Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Trafiken på vägarna i Stockholms län : En tillståndsbeskrivning 2024
No full textDenna rapport ger en beskrivning av tillståndet för trafiken på vägarna i Stockholms län under 2024, avseende trafikmängder, restider och framkomlighet. Tanken med rapporten är att den ska kunna användas som stöd för utredare och planerare i värdering och prioritering av brister i transportsystemet, men också för att proaktivt kunna identifiera och beskriva nya brister och följa uppsatta mål. Högupplösta versioner av restidsindexkartor publiceras som separata bilagor, se länkar till höger
Distribution av korrektioner för RTK-mätning
No full textRapporten redovisar metoder för överföring av GNSS-data mellan referensstationer och SWEPOS driftledningscentral, samt utsändning av RTK-korrektioner till enskilda användare i Trafikverkets entreprenadprojekt som nyttjar projekt- och Trafikverksanpassade RTK lösningar. Rapporten fokuserar på fördelar och nackdelar med olika kommunikationsmetoder och dataformat ur ett riskhanteringsperspektiv. Som avslutning ges rekommendationer till Trafikverket angående framtida utveckling inom ämnet. Nyckelord: RTK korrektioner, dataöverföring, entreprenadprojekt, riskhantering, redundans, mobil kommunikation, 5G, MSM, RTCMThe methods and formats for communication between reference stations and rover receivers within a CORS has been developed during the last decade, and the present introduction of 5G provides more opportunities within this field. This report gives an overview of present and possible future methods. The report focuses on risks and benefits for Trafikverket using different methods for communication and generations of data formats. Keywords: RTK corrections, data transfer, risk assessment, redundancy, 5G, MSM, RTCMStomnät i luften 2.
Handbok Dispenstransporter : Undantag för tunga, breda och långa vägtransporter
No full textHandbok för hantering av ärenden om undantag (dispens) för långa, tunga och breda vägtransporter. Ersätter publikation 2011:057
Förnybar flytande biogas (LBG) till sjöfart i praktiken
No full textFör att minska miljö- och klimatpåverkan från sjöfart som använder flytande naturgas (LNG) krävs introduktion av alternativa bränslen såsom flytande biogas (LBG) (Jivén et al., 2022). Idag är det bara en liten del av den biogas som produceras i Sverige som förvätskas till LBG och en ännu mindre del som används som bränsle för sjöfarten. Pris och tillgång på biogas styrs av utbud och efterfrågan på en internationell marknad där sjöfart, industrin och tunga lastbilar efterfrågar biogas. För att kunna användas inom transportsektorn så behöver den producerade biogasen förädlas till uppgraderad biogas (biometan) eller förvätskas till LBG för att kunna transporteras och användas i respektive sektor i och utanför Sverige. Utvecklingen går mot att en större andel biogas förvätskas till LBG. Marknaden har därmed gått från en lokal marknad där biogasen producerades i stadens reningsverk och stadsbussarna kördes på biogasen till att bli en internationell marknad där biogasen många gånger transporteras på samma sätt som fossilgas och saluförsmed hjälp av fossilgasen ihop med certifikat. Projektet ”Förnybar flytande biogas (LBG) till sjöfart i praktiken” genomfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE under 2023 tillsammans med aktörer från sjöfartssektorn, hamnar och branschorganisationer för biogas. Projektet har studerat vilka förutsättningar som krävs för att tillgängliggöra LBG till sjöfart i praktiken vid svenska hamnar. Studien visar att de stora hindren för en etablerad användning av LBG inom sjöfartssektorn i Sverige idag är prissättning/betalningsvilja som påverkas av internationellt marknadspris, brist på lämpliga logistiska lösningar liksom avsaknad av pusselbiten som är den affärsmodell och det samarbete som behövs för att tillgängliggöra de stora volymer biogas som sjöfarten kan komma att efterfråga.Av de aktörer som ingår i projektet så uppskattar dessa ett behov på drygt 3 TWh på kort sikt och närmare 10 TWh på längre sikt.Projektet har identifierat ett antal slutsatser och rekommendationer för arbetet framöver, bland annat att potential för biogas är stor och outnyttjad men att nya lösningar för distribution och logistik av LBG behövs. Det finns ett tydligt intresse från sjöfartsaktörer då de ser biogas som en strategisk lösning och dialogen mellan aktörer inom branschen är fortsatt viktig. Det behövs möjligen en förändring av skattesystemet så att fler aktörer kan använda sig av gröngasprincipen även för LBG. Dessutom behövs en fungerande ”marknadsplats”, som förenklar för säljare och köpare av LBG, samt överenskommelser/avtal som är långsiktiga och i större grad grundar sig på kostnaderna för att producera och tillhandahålla LBG.Reducing the environmental and climate impact of shipping propelled by liquefied natural gas (LNG) requires the introduction of alternative fuels such as liquid biogas/biomethane (LBG) (Jivén et al., 2022). Today, only a small part of the biomethane produced in Sweden is liquefied into LBG and an even smaller part is used as fuel for shipping. The price and availability of biogas is governed by supply and demand in an international market where shipping, industry and heavy trucks demand biogas. The biogas then needs to be processed into upgraded biogas (biomethane) or LBG quality in order to be transported and used in the respective sectors inside and outside of Sweden. The trend is for a larger proportion of biogas to be liquefied into LBG. The market has thus gone from a local market, where biogas was produced in the city's wastewater treatment plant and the city buses ran on biogas, to an international market where biogas often is transported in the same way as fossil gas and marketed using the fossil gas together with certificates. The project "Renewable liquid biogas (LBG) for shipping in practice" was carried out by IVL Swedish Environmental Research Institute and RISE in 2023 together with stakeholders from the shipping sector, ports and industry organizations for biogas. The project has studied the conditions required to make LBG available to shipping in practice at Swedish ports. The study shows that the major obstacles to an established use of LBG in the shipping sector in Sweden today are pricing/willingness to pay that is affected by international market prices, lack of suitable logistical solutions as well as the absence of the piece of the puzzle that is the business model and cooperation needed to make available the large volumes of biogas that shipping may demand. The stakeholders in the project estimate their total need of biogas to 3 TWh in a short term, and 10 TWh in a longer term. The project has identified a number of conclusions and recommendations for future work, including that the potential for biogas is large and untapped, but that new solutions for the distribution and logistics of LBG are needed. There is a clear interest from maritime actors as they see biogas as a strategic solution and the dialog between actors in the industry remains important. A change in the tax system could be needed so that more actors can use the green gas principle for LBG. In addition, a functioning "marketplace" is needed, which simplifies for sellers and buyers of LBG, and agreements/contracts are needed that are longterm and to a greater extent based on the costs of producing and providing LBG.Branschprogrammet hållbar sjöfar
Slutrapport: Hastighetssäkrad trafikzon i urban miljö (HasT)
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. HasT- Hastighetssäkrad Trafikzon i urban miljö var ett forsknings-och innovationsprojekt som pågick mellan augusti 2023 och november 2024. Syftet med projektet var att genomföra och utvärdera effekter av en demonstration i en stadskärna där flera olika transportslag hastighetssäkras med hjälp av digitala lösningar, bland annat geofencing. Projektet upplevdes som lärorikt med positiva erfarenheter kring hur tjänsterna fungerar och dess potential. Kommunikationen med chaufförer och fackliga representanter var avgörande för acceptans och förståelse. Deltagarna ser potential för att använda geofencing i utvalda områden och de transportörer som använde sig av Volvo-och Scaniasystemen planerar att fortsätta använda systemen även efter projektets avslut. Den största barriären för ökad implementering på nationell nivå identifierades som den manuella handpåläggning som krävs för att implementera systemen, där individuella zoner för varje hastighetsområde måste ritas in i systemet. Om fordonen inte redan är utrustade med geofencingsystem är kostnaden för inköp av tjänsten och eftermontering av utrustning ytterligare en barriär. Resultaten visar på en bred acceptans hos förarna för syftet med hastighetsbegränsande geofencing – att öka hastighetsefterlevnaden och trafiksäkerheten. De främsta fördelarna med systemen ansågs vara att de är lätta att förstå och använda, kan vara ett bra stöd i att hålla hastigheten och att de kan hjälpa föraren att bibehålla uppmärksamheten. Den största barriären för ökad acceptans var tekniska problem där det förekom att systemen visade fel hastighetsbegränsning. Samtliga intervjuade förare kunde tänka sig att fortsätta använda systemen om de tekniska problemen löstes. Försöket hade inte någon mätbar påverkan på trafiken i Enköpings stadskärna enligt hastighetsmätningarna och enkäten som utfördes med allmänheten. Det beror troligtvis på den låga penetrationsgraden av geofencade fordon som uppskattades vara 3 procent av total trafik. Rapporten är framtagen av Lindholmen Science Park/CLOSER.</p
Goda exempel på redovisning av säkerhetskultur inom företag och organisationer
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. För att kunna redovisa kring sitt trafiksäkerhetsavtryck måste ett företag eller en organisation ha väl utarbetade rutiner för att identifiera och följa upp olyckor och tillbud. Dessa rutiner utgör grunden för att kunna bygga en trafiksäkerhetskultur. Det finns många företag som hanterar trafiksäkerhetsfrågan på ett seriöst och genomgripande sätt och som också rapporterar sitt arbete inom, exempelvis, sin hållbarhetsrapportering. Denna rapportering kan hjälpa andra företag att hitta sitt sätt att förhålla sig till och förbättra sitt arbete inom trafiksäkerhet. Men det saknas en kartläggning av de företag som har lyckats och vad som har fungerat för just dem. Det finns idag verktyg som kan användas för rapportering och som tydliggör vilka krav som är rimliga att ställa och leva upp till när det gäller trafiksäkerhet. Det finns även vägledning riktade till arbetsgivare, transportköpare och transportutövare som är bra. Flera företag rapporterar idag på sin trafiksäkerhet men de är enskilda exempel och har inte tidigare jämförts och satts i ett gemensamt sammanhang. Syftet med projektet var att lyfta och belysa goda exempel där företag har lyckats inkorporera trafiksäkerhet i sitt hållbarhetsarbete på ett framgångsrikt sätt. Företagen som studerats kommer från många branscher, med fokus på transportköpare, transportutövare och de som har en tjänst/service som kräver att personal reser tjänsten
Analysis of noise optimal approach procedures with on-site statisticalmeteorological effect
No full textDenna studie använder en metodik för utforskning av designutrymmet för att undersöka potentiella bullerreducerande fördelar med optimerade precisionsinflygningsprocedurer. Olika procedurdesigner genereras genom att variera svängradierna i procedurens kurvade segment, och varje design utvärderas baserat på dess bullerpåverkan på befolkningen. Med en befintlig procedur vid Arlanda flygplats i Stockholm som utgångspunkt, visas att genom att variera den horisontella procedurdesignen – utan någon nämnvärd påverkan på bränsleförbrukning och utsläpp – kan antalet bullerpåverkade individer minskas med cirka 5000 personer under standardatmosfäriska förhållanden. När lokala meteorologiska data inkluderas minskar denna reduktion avsevärt till färre än 350 personer. De valda förhållandena leder till en ökning av det bullerpåverkade området, vilket minskar fördelarna med den bulleroptimerade proceduren. Resultaten understryker vikten av att inkludera meteorologiska förhållanden i procedurdesignen för att kunna göra en realistisk bedömning av bullerpåverkan på befolkningen.This study uses a design space exploration methodology to investigate the potential noise reduction benefits from optimized precision approach procedures. Different procedure designs are generated by varying the turn radii of the procedure’s curved segments and each design is evaluated based on its noise impact on the population. Using an existing procedure at Arlanda airport in Stockholm, it is demonstrated that by varying the horizontal procedure design with essentially no impact on fuel burn and emissions, the noise-affected population is reduced by approximately 5000 individuals, under standard atmospheric conditions. When local meteorological data are included, this reduction is significantly diminished to less than 350. The selected conditions lead to an increase in the noise-affected area, reducing the benefits of the noise optimal procedure. The findings highlight the importance of incorporating meteorological conditions in procedure design to perform a realistic assessment of the noise impact on the population.Noise Exposure in Future Air Traffic (NEFAT
Uppdrag att ta fram underlag för ett nationellt program för järnvägs- och kollektivtrafikskydd
No full textRegeringens målsättning är att resenärer ska kunna känna sig trygga när de reser kollektivt i Sverige, oavsett vilket trafikslag man väljer, såväl under resan som på stationer och terminaler. I juni 2024 gav regeringen Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram underlag för ett nationellt program för järnvägs- och kollektivtrafikskydd. Uppdraget innefattade att gemensamt utarbeta förslag på vidareutvecklade strategiska förutsättningar för, och genomförande av ett nationellt program för järnvägs- och kollektivtrafikskydd. Uppdraget följer av den redovisning myndigheterna gjorde i januari 2024 i fråga om att utreda behovet av att stärka det svenska järnvägs- och kollektivtrafikskyddet (Trafikverket och Transportstyrelsen, 2024). I uppdraget har vi breddat ansatsen, så att arbetet syftar till att skydda alla människor som befinner sig i kollektivtrafiksystemet. Vi har dessutom valt att använda den kortare benämningen ”kollektivtrafikskydd”. Arbetet har haft sin utgångspunkt i att kollektivtrafiken är och behöver vara ett öppet och tillgängligt system, och att den komplexitet som finns i systemet behöver beaktas. Rapporten är framtagen av Transportstyrelsen och Trafikverket</p
Utveckling av samverkan mellan Skogsstyrelsen, Statens geotekniska institut och Trafikverket för att minimera skador från erosion, ras, skred och slamströmmar : Ett projekt inom Myndighetsnätverket för klimatanpassning
No full textSamverkansrapporten har tagits fram i ett myndighetsgemensamt projekt mellan Trafikverket, Skogsstyrelsen och Statens geotekniska institut och beskriver hur nuvarande samverkan mellan myndigheterna ser ut samt ger förslag på åtgärder för att förbättra möjligheterna till informationssamverkan mellan dessa myndigheter. Det övergripande syftet med projektet var att utveckla samverkan mellan myndigheter för att reducera skogsbruksåtgärders och klimatförändringens bidrag till risk för erosion, ras, skred och slamströmmar med påverkan på statlig väg. I rapporten har följande frågeställningar har besvarats: Har myndighetssamverkan någon plats i myndigheternas handlingsplaner inom klimatanpassning eller andra styrande dokument? Vilken befintlig samverkan finns mellan myndigheterna inom klimatanpassningsområdet gällande erosion, ras, skred och slamströmmar? Hur skulle samverkan mellan myndigheterna kunna se ut före respektive efter en naturhändelse? I rapporten presenteras förslag på samverkansstruktur mellan de deltagande myndigheterna och hur samverkan i framtiden kan bli effektivare, mer formell och med ökad kontinuitet. För myndigheterna finns flera sakområden och situationer som skulle kunna hanteras mer effektivt med utvecklad samverkan. Vissa av dessa områden rör ras, skred, erosion och slamströmmar men det finns även andra områden där klimatförändringen på andra sätt kan påverka myndigheternas klimatanpassningsarbete
Om mod och människor, och om att leda tillsammans med sin motpart
No full textI den här boken berättar Jens Eisenschmidt, Trafikverkets projektchef för Lund-Arlöv, fyra spår och Christoffer Eksandh, projektchef för entreprenören JV NCC/OHLA, om sina erfarenheter från Lund–Arlöv, fyra spår och hur de utvecklade sitt samarbete och ledarskap. I boken medverkar också Rebecca Ryd, legitimerad psykolog, specialiserad på organisationer och ledarskap. Jens och Christoffer valde en unik väg – de anlitade Rebecca för att stärka tillit och förtroende för varandra, och det hjälpte dem att leda tillsammans, trots att de är motparter. I boken delar Jens, Christoffer och Rebecca med sig av lärdomar för att inspirera och vägleda andra projektchefer