1,748,371 research outputs found
Brott eller kontinuitet? [Elektronisk resurs] : År 1523 i Sveriges historia
No full textRupture or Continuity? The year 1523 in the history of Sweden [in Swedish]In 1523, Gustav Eriksson of the noble family Vasa was elected king of Sweden. The year 2023 therefore marks a jubilee. However, this election has exaggeratedly been called the birthday of Sweden in numerous outlets. But in 1523, Sweden had already a long history, including personalities like King Eric the Holy, King Magnus Ladulås, and the prophetess St Birgitta. The election in 1523 was an episode in the history of Sweden, not its beginning.This book chapter discusses when Sweden may be discerned as a kingdom within defined borders, and how elements of a state fostering the rule of law are visible in thirteenth and fourteenth century legislation.The erroneous idea that Sweden was born in 1523 'has to do with a certain interpretation of the Kalmar Union. A large part of the chapter is therefore focused on the union period and some of the documents that were produced then. Three kingdoms came together to form the Kalmar Union, each with its own laws and institutions. It was not an empire, nor a foreign rule of Sweden.The time in power of King Gustav (Gustavus) Vasa was indeed a period of significant change, not least in the domains of religion a forms of government, but there was also a large part of continuity,which must not be forgotten.År 1523 var året då Gustav Eriksson av den adliga ätten Vasa valdes till kung i Sverige. I förberedelserna för jubileumsfirandet år 2023 har det påståtts, att Sverige föddes år 1523 i och med kungavalet. Men Sverige hade år 1523 redan en lång historia, som även innefattar gestalter som Erik den helige, Magnus Ladulås och heliga Birgitta. Kungavalet år 1523 var en episod i Sveriges historia, inte dess begynnelse.I detta bokkapitel diskuteras frågan om när Sverige framträder som rike med definierade gränser, samt hur tolv- och trettonhundratalets lagstiftning låter Sverige framträda som en rättsstat.Den felaktiga tanken att Sverige skulle ha uppkommit först 1523 hänger samman med synen på Kalmarunionen. En stor del av kapitlet ägnas därför unionstiden och några av de dokument den avsatte. Unionen var en förening mellan tre riken med varsin uppsättning lagar och institutioner. Det var inte ett storrike eller ett främlingsvälde.Gustav Vasas regeringstid var en tid av stora förändringar på bland annat religionens och statsskickets område, men kontinuitetsaspekterna är också väsentliga och får inte glömmas bort.</p
Brott eller kontinuitet? : År 1523 i Sveriges historia
No full textRupture or Continuity? The year 1523 in the history of Sweden [in Swedish] In 1523, Gustav Eriksson of the noble family Vasa was elected king of Sweden. The year 2023 therefore marks a jubilee. However, this election has exaggeratedly been called the birthday of Sweden in numerous outlets. But in 1523, Sweden had already a long history, including personalities like King Eric the Holy, King Magnus Ladulås, and the prophetess St Birgitta. The election in 1523 was an episode in the history of Sweden, not its beginning. This book chapter discusses when Sweden may be discerned as a kingdom within defined borders, and how elements of a state fostering the rule of law are visible in thirteenth and fourteenth century legislation. The erroneous idea that Sweden was born in 1523 'has to do with a certain interpretation of the Kalmar Union. A large part of the chapter is therefore focused on the union period and some of the documents that were produced then. Three kingdoms came together to form the Kalmar Union, each with its own laws and institutions. It was not an empire, nor a foreign rule of Sweden. The time in power of King Gustav (Gustavus) Vasa was indeed a period of significant change, not least in the domains of religion a forms of government, but there was also a large part of continuity,which must not be forgotten.År 1523 var året då Gustav Eriksson av den adliga ätten Vasa valdes till kung i Sverige. I förberedelserna för jubileumsfirandet år 2023 har det påståtts, att Sverige föddes år 1523 i och med kungavalet. Men Sverige hade år 1523 redan en lång historia, som även innefattar gestalter som Erik den helige, Magnus Ladulås och heliga Birgitta. Kungavalet år 1523 var en episod i Sveriges historia, inte dess begynnelse. I detta bokkapitel diskuteras frågan om när Sverige framträder som rike med definierade gränser, samt hur tolv- och trettonhundratalets lagstiftning låter Sverige framträda som en rättsstat. Den felaktiga tanken att Sverige skulle ha uppkommit först 1523 hänger samman med synen på Kalmarunionen. En stor del av kapitlet ägnas därför unionstiden och några av de dokument den avsatte. Unionen var en förening mellan tre riken med varsin uppsättning lagar och institutioner. Det var inte ett storrike eller ett främlingsvälde. Gustav Vasas regeringstid var en tid av stora förändringar på bland annat religionens och statsskickets område, men kontinuitetsaspekterna är också väsentliga och får inte glömmas bort
Brott eller kontinuitet? : År 1523 i Sveriges historia
