Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Attitydundersökning Barns skolvägar 2024
No full textDenna rapport sammanfattar resultatet av en attitydundersökning om hur föräldrar uppfattar sina barns skolväg. Undersökningen besvaras av föräldrar till barn i åldern 6-15 år och rör frågor som resvanor, säkerhet och trygghet, trafikmiljö och tillgänglighet. Resultatet ger en nulägesbild, men då Trafikverket har genomfört undersökningen sedan år 2000 kan även förändringar och trender följas över tid. En trend är till exempel att barn som cyklar till skolan fortsätter att minska medan bilskjutsandet ökar
KAJT Projektkatalog 2025-03-31 : Sammanställning av KAJTs pågående och nyligen avslutade projekt
No full textForskningsprogram Kapacitet i järnvägstrafiken – KAJT – syftar till att förstärka järnvägssystemets förmåga att tillgodose samhällets transportbehov. Målet för forskningen inom programmet är att förbättra nyttjandet av järnvägssystemet och utforma effektiva och pålitliga trafikflöden med tillhörande tjänster. Forskningsprogrammet bidrar till att utifrån infrastrukturella förutsättningar på strategisk, taktisk och operativ nivå ge järnvägsbranschen bättre koncept, modeller, verktyg och metoder så att svensk järnväg blir världsledande inom effektivitet, kvalitet och flexibilitet. Rapporten beskriver KAJT Foi program, KAJTs del av programmet Excellens järnväg, uppföljning och implementering av resultat, pågående projekt våren 2025 och avslutade projekt under år 2025.Forskningsprogram KAJT har sju akademiska parter: Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Linköpings universitet (LiU), Lunds universitet (LU), RISE Research Institutes of Sweden (RISE), Uppsala universitet (UU), Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Trafikverket är programmets huvudfinansiär.</p
Länskarta BD : Norrbottens län 2025
No full textKartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:600 000 Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. </p
Hastighetsundersökning 2024 : resultatrapport
No full textVart fjärde år genomförs en undersökning av fordonshastigheter i trafiken. Drygt 1 400 mätplatser på det statliga vägnätet väljs ut där hastigheterna mäts under ett dygn. Från dessa data skattas medelhastigheter och andel som kör inom tillåten hastighet för hela riket och uppdelat på olika delar av vägnätet. Rapporten innehåller resultaten från den senaste undersökningen 2024
Analysis of noise optimal approach procedures with on-site statisticalmeteorological effect
No full textDenna studie använder en metodik för utforskning av designutrymmet för att undersöka potentiella bullerreducerande fördelar med optimerade precisionsinflygningsprocedurer. Olika procedurdesigner genereras genom att variera svängradierna i procedurens kurvade segment, och varje design utvärderas baserat på dess bullerpåverkan på befolkningen. Med en befintlig procedur vid Arlanda flygplats i Stockholm som utgångspunkt, visas att genom att variera den horisontella procedurdesignen – utan någon nämnvärd påverkan på bränsleförbrukning och utsläpp – kan antalet bullerpåverkade individer minskas med cirka 5000 personer under standardatmosfäriska förhållanden. När lokala meteorologiska data inkluderas minskar denna reduktion avsevärt till färre än 350 personer. De valda förhållandena leder till en ökning av det bullerpåverkade området, vilket minskar fördelarna med den bulleroptimerade proceduren. Resultaten understryker vikten av att inkludera meteorologiska förhållanden i procedurdesignen för att kunna göra en realistisk bedömning av bullerpåverkan på befolkningen.This study uses a design space exploration methodology to investigate the potential noise reduction benefits from optimized precision approach procedures. Different procedure designs are generated by varying the turn radii of the procedure’s curved segments and each design is evaluated based on its noise impact on the population. Using an existing procedure at Arlanda airport in Stockholm, it is demonstrated that by varying