Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Hållbara stationsmiljöer - en studie kring ljudmiljö, resandekvalitet och kravuppfyllnad : Slutrapport stationer ovan jord
No full textJärnvägsstationer är komplexa miljöer som innefattar många olika zoner så som biljetthall, plattform, förbindelser osv och där olika aktörer samspelar (trafikoperatör, förvaltare, ägare, hyresgäster). Planering, byggande och förvaltning av stationer styrs av många krav- och rådsdokument och kräver ett samarbete mellan många yrkesgrupper. Begreppet hållbara stationer omfattar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter och en viktig dimension i det hela handlar om resenärers välbefinnande och deras behov. Enstation som är attraktiv, användbar och komfortabel stärker det kollektiva resandet. I det avseende spelar ljudmiljön en stor roll då den påverkar förmågan att orientera sig, uppfatta och förstå utrop av trafikinformation samt känna trygghet och komfort i en miljö som kännetecknas av både stress, höga ljudvolymer och ett stort informationsflöde. Tidigare arbete inom projektet "Hållbara stationsmiljöer - en studie kring ljudmiljö, resandekvalitet och kravuppfyllnad" har framförallt fokuserat på förhållandena avseendeljudmiljö ur ljud- och orienterbarhetssynpunkt för stationer under jord. För att få bättre förståelse och en mer komplett helhetsbild av frågeställningen har en kompletterande studie genomförts vars främsta målsättningar är att bidra till att identifiera förutsättningar och utmaningar på stationer ovan jord. I föreliggande rapport presenteras resultatet av intervjuer med särskilt utsatta resenärsgrupper och kvantitativa ljudmätningar på två plattformar ovan jord, Västra Ingelstad och Barkarby Station. I rapporten sammanställs använda metoder och resultat från fältarbetena. De sistnämnda analyseras och diskuteras utifrån gällande krav och råd avseende ljudmiljö och tillgänglighet. Studien bekräftar tidigare slutsatser att projekteringsarbetet försvåras av en otydlig kravbildsom beror på antalet styrdokument som ska beaktas och som inte sällan är mycket spretiga och oense när det gäller kravnivåer.Hållbara stationsmiljöer - en studie kring ljudmiljö, resandekvalitet och kravuppfyllna
Järnvägens Hus förstudie: Sammankoppling av simulatorer för järnväg
No full textSyftet med den här förstudien var att undersöka förutsättningar, behov och nyttor då olika simulatormiljöer för järnväg integreras för att skapa en helhet. Målet för förstudien var att skapa förutsättningar för samt initiera en plattform där olika simuleringsverktyg, nödvändiga för testning, träning och forskning relaterad till järnvägstrafik, kan användas både var för sig eller kopplas samman. Ett första steg är att koppla samman två olika simulatorsystem för att kunna demonstrera idén. Projektet är ett uppdrag där Trafikverket och specifikt Trafikverkskolan har anlitat VTI. Metoderna som har använts är fokusgrupper med olika behovsägare samt mjukvaruutveckling tillsammans med systemexperter från Trafikverket. Resultaten visar ett stort behov av hopkopplade simulerade miljöer för träning, utbildning och forskning inom järnvägsområdet. Många roller har behov av att träna tillsammans i säkra och kontrollerbara miljöer för att bättre förstå varandras arbetssituation. Forskare behöver också repeterbara, kontrollerbara och säkra miljöer som inte är säkerhetsklassade. En första simulerad hopkoppling av VTIs tågsimulator och Trafikverkets Järnvägssimulator har genomförts för att demonstrera möjligheterna och nyttan med att integrera miljöerna. Utmaningarna ligger främst i att hantera säkerhetsfrågor och skapa en samverksform med den kommersiella tillverkaren av Järnvägssimulatorn.Järnvägens HUS - En förstudie om förutsättningar, behov och nytto
Åtgärdsvalsstudie - Fördjupad utredning, Korsningsåtgärder E45/Väg2246/Strömstadsvägen i Åmål
No full textRapporten innehåller en kapacitetsanalys samt konsekvensbeskrivning och GKI för fyra preciserade åtgärdsförslag för korsningen väg E45/2246/Strömstadsvägen, Åmåls kommun.Till rapporten hör ett antal bilagor, se zip-fil till höger.</p
Redogörelse för utveckling av viltolyckor
No full textI regleringsbrev för budgetåret 2022 fick Trafikverket i uppdrag att senast 1 september 2022 redogöra för utvecklingen av viltolyckor. I redogörelsen ska utvecklingen av viltolyckor längs det statliga väg- och järnvägsnätet redovisas sedan Trafikverkets bildande. Redogörelsen ska innehålla vilka åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska antalet viltolyckor. Trafikverket ska även redogöra för hur regelgivningen och eftersök av trafikskadat vilt går till, vilka myndigheter och aktörer som hanterar eftersök, vilka regelverk som berörs samt vilka kostnader Trafikverket haft för eftersök. Det ska även framgå hur kostnader för framtida eftersök prognostiseras.
