalla en "kungsörnspolicy" för tillståndsbeslut gällande vindkraftslokalisering och vad den i så fall kan tänkas innehålla diskuteras i Kapitel 6. Det är viktigt att notera att störande buller och påverkan på kungsörnspopulationen är här enbart tillämpningsexempel för att antyda hur vissa teoretiska verktyg skulle kunna användas praktiskt och konkret och utgör inte någon detaljerad analys av dessa aspekter.</p
Variations on the Author
No full text“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Kartlegging av offshoreansatte 2017.
No full textI 2014 gjennomførte IRIS en kartlegging av offshoreansatte på oppdrag av Norsk olje og gass, som er interesse- og arbeidsgiverorganisasjon for oljeselskap og leverandørbedrifter. I 2018 ble Norce igjen kontaktet av Norsk olje og gass, med ønske om en ny kartlegging av offshoreansatte
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
No full textWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
- …