the horizontal procedure design with essentially no impact on fuel burn and emissions, the noise-affected population is reduced by approximately 5000 individuals, under standard atmospheric conditions. When local meteorological data are included, this reduction is significantly diminished to less than 350. The selected conditions lead to an increase in the noise-affected area, reducing the benefits of the noise optimal procedure. The findings highlight the importance of incorporating meteorological conditions in procedure design to perform a realistic assessment of the noise impact on the population.Noise Exposure in Future Air Traffic (NEFAT
Uppdrag att ta fram underlag för ett nationellt program för järnvägs- och kollektivtrafikskydd
No full textRegeringens målsättning är att resenärer ska kunna känna sig trygga när de reser kollektivt i Sverige, oavsett vilket trafikslag man väljer, såväl under resan som på stationer och terminaler. I juni 2024 gav regeringen Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram underlag för ett nationellt program för järnvägs- och kollektivtrafikskydd. Uppdraget innefattade att gemensamt utarbeta förslag på vidareutvecklade strategiska förutsättningar för, och genomförande av ett nationellt program för järnvägs- och kollektivtrafikskydd. Uppdraget följer av den redovisning myndigheterna gjorde i januari 2024 i fråga om att utreda behovet av att stärka det svenska järnvägs- och kollektivtrafikskyddet (Trafikverket och Transportstyrelsen, 2024). I uppdraget har vi breddat ansatsen, så att arbetet syftar till att skydda alla människor som befinner sig i kollektivtrafiksystemet. Vi har dessutom valt att använda den kortare benämningen ”kollektivtrafikskydd”. Arbetet har haft sin utgångspunkt i att kollektivtrafiken är och behöver vara ett öppet och tillgängligt system, och att den komplexitet som finns i systemet behöver beaktas. Rapporten är framtagen av Transportstyrelsen och Trafikverket</p
Utveckling av samverkan mellan Skogsstyrelsen, Statens geotekniska institut och Trafikverket för att minimera skador från erosion, ras, skred och slamströmmar : Ett projekt inom Myndighetsnätverket för klimatanpassning
No full textSamverkansrapporten har tagits fram i ett myndighetsgemensamt projekt mellan Trafikverket, Skogsstyrelsen och Statens geotekniska institut och beskriver hur nuvarande samverkan mellan myndigheterna ser ut samt ger förslag på åtgärder för att förbättra möjligheterna till informationssamverkan mellan dessa myndigheter. Det övergripande syftet med projektet var att utveckla samverkan mellan myndigheter för att reducera skogsbruksåtgärders och klimatförändringens bidrag till risk för erosion, ras, skred och slamströmmar med påverkan på statlig väg. I rapporten har följande frågeställningar har besvarats: Har myndighetssamverkan någon plats i myndigheternas handlingsplaner inom klimatanpassning eller andra styrande dokument? Vilken befintlig samverkan finns mellan myndigheterna inom klimatanpassningsområdet gällande erosion, ras, skred och slamströmmar? Hur skulle samverkan mellan myndigheterna kunna se ut före respektive efter en naturhändelse? I rapporten presenteras förslag på samverkansstruktur mellan de deltagande myndigheterna och hur samverkan i framtiden kan bli effektivare, mer formell och med ökad kontinuitet. För myndigheterna finns flera sakområden och situationer som skulle kunna hanteras mer effektivt med utvecklad samverkan. Vissa av dessa områden rör ras, skred, erosion och slamströmmar men det finns även andra områden där klimatförändringen på andra sätt kan påverka myndigheternas klimatanpassningsarbete
Om mod och människor, och om att leda tillsammans med sin motpart
No full textI den här boken berättar Jens Eisenschmidt, Trafikverkets projektchef för Lund-Arlöv, fyra spår och Christoffer Eksandh, projektchef för entreprenören JV NCC/OHLA, om sina erfarenheter från Lund–Arlöv, fyra spår och hur de utvecklade sitt samarbete och ledarskap. I boken medverkar också Rebecca Ryd, legitimerad psykolog, specialiserad på organisationer och ledarskap. Jens och Christoffer valde en unik väg – de anlitade Rebecca för att stärka tillit och förtroende för varandra, och det hjälpte dem att leda tillsammans, trots att de är motparter. I boken delar Jens, Christoffer och Rebecca med sig av lärdomar för att inspirera och vägleda andra projektchefer