Trender i transportsystemet : Trafikverkets omvärldsanalys 2022
No full textI Trafikverkets fjärde omvärldsanalys uppmärksammas megatrender som förändrar samhället, samt trender i transportsystemet och i den offentliga förvaltningen. Megatrender är förändringar på ett övergripande samhällsplan och som är långsiktiga och globala till sin karaktär. Trender i transportsystemet är förändringar som sker specifikt i transportsystemet och har sin grund i megatrenderna. I rapporten beskrivs även förändringar i statens och det offentligas roll och styrning. I en avslutande analys redovisas slutsatser och reflektioner
Trafiksäkerhetsavtryck : Om hur en kommun kan arbeta för attförbättra sin trafiksäkerhet
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Det långsiktiga och övergripande trafiksäkerhetsmålet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av en trafikolycka och kommunerna har en viktig roll att spela här. I det här projektet har representanter för Göteborgs Trafikkontor och Partille kommun tillsammans med experter från SWECO, DuWill, SAFER och NTF börjat utforska hur en kommun kan identifiera sitt eget trafiksäkerhetsavtryck med målet att minska antalet omkomna och skadade i trafiken inom kommunen. Den här studien är en ansats att studera vilken påverkan den egna verksamheten har på trafiksäkerheten utifrån kommunens värdekedjor samt hur man kan arbeta för att följa upp och i förlängningen minska sitt trafiksäkerhetsavtryck. Arbetet tog sin utgångspunkt i att ta fram en projektdefinition av vad trafiksäkerhetsavtryck är. Inom projektet landade vi i att Trafiksäkerhetsavtryck är en rapportering av en organisations påverkan på trafiksäkerheten. Avtryck kan mätas på olika sätt men en gemensam nämnare bör vara antal omkomna och allvarligt skadade i trafiken som kan kopplas till den egna verksamheten. Baserat på detta togs ett antal indikatorer fram som lämpliga kandidater för att mäta en kommuns avtryck och genom iterativa diskussioner togs en strukturerade tabell fram där indikatorerna kompletterades med tänkbara mått och mer strukturerade definitioner på vad som avses samt lämpliga underkategorier där så var möjligt. Därefter påbörjade Göteborgs stad (trafikkontoret) och Partille kommun en inventering av vilken information som de hade tillgänglig och i vilket format. Detta genomfördes iterativt och följdes upp genom ett antal workshops. De indikatorer med tillhörande definition som projektet landade i och som redovisas i rapporten är: Antal dödade och skadade genom resor/transporter som genererats genom kommunens verksamhet Andel egna fordon som har högsta säkerhetsklassning enligt EuroNCAP Bältespåminnare på egna fordon Alkolås på egna fordon Uppföljning av hastighet/bälte/alkohol på egna fordon/förare Trafiksäkerhetspolicy/resepolicy för anställda där hastighet/bälte/alkohol ingår Särskild säkerhetsutbildning/träning för anställda som kör i tjänst Trafiksäkerhetskrav i upphandling av transporter (fordon, utbildning, hastighet, mm) Andel egna cyklar med säkerhetsutrustning (hjälm, reflexvästar, ljus, vinterdäck) De flesta av rekommendationerna ovan handlar om att samla in information, sammanställa och årligen följa upp mot uppsatta mål. Indikatorerna kan användas för uppföljning och ligga till grund för ett förbättringsarbete. Målen bör revideras årligen och i samband med detta tar man även fram en åtgärdsplan för att nå de uppsatta målen. Vissa indikatorer är ganska enkla och informationen finns ofta redan idag, däremot saknas en samlad sammanställning och uppföljning. Andra indikatorer är svårare och kanske snudd på ouppnåeliga (till exempel dödade och skadade avseende tredje person). Rekommendationen här blir att börja smått och sen utöka allteftersom. Det första beslutet att ta är således att man ska göra detta överhuvudtaget. Därefter kan man börja fundera på vilka indikatorer som är relevanta och rimliga att börja med. Att alla kommuner ska kunna göra allt direkt är inte rimligt, men alla kan göra något redan idag och utöka över tid. Förhoppningsvis kan denna rapport utgöra ett första steg på vägen för det arbetet
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverkets region Stockholm 2021 : Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2030
No full textRapporten redovisar och analyserar trafiksäkerhetsutvecklingen fram till år 2021 i Trafikverkets Region Stockholm, som omfattar Stockholms och Gotlands län. Rapporten är den första i ordningen av kommande årliga uppföljningar mot trafiksäkerhetsmålen år 2030 för väg- och järnvägstrafiken. För vägtrafiken beskrivs utvecklingen utifrån utfallet av antalet dödade och allvarligt skadade samt för ett antal utpekade indikatorer. För järnväg analyseras utfallet av antal omkomna och allvarligt skadade i personpåkörningar. Rapporten tydliggör trafiksäkerhetstillståndet i regionen och visar viktiga områden och nödvändigt utveckling för att målen ska nås. Den är tänkt att vara ett stöd för statliga och kommunala planerare samt upprättare av länstransportplanerna i trafikverkets Region Stockholm i planeringen av trafiksäkerhetsåtgärder mot etappmålet 2030. År 2021 omkom 23 personer i vägtrafikolyckor i regionen, 22 i Stockholms län och en på Gotland. Antalet omkomna ligger därmed under linjen för nödvändig utveckling till 2030. Under den senaste femårsperioden, 2017-2021, har totalt 138 personer omkommit i vägtrafikolyckor i regionen. På det statliga vägnätet är majoriteten av omkomna och allvarligt skadade bilister och motorcyklister. På det kommunala vägnätet är majoriteten av omkomna och allvarligt skadade cyklister och fotgängare. År 2021 omkom 13 personer i personpåkörningar på det statliga järnvägsnätet i regionen. Utfallet ligger i linje med nödvändig utveckling till 2030. Under femårsperioden 2017-2021 har 68 personer omkommit och 12 blivit allvarligt skadade i personpåkörningar på det statliga järnvägsnätet i regionen. De flesta, 94 procent, var självmord eller självmordsförsök. Trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafiken i Sverige styrs med hjälp av ett antal indikatorer. Varje indikator har ett värde på det nödvändiga utfall som krävs för att nå målen 2030. Elva av indikatorerna kan brytas ned på regional nivå. I denna rapport fokuserar vi på dessa elva indikatorer och belyser endast kortfattat några av de övriga
Miljöbedömning och miljöbeskrivning i väg- och järnvägsprojekt : Vägledning
No full textDenna vägledning förmedlar Trafikverkets syn på hur de båda processerna miljöbedömning och miljöbeskrivning bör tillämpas i planläggning och projektering av väg- och järnvägsprojekt, med utgångspunkt från lagkrav, praxis och Trafikverkets erfarenheter. Den tar även upp innehållet i de båda dokumenten miljökonsekvensbeskrivning och miljöbeskrivning som kommer ut av de båda processerna. Vägledningen syftar till att bidra till integrering av miljöaspekter i planläggning och projektering av vägar och järnvägar samt till en god kvalitet på genomförande och redovisning. Den syftar även till att miljöbedömningar och miljöbeskrivningar ska genomföras på ett likartat sätt i hela Trafikverket och få en jämn kvalitet. Vägledningen riktar sig främst till Trafikverkets konsulter och egna miljöspecialister som gör miljöbedömningar och miljöbeskrivningar i Trafikverkets väg- och järnvägsprojekt. Vägledningen ersätter Trafikverkets Handbok om metodik för miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar (Trafikverket 2011:090). Den ersätter också texter om MKB och miljöbeskrivning i Trafikverkets Rapport planläggning av vägar och järnvägar. Vägledningen innehåller bland annat: relevant lagstiftning och mål beskrivning om hur miljö integreras samt miljöbedömningens roll och moment i planläggningens olika skeden samråd, samrådsunderlag, utredning om betydande miljöpåverkan och miljökonsekvensbeskrivningens (MKB) innehåll Trafikverkets syn på hantering av miljöaspekter, behov av att koppla dessa till miljöintressen för vilka konsekvenser beskrivs
Implementering av skyddsbågar på fyrhjulingar : En utvärdering av användares erfarenheter av ett vältskydd