No full textRupture or Continuity? The year 1523 in the history of Sweden [in Swedish] In 1523, Gustav Eriksson of the noble family Vasa was elected king of Sweden. The year 2023 therefore marks a jubilee. However, this election has exaggeratedly been called the birthday of Sweden in numerous outlets. But in 1523, Sweden had already a long history, including personalities like King Eric the Holy, King Magnus Ladulås, and the prophetess St Birgitta. The election in 1523 was an episode in the history of Sweden, not its beginning. This book chapter discusses when Sweden may be discerned as a kingdom within defined borders, and how elements of a state fostering the rule of law are visible in thirteenth and fourteenth century legislation. The erroneous idea that Sweden was born in 1523 'has to do with a certain interpretation of the Kalmar Union. A large part of the chapter is therefore focused on the union period and some of the documents that were produced then. Three kingdoms came together to form the Kalmar Union, each with its own laws and institutions. It was not an empire, nor a foreign rule of Sweden. The time in power of King Gustav (Gustavus) Vasa was indeed a period of significant change, not least in the domains of religion a forms of government, but there was also a large part of continuity,which must not be forgotten.År 1523 var året då Gustav Eriksson av den adliga ätten Vasa valdes till kung i Sverige. I förberedelserna för jubileumsfirandet år 2023 har det påståtts, att Sverige föddes år 1523 i och med kungavalet. Men Sverige hade år 1523 redan en lång historia, som även innefattar gestalter som Erik den helige, Magnus Ladulås och heliga Birgitta. Kungavalet år 1523 var en episod i Sveriges historia, inte dess begynnelse. I detta bokkapitel diskuteras frågan om när Sverige framträder som rike med definierade gränser, samt hur tolv- och trettonhundratalets lagstiftning låter Sverige framträda som en rättsstat. Den felaktiga tanken att Sverige skulle ha uppkommit först 1523 hänger samman med synen på Kalmarunionen. En stor del av kapitlet ägnas därför unionstiden och några av de dokument den avsatte. Unionen var en förening mellan tre riken med varsin uppsättning lagar och institutioner. Det var inte ett storrike eller ett främlingsvälde. Gustav Vasas regeringstid var en tid av stora förändringar på bland annat religionens och statsskickets område, men kontinuitetsaspekterna är också väsentliga och får inte glömmas bort
Brott eller kontinuitet? : År 1523 i Sveriges historia
No full textRupture or Continuity? The year 1523 in the history of Sweden [in Swedish] In 1523, Gustav Eriksson of the noble family Vasa was elected king of Sweden. The year 2023 therefore marks a jubilee. However, this election has exaggeratedly been called the birthday of Sweden in numerous outlets. But in 1523, Sweden had already a long history, including personalities like King Eric the Holy, King Magnus Ladulås, and the prophetess St Birgitta. The election in 1523 was an episode in the history of Sweden, not its beginning. This book chapter discusses when Sweden may be discerned as a kingdom within defined borders, and how elements of a state fostering the rule of law are visible in thirteenth and fourteenth century legislation. The erroneous idea that Sweden was born in 1523 'has to do with a certain interpretation of the Kalmar Union. A large part of the chapter is therefore focused on the union period and some of the documents that were produced then. Three kingdoms came together to form the Kalmar Union, each with its own laws and institutions. It was not an empire, nor a foreign rule of Sweden. The time in power of King Gustav (Gustavus) Vasa was indeed a period of significant change, not least in the domains of religion a forms of government, but there was also a large part of continuity,which must not be forgotten.År 1523 var året då Gustav Eriksson av den adliga ätten Vasa valdes till kung i Sverige. I förberedelserna för jubileumsfirandet år 2023 har det påståtts, att Sverige föddes år 1523 i och med kungavalet. Men Sverige hade år 1523 redan en lång historia, som även innefattar gestalter som Erik den helige, Magnus Ladulås och heliga Birgitta. Kungavalet år 1523 var en episod i Sveriges historia, inte dess begynnelse. I detta bokkapitel diskuteras frågan om när Sverige framträder som rike med definierade gränser, samt hur tolv- och trettonhundratalets lagstiftning låter Sverige framträda som en rättsstat. Den felaktiga tanken att Sverige skulle ha uppkommit först 1523 hänger samman med synen på Kalmarunionen. En stor del av kapitlet ägnas därför unionstiden och några av de dokument den avsatte. Unionen var en förening mellan tre riken med varsin uppsättning lagar och institutioner. Det var inte ett storrike eller ett främlingsvälde. Gustav Vasas regeringstid var en tid av stora förändringar på bland annat religionens och statsskickets område, men kontinuitetsaspekterna är också väsentliga och får inte glömmas bort
Benediktiner als Karnivoren 1523
No full textPaulus Volk: Das Abstinenzindult von 1523 für die Benediktinerklöster der Mainz-Bamberger Provinz. In: Revue bénédictine 40 (1928), S. 333-363; Derselbe: Das Abstinenzindult von 1523 für die Benediktinerklöster der Mainz-Bamberger Provinz. In: Revue bénédictine 41 (1929), S. 46-69; Derselbe: Die Stellung der Bursfelder Kongregation zum Abstinenzindult von 1523. In: Revue bénédictine 42 (1930), S. 55-72, 223-243. Einige Quellenbeigaben! Mit freundlicher Genehmigung der Abtei Maria Laach onlin..
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Mandurama photograph collection [1523] [picture] /
No full textAlso available in an electronic version via the Internet at: http://nla.gov.au/nla.pic-an8526486-1523
Notitia vtraque dignitatum cum Orientis, tum Occidentis vltra Arcadij, Honorijque tempora, et in eam Guidi Panciroli ... commentarium ... ; De magistratibus municipalibus eiusdem auctoris liber ...
Get PDFDer verschollene Globus des Johannes Schöner von 1523
No full textDER VERSCHOLLENE GLOBUS DES JOHANNES SCHÖNER VON 1523
Der verschollene Globus des Johannes Schöner von 1523 ( - )
Cover ( - )
Titelseite ( - )
Vorbemerkung. (1)
Der Globus des Joh. Schöner von 1523. (5)
Abbildung der Globussegmente ( -
- …