Slutrapport: Hastighetssäkrad trafikzon i urban miljö (HasT)
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. HasT- Hastighetssäkrad Trafikzon i urban miljö var ett forsknings-och innovationsprojekt som pågick mellan augusti 2023 och november 2024. Syftet med projektet var att genomföra och utvärdera effekter av en demonstration i en stadskärna där flera olika transportslag hastighetssäkras med hjälp av digitala lösningar, bland annat geofencing. Projektet upplevdes som lärorikt med positiva erfarenheter kring hur tjänsterna fungerar och dess potential. Kommunikationen med chaufförer och fackliga representanter var avgörande för acceptans och förståelse. Deltagarna ser potential för att använda geofencing i utvalda områden och de transportörer som använde sig av Volvo-och Scaniasystemen planerar att fortsätta använda systemen även efter projektets avslut. Den största barriären för ökad implementering på nationell nivå identifierades som den manuella handpåläggning som krävs för att implementera systemen, där individuella zoner för varje hastighetsområde måste ritas in i systemet. Om fordonen inte redan är utrustade med geofencingsystem är kostnaden för inköp av tjänsten och eftermontering av utrustning ytterligare en barriär. Resultaten visar på en bred acceptans hos förarna för syftet med hastighetsbegränsande geofencing – att öka hastighetsefterlevnaden och trafiksäkerheten. De främsta fördelarna med systemen ansågs vara att de är lätta att förstå och använda, kan vara ett bra stöd i att hålla hastigheten och att de kan hjälpa föraren att bibehålla uppmärksamheten. Den största barriären för ökad acceptans var tekniska problem där det förekom att systemen visade fel hastighetsbegränsning. Samtliga intervjuade förare kunde tänka sig att fortsätta använda systemen om de tekniska problemen löstes. Försöket hade inte någon mätbar påverkan på trafiken i Enköpings stadskärna enligt hastighetsmätningarna och enkäten som utfördes med allmänheten. Det beror troligtvis på den låga penetrationsgraden av geofencade fordon som uppskattades vara 3 procent av total trafik. Rapporten är framtagen av Lindholmen Science Park/CLOSER.</p
Goda exempel på redovisning av säkerhetskultur inom företag och organisationer
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. För att kunna redovisa kring sitt trafiksäkerhetsavtryck måste ett företag eller en organisation ha väl utarbetade rutiner för att identifiera och följa upp olyckor och tillbud. Dessa rutiner utgör grunden för att kunna bygga en trafiksäkerhetskultur. Det finns många företag som hanterar trafiksäkerhetsfrågan på ett seriöst och genomgripande sätt och som också rapporterar sitt arbete inom, exempelvis, sin hållbarhetsrapportering. Denna rapportering kan hjälpa andra företag att hitta sitt sätt att förhålla sig till och förbättra sitt arbete inom trafiksäkerhet. Men det saknas en kartläggning av de företag som har lyckats och vad som har fungerat för just dem. Det finns idag verktyg som kan användas för rapportering och som tydliggör vilka krav som är rimliga att ställa och leva upp till när det gäller trafiksäkerhet. Det finns även vägledning riktade till arbetsgivare, transportköpare och transportutövare som är bra. Flera företag rapporterar idag på sin trafiksäkerhet men de är enskilda exempel och har inte tidigare jämförts och satts i ett gemensamt sammanhang. Syftet med projektet var att lyfta och belysa goda exempel där företag har lyckats inkorporera trafiksäkerhet i sitt hållbarhetsarbete på ett framgångsrikt sätt. Företagen som studerats kommer från många branscher, med fokus på transportköpare, transportutövare och de som har en tjänst/service som kräver att personal reser tjänsten