No full textIntresset för fyrhjulingar har ökat under de senaste åren och fyrhjulingen är idag ett frekvent använt arbets- och nöjesfordon i Sverige. Enbart under år 2021 registrerades 12 000 nya fyrhjulingar i Sverige. Med en mer utbredd användning av fyrhjulingar så har också antalet allvarliga olyckor och dödsfall i samband med fyrhjulingskörning ökat. Trafikverket, försäkringsbolag, skogsföretag, forskare och en del branschorganisationer har under de senaste åren därför initierat flera projekt och insatser i syfte att öka säkerheten och minska antalet omkomna och skadade fyrhjulingsanvändare. En säkerhetshöjande åtgärd som återkommande lyfts fram i forskningen är att utrusta fyrhjulingen med ett vältskydd, en så kallad skyddsbåge, som skyddar föraren vid vältningsolyckor. Vid en vältningsolycka riskerar föraren att hamna i kläm under maskinen, men med ett vältskydd som hindrar maskinen från att rulla runt så minskar denna risk betydligt. I vissa länder, t.ex. Australien, finns idag krav på att fyrhjulingar skall vara utrustade med någon typ av vältskydd. Det övergripande syftet med detta projekt har varit att kartlägga och beskriva erfarenheterna från en stor grupp med användare av fyrhjuling med vältskydd och därigenom öka säkerheten och det allmänna medvetandet om nyttan med vältskydd på fyrhjulingar. För kunna samla in erfarenheter från fyrhjulingsanvändare med vältskydd så importerades vältskydd av märket Quadbar från Australien och distribuerades till 50 personer som hade anmält intresse att montera ett vältskydd på sin fyrhjuling och därefter dela med sig av sina synpunkter och erfarenheter. normala fall fyrhjulingen på allmän väg. Deltagarna var generellt nöjda med den vältskydd de hade haft, vilket framgår av att en stor andel uttryckte att det var troligt eller mycket troligt att de skulle rekommendera Quadbar till sina bekanta. Resultaten visar också att deltagarnas säkerhetskänsla ökade med vältskyddet monterad på fyrhjulingen. Detta gällde både för deras egen och för andra förares säkerhet. Deras trygghetskänsla ökade över tid. En av studiens slutsatser är att vältskyddet generellt verkar ha fungerat bra för de flesta av deltagarna, och användningen av vältskydd kan öka både den upplevda och den faktiska säkerheten vid fyrhjulingsanvändning. Deltagarnas positiva inställning till att rekommendera vältskyddet till bekanta kan antas bidra till ett ökat intresse hos fler att införskaffa denna eller liknande vältskydd. Projektet har också synliggjort vad som särskilt behöver utvecklas för att just Quadbar ska bli ännu bättre lämpad för fyrhjulingsanvändare som främst nyttjar den i skogsbruket. Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets skyltfond (TRV 2019/108268) samt SLO-fonden (SLh2019-0019). Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författarna och överensstämmer inte md nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. </p
Driftsäkerhet och LCC för Nya stambanor : Ambitionsnivå och värderingsmetodik
No full textDenna publikation ger vägledning för arbetet med att säkerställa att planerade järnvägsanläggningar lever upp till krav på trafikering och punktlighet till låg/minimerad LCC (livscykelkostnad), d.v.s. lever upp till krav på driftsäkerhet (”RAM”) och LCC. Publikationen är främst avsedd att användas inom program Nya stambanor, men kan även användas vid andra järnvägssatsningar. För vägprojekt är innehållet konceptuellt tillämpligt. Tyngdpunkten i redovisningen ligger på planering, projektering och i någon mån byggnation medan underhåll endast behandlas översiktligt. Något fullständigt grepp på frågor som kopplar till tillgångsförvaltning och LCM (Life Cycle Management) tas således inte. Så som titeln antyder redogör publikationen för målvärden för arbetet i form av en ”ambitionsnivå” och för värderingsarbetet i form av en ”metodik”. I dessa avseenden kan publikationen sägas påminna om en ”handbok” även om den i praktiken inte är tillräckligt detaljerad för detta. Däremot läggs en bred, tankemässig, grund som kan erbjuda stöd för etablering av ett ”LCM-mindset”.Detta är den första versionen av publikationen. Den har nummer 2020:097 och är daterad 2022-01-27.</p