Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Regionkarta - Sydöstra regionen : (län F, H, E) 2025
No full textKartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län Kartan är i skala 1:250 000Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. </p
Länskarta G: Kronobergs län 2025
No full textKartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:250 00
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2024 : Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2030
No full textDet svenska trafiksäkerhetsarbetet utgår från Nollvisionen och etappmål på vägen dit. Det nuvarande etappmålet för vägtrafiken innebär en halvering av antalet omkomna, från 266 (medelvärde 2017–2019), till max 133 omkomna år 2030. Etappmålet innebär också att antalet allvarligt skadade i vägtrafiken ska reduceras med 25 procent utifrån ett motsvarande utgångsvärde. I denna rapport redovisas och analyseras utvecklingen av säkerheten i vägtrafiken utifrån utpekade indikatorer och antalet omkomna och allvarligt skadade. Utöver beslutade nationella etappmål finns även ett etappmål på EU-nivå som innebär en halvering av antalet omkomna till 2030, jämfört med 2019
Biologiskt kulturarv i vägar och järnvägar
No full textBiologiskt kulturarv utgörs av all natur som berättar om kultur. Allt från enskilda träd eller arter till naturtyper och hela landskap, kan förmedla historier om människans närvaro och aktiviteter över tid. Väg- och järnvägsmiljöer kan vara mycket artrika. De växter och djur som lever där kommer från omgivande landskap, antingen dagens landskap eller det historiska. Många av arterna är idag hotade och kommer från kulturlandskapets traditionella miljöer, såsom betesmarker, skogsbeten, ängar och åkrar, som till stor del försvunnit. Genom en differentierad skötsel och drift av vägar och järnvägsmiljöer kan artrikedomen bevaras och det biologiska kulturarvet leva kvar. Även vid om- och nybyggnad av vägar och järnvägar skapas nya etableringsytor för arter som kan bli livsmiljö för både biologisk mångfald och biologiskt kulturarv om förutsättningarna är de rätta
Verifiering av sidvindssäkerhet – riskindexmetod
No full textHär beskrivs hur kravet i TRVINFRA-00399 [1] (avsnitt 5.1.4.1, K258854) för linjer med STH högst 200 km/h gällande sidvindssäkerhet verifieras genom en riskindexmetod. Sidvindssäkerhet gäller risken att järnvägsfordon välter på grund av stark vind, och utgår från trafikering med referensfordon ([2], med bakgrund i [9], baserade på [4]). Fordon som uppfyller referensfordonens vindprestanda (krav för fordon enligt [4] eller [9]) kan trafikera utan specifika restriktioner. Utvärderingen görs för banavsnitt längs en linje. För banavsnitt längs en linje som uppfyller vissa grundförutsättningar görs en utvärdering som sammanväger olika försvårande förutsättningar (parametrar) gällande risken att välta på grund av sidvind. Riskindexpoäng (rIp) för olika parametrar kombineras till ett riskindex (RI), d.v.s. summan av alla rIp. Det jämförs med en gräns RIa. Om inga banavsnitt längs en linje har RI som överskrider RIa så uppfyller linjen säkerhetsnivån gällande sidvindssäkerhet. Om RIa överskrids för ett eller flera banavsnitt kan ytterligare granskning av sakkunnig (järnvägsaerodynamik/sidvindssäkerhet) göras med fler detaljer för att bedöma om alla banavsnitten med dessa hänsyn ändå kan anses uppfylla säkerhetsnivån. Om inte säkerhetsnivån uppfylls för alla banavsnitt behöver detaljerad analys av sidvindssäkerheten göras (kvantitativ riskanalys). Om linjen uppfyller säkerhetsnivån gällande sidvindssäkerhet, behöver inverkan av potentiell avverkning av skog (kap. 7) undersökas. Det innebär att en känslighetsanalys ska göras för fallet att skogen kring linjen avverkas, som kompletterar huvudfallet utan skogsavverkning.
Uppdrag om kontrollplatser : Uppdrag att ta fram ett förslag till tydligare ansvarsfördelning för åtgärder vid nyetablering, förbättringar samt underhåll och avveckling av kontrollplatser längs vägnätet
No full textDenna rapport innehåller Polismyndighetens och Trafikverkets svar på regeringsuppdraget att ta fram ett förslag till tydligare ansvarsfördelning för åtgärder vid nyetablering, förbättringar samt underhåll och avveckling av kontrollplatser längs vägnätet. Myndigheterna har tidigare haft olika uppfattningar om hur ansvaret och finansieringen av kontrollplatserna ska hanteras. Förslaget leder till större samsyn och tydlighet i hur arbetet bör fördelas och finansieras. Myndigheterna anser att Trafikverket framöver ska ansvara för och bekosta investeringar, reinvesteringar och drift- och underhåll för framdragning av el, in- och utfarter, hårdgjord yta och tekniska system kopplade till vägen. Trafikverket ska även utföra installationer och drift- och underhåll av den utrustning som behövs för att utföra trafikkontroller (t ex skakplattor, vågar, bromsprovare, inspektionsgrop och byggnader) samt utföra installationer och drift och underhåll av byggnader (så kallade teknikhus/-kