Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Kommunicera om säkert aktivt resande : Handbok i kommunikationsinsatser för ökad trafiksäkerhet i olika sammanhang
No full textKommuner och regioner har en viktig roll i trafiksäkerhetsarbetet. Samtidigt är det en utmaning att arbeta i riktning mot flera mål samtidigt, inte minst vad gäller ökat och säkert aktivt resande. För att bland annat stödja kommuner och regioner att arbeta med beteendepåverkan för ökad trafiksäkerhet, har Trafikverket tagit fram en handbok. Målet med handboken är att visa på olika sammanhang där trafiksäkerhet kan integreras och kommuniceras, till exempel inom hållbart resande, barns aktiva resande och säkra skolvägar, folkhälsostrategiskt arbete, generellt olycksförebyggande arbete, med flera sammanhang. Handboken ger stöd för planering och genomförande av kommunikationsinsatser samt ger exempel på hur man kan komma igång med kommunikationsinsatser för ökad trafiksäkerhet. Beteendepåverkande åtgärder är en av flera pusselbitar i trafiksäkerhetsarbetet, jämte att arbeta med säker infrastruktur och drift/underhåll, säkra hastigheter, säkra fordon, och så vidare. Handboken är en förlängning av Idéskriften om Uppmuntra till säkert aktivt resande, så kan man arbeta med beteendepåverkan för ökad trafiksäkerhet i olika sammanhang. Publikation 2024:15
Regeringsuppdrag Att vidta åtgärder för planeringen av transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län, delredovisning 2025
No full textI denna rapport görs en redovisning av planeringsläget för de kapacitetshöjande åtgärder på järnvägen mellan Luleå och Kiruna som Trafikverket tidigare redovisat i Regeringsuppdrag att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län (TRV 2023/42130). I redovisningen ingår också en beskrivning av de dialoger Trafikverket genomför med tågoperatörer, företag och andra myndigheter. Inom Trafikverket pågår ett intensivt arbete med att utreda och planera för ett samordnat och effektivt genomförande av åtgärderna på järnvägen mellan Luleå och Kiruna. Enligt de tidplaner som föreligger vid denna rapports färdigställande (2025-05-12) planeras de flesta kapacitetshöjande åtgärderna genomföras mellan 2025–2030, vilket är en tidigareläggning jämfört med den nationella planen för transportinfrastruktur. Sedan föregående redovisning har planläggningen av åtgärderna fortsatt framåt. Järnvägsplanerna för fyra av åtgärderna har vunnit laga kraft och fem av de totalt nio åtgärderna har fått beslut om byggstart (år 1-3) och en åtgärd har fått beslut om förberedelse för byggstart (år 4-6) av regeringen. Det är angeläget att åtgärden SgöN Sävastklinten-Norra Sunderbyn ny mötesstation och partiellt dubbelspår snarast får byggstartsbeslut då en försening påverkar Stegras och övrig trafik negativt. För två av åtgärderna (Nattavaara och Murjek) är det angeläget att regeringen fattar beslut om byggstart senast runt årsskiftet 2025/2026 för att åtgärderna inte ska försenas. Trafikverket har fortsatt dialogerna med operatörer, myndigheter, företag och andra intressenter för att effektivisera genomförandet av åtgärder. Detta har bl a resulterat i, • ett mer precist underlag till tågplaneansökan vilket också ökatproduktionssäkerheten för operatörerna • avvägda banarbetstider utifrån genomförande och trafikalt perspektiv • åtgärder för att öka effektiviteten vid genomförandet av åtgärder på Malmbanan. • en kapacitetsplan för MalmbananTrafikverket har också dialog med berörda myndigheter i Norge för att koordinera banarbeten mellan länderna
Trafiken på vägarna i Stockholms län : En tillståndsbeskrivning 2024
No full textDenna rapport ger en beskrivning av tillståndet för trafiken på vägarna i Stockholms län under 2024, avseende trafikmängder, restider och framkomlighet. Tanken med rapporten är att den ska kunna användas som stöd för utredare och planerare i värdering och prioritering av brister i transportsystemet, men också för att proaktivt kunna identifiera och beskriva nya brister och följa uppsatta mål. Högupplösta versioner av restidsindexkartor publiceras som separata bilagor, se länkar till höger
Distribution av korrektioner för RTK-mätning
No full textRapporten redovisar metoder för överföring av GNSS-data mellan referensstationer och SWEPOS driftledningscentral, samt utsändning av RTK-korrektioner till enskilda användare i Trafikverkets entreprenadprojekt som nyttjar projekt- och Trafikverksanpassade RTK lösningar. Rapporten fokuserar på fördelar och nackdelar med olika kommunikationsmetoder och dataformat ur ett riskhanteringsperspektiv. Som avslutning ges rekommendationer till Trafikverket angående framtida utveckling inom ämnet. Nyckelord: RTK korrektioner, dataöverföring, entreprenadprojekt, riskhantering, redundans, mobil kommunikation, 5G, MSM, RTCMThe methods and formats for communication between reference stations and rover receivers within a CORS has been developed during the last decade, and the present introduction of 5G provides more opportunities within this field. This report gives an overview of present and possible future methods. The report focuses on risks and benefits for Trafikverket using different methods for communication and generations of data formats. Keywords: RTK corrections, data transfer, risk assessment, redundancy, 5G, MSM, RTCMStomnät i luften 2.
Handbok Dispenstransporter : Undantag för tunga, breda och långa vägtransporter
No full textHandbok för hantering av ärenden om undantag (dispens) för långa, tunga och breda vägtransporter. Ersätter publikation 2011:057
Förnybar flytande biogas (LBG) till sjöfart i praktiken
No full textFör att minska miljö- och klimatpåverkan från sjöfart som använder flytande naturgas (LNG) krävs introduktion av alternativa bränslen såsom flytande biogas (LBG) (Jivén et al., 2022). Idag är det bara en liten del av den biogas som produceras i Sverige som förvätskas till LBG och en ännu mindre del som används som bränsle för sjöfarten. Pris och tillgång på biogas styrs av utbud och efterfrågan på en internationell marknad där sjöfart, industrin och tunga lastbilar efterfrågar biogas. För att kunna användas inom transportsektorn så behöver den producerade biogasen förädlas till uppgraderad biogas (biometan) eller förvätskas till LBG för att kunna transporteras och användas i respektive sektor i och utanför Sverige. Utvecklingen går mot att en större andel biogas förvätskas till LBG. Marknaden har därmed gått från en lokal marknad där biogasen producerades i stadens reningsverk och stadsbussarna kördes på biogasen till att bli en internationell marknad där biogasen många gånger transporteras på samma sätt som fossilgas och saluförsmed hjälp av fossilgasen ihop med certifikat. Projektet ”Förnybar flytande biogas (LBG) till sjöfart i praktiken” genomfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE under 2023 tillsammans med aktörer från sjöfartssektorn, hamnar och branschorganisationer för biogas. Projektet har studerat vilka förutsättningar som krävs för att tillgängliggöra LBG till sjöfart i praktiken vid svenska hamnar. Studien visar att de stora hindren för en etablerad användning av LBG inom sjöfartssektorn i Sverige idag är prissättning/betalningsvilja som påverkas av internationellt marknadspris, brist på lämpliga logistiska lösningar liksom avsaknad av pusselbiten som är den affärsmodell och det samarbete som behövs för att tillgängliggöra de stora volymer biogas som sjöfarten kan komma att efterfråga.Av de aktörer som ingår i projektet så uppskattar dessa ett behov på drygt 3 TWh på kort sikt och närmare 10 TWh på längre sikt.Projektet har identifierat ett antal slutsatser och rekommendationer för arbetet framöver, bland annat att potential för biogas är stor och outnyttjad men att nya lösningar för distribution och logistik av LBG behövs. Det finns ett tydligt intresse från sjöfartsaktörer då de ser biogas som en strategisk lösning och dialogen mellan aktörer inom branschen är fortsatt viktig. Det behövs möjligen en förändring av skattesystemet så att fler aktörer kan använda sig av gröngasprincipen även för LBG. Dessutom behövs en fungerande ”marknadsplats”, som förenklar för säljare och köpare av LBG, samt överenskommelser/avtal som är långsiktiga och i större grad grundar sig på kostnaderna för att producera och tillhandahålla LBG.Reducing the environmental and climate impact of shipping propelled by liquefied natural gas (LNG) requires the introduction of alternative fuels such as liquid biogas/biomethane (LBG) (Jivén et al., 2022). Today, only a small part of the biomethane produced in Sweden is liquefied into LBG and an even smaller part is used as fuel for shipping. The price and availability of biogas is governed by supply and demand in an international market where shipping, industry and heavy trucks demand biogas. The biogas then needs to be processed into upgraded biogas (biomethane) or LBG quality in order to be transported and used in the respective sectors inside and outside of Sweden. The trend is for a larger proportion of biogas to be liquefied into LBG. The market has thus gone from a local market, where biogas was produced in the city's wastewater treatment plant and the city buses ran on biogas, to an international market where biogas often is transported in the same way as fossil gas and marketed using the fossil gas together with certificates. The project "Renewable liquid biogas (LBG) for shipping in practice" was carried out by IVL Swedish Environmental Research Institute and RISE in 2023 together with stakeholders from the shipping sector, ports and industry organizations for biogas. The project has studied the conditions required to make LBG available to shipping in practice at Swedish ports. The study shows that the major obstacles to an established use of LBG in the shipping sector in Sweden today are pricing/willingness to pay that is affected by international market prices, lack of suitable logistical solutions as well as the absence of the piece of the puzzle that is the business model and cooperation needed to make available the large volumes of biogas that shipping may demand. The stakeholders in the project estimate their total need of biogas to 3 TWh in a short term, and 10 TWh in a longer term. The project has identified a number of conclusions and recommendations for future work, including that the potential for biogas is large and untapped, but that new solutions for the distribution and logistics of LBG are needed. There is a clear interest from maritime actors as they see biogas as a strategic solution and the dialog between actors in the industry remains important. A change in the tax system could be needed so that more actors can use the green gas principle for LBG. In addition, a functioning "marketplace" is needed, which simplifies for sellers and buyers of LBG, and agreements/contracts are needed that are longterm and to a greater extent based on the costs of producing and providing LBG.Branschprogrammet hållbar sjöfar
Ökat regionalt inflytande avseende flyglinjer med allmän trafikplikt
No full textRegeringens uppdrag till Trafikverket innebär att kommuner och regioner ska ges ett ökat inflytande vad gäller flyglinjer med allmän trafikplikt på två sätt; dels genom möjlighet att utöka kraven i den allmänna trafikplikten för de statliga linjerna, dels genom möjlighet att införa allmän trafikplikt på ytterligare, icke-statliga, linjer. Några av de grundläggande förutsättningarna i uppdraget är att kommuner och regioner ska ta fullt kostnadsansvar för det kompletterande utbudet och att hanteringen ska vara förenlig med EU:s lufttrafikförordning. Trafikverkets förslag innebär att kommuner och regioners ökade inflytande avseende den allmänna trafikplikten hanteras i två separata processer. Om en kommun/region har behov av att utöka kraven i trafikplikten för det statliga utbudet av flyglinjer utöver statens grundutbud, exempelvis i form av fler stolar eller turer, hanteras detta inom ramen för Trafikverkets ordinarie utredningsprocess. Kommunen/regionen kan i samband med Trafikverkets remissförfarande avseende utredningen ansöka om utökade krav. Utökningen måste vara förenlig med EU:s lufttrafikförordning och får inte medföra negativ påverkan på det statliga utbudet av flyglinjer. Om Trafikverket bedömer att det är möjligt att utöka kraven i den allmänna trafikplikten på det sätt som kommunen/regionen föreslår beräknar verket vilken kostnad ändringen medför. Därefter tar kommunen/regionen ställning till om den har förutsättningar att ta kostnaden och ingå avtal om medfinansiering med Trafikverket. En sådan överenskommelse behöver ingås innan Trafikverket beslutar om allmän trafikplikt för linjen. Trafikverket upphandlar därefter trafiken på motsvarande sätt som idag och förvaltar avtalet med operatören. Ett negativt besked från Trafikverket att den föreslagna utökningen inte är möjlig bör inte vara överklagningsbart. Om en kommun/region har behov av att införa allmän trafikplikt på ytterligare, icke-statliga, flyglinjer så föreslås att detta inte knyts till Trafikverkets ordinarie utredningsprocess. Detta föreslås istället att hanteras löpande när kommunen/regionen bedömer att behov uppstår. Trafikverket föreslår att beslut om allmän trafikplikt fattas av Trafikverket även för dessa linjer. Trafikverket prövar om förslaget är lämpligt och om det är förenligt med EU:s lufttrafikförordning. På dessa linjer föreslås en möjlighet att överklaga Trafikverkets avslag till regeringen. Kommuner och regioner ges befogenheter att själva upphandla och ingå avtal om trafik, vilket är väl i linje med grundförutsättningen för uppdraget att kommuner/regioner ska ta fullt kostnadsansvar. Förslaget medför ökade administrativa kostnader för Trafikverket. Vidare kräver ett genomförande av förslaget författningsändringar i form av lag. Detta för att möjliggöra för kommuner och regioner att medfinansiera utökade krav i statliga flyglinjer samt att finansiera och upphandla trafik på icke-statliga linjer.
Östlig förbindelse : Precisering av riksintresse kommunikation
No full textÖstlig förbindelse är en framtida väg- och kollektivtrafikförbindelse som binder samman regionens norra och södra delar, öster om Slussen. Vägförbindelsen knyter ihop Södra och Norra länken med varandra. Tillsammans med Norra länken, Södra länken och Essingeleden bildar Östlig förbindelse en ringled runt Stockholms innerstad. Två trafikplatser knyter ihop Östlig förbindelse med omgivande vägnät. Under 2024 har Trafikverket tagit fram en uppdaterad version av riksintressepreciseringen för Östlig förbindelse och denna ersätter nu rapporten som togs fram 2022. Publikation 2022:052.Rapporten ersätter publikation 2022:052.</p
Åtgärdsvalsstudie E45 : Vänersborg (Liden) - Mellerud
No full textDenna rapport beskriver åtgärdsvalsstudien för stråket E45 mellan Vänersborg och Mellerud, en sträcka på ca 40 km. Syftet med åtgärdsvalsstudien har varit att identifiera åtgärder som kan genomföras på kort och på lång sikt. Vidare har syftet varit att skapa en gemensam syn på den fortsatta utvecklingen av stråket. Åtgärdsvalsstudien utgör också ett underlag till kommande revideringar av nationell plan för trasportinfrastrukturen. E45 på den studerade sträckan har lägre standard än delarna söder om och norr om, då dessa sträckor är mötesseparerade. Det finns brister i trafiksäkerhet och framkomlighet. Vägen passerar också genom flera tätorter som har sin egen problematik med störningar samt risker för oskyddade trafikanter som vill röra sig mellan olika målpunkter. I åtgärdsvalsstudien föreslås åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på kort och medellång sikt under perioden år 2024 - 2033. På lång sikt, efter 2033, är målet att vägen ska byggas om till 2+1-väg med förbifarter vid de större tätorterna. Vänersborgs kommun och Melleruds kommun har aktivt deltagit i arbetet och bl. a tagit inriktningsbeslut om hur E45 skall hanteras vid de större tätorterna för att bidra till att skapa rätt förutsättningar för den kommunala planeringen. Berörda aktörer bjöds in till en workshop den 5 november 2019 där aktuella problem och brister redovisades av parterna. I workshopens andra del diskuterades förslag till åtgärder. I workshopen deltog cirka 40 deltagare från Vänersborg kommun, Mellerud kommun, Fyrbodal, företagarföreningen Brålanda, busschaufförer från lokala företag samt lantbrukare och deltagare från Lantbrukarnas Riksförbund. En åtgärdslista sammanställdes i samband med workshopen, se kapitel 6 Workshop. Åtgärdslistan har därefter kompletterats med ytterligare åtgärder som har diskuterats i den fortsatta processen. Varje åtgärd har bedömts utifrån nytta och genomförbarhet och ett antal åtgärder har därefter valts bort, se redovisning i kap 7.3. Rapporten med förslag till åtgärder skickades ut på remiss under perioden 16 september – 1 november 2021 och därefter har inkomna remissvar sammanställts och bemötts av Trafikverket, se bilaga 1. En kontinuerlig dialog har därefter förts med Vänersborg kommun och Melleruds kommun, ett digitalt respektive ett fysiskt möte genomfördes den 18 augusti och 10 november 2022. De åtgärder som kan genomföras på kort – medellång sikt, år 2024 - 2033, har identifierats geografiskt men kan behöva fördjupade utredningar för att precisera vilka åtgärder som ska genomföras på respektive plats. Ett exempel på detta är åtgärd 6, Fördjupad utredning för trafiksäkerhets- och kapacitetshöjande åtgärder i utpekade korsningar. Här har fjorton korsningar identifierats som behöver åtgärdas på olika sätt. Grov Kostnadsindikation (GKI) och Samlad effektbedömning (SEB) har tagits fram för åtgärdsförslag med en kostnad över 100 mkr. I ÅVS:en har två alternativ av möjlig ombyggnad av hela sträckan Vänersborg (Liden) – Mellerud utretts och kostnadsberäknats: • Ombyggnad till 2+1 väg i befintlig sträckning med förbifarter i Frändefors, Brålanda och Mellerud samt genomfartstrafik i Erikstad, ca 41 km, totalkostnad ca 3,3 mdr +- 30 % • Ombyggnad till 2+1 väg i delvis ny sträckning norr om Frändefors men med förbifarter enligt ovan, 41 km, totalkostnad ca 3,1 mdr +-30 % Vidare har två kortare deletapper på den södra delen av stråket utretts: • Ombyggd 2+1 väg deletapp Liden – Frändefors, ca 13 km, totalkostnad ca 770 mkr i prisnivå 2020 - 06 • Ombyggd 2+1 väg deletapp Liden – Ekenäs mosse, ca 8 km, totalkostnad 440 mkr i prisnivå 2020 – 06 Dessa två kortare etapper förbereds för att kunna prövas i samband med revideringen av nationell plan 2026. Övriga kvarstående sträckor får prövas i kommande planrevideringar. Som ett underlag för det arbetet ska även en utbyggnadsordning och etappindelning av sträckan Frändefors – Brålanda – Mellerud utredas. Observera att de två alternativa korridorer för vägdragning som presenteras för hela sträckan Vänersborg – Mellerud bara är översiktligt redovisade för att kunna göra en jämförande grov kostnadsbedömning och samlad effektbedömning. Val av korridor och precisering av vägens placering och utformning kommer att utredas och beslutas i en framtida formell vägplaneprocess.
Järnvägens kapacitetsutnyttjande 2024
No full textInom ramen för Trafikverkets Årsredovisning sker årlig uppföljning av Trafikverkets leveranskvaliteter. En utav dessa leveranskvaliteter är kapacitet, som är kopplad till funktionsmålet tillgänglighet. Denna rapport beskriver kapacitetsutnyttjandet på järnvägen under 2024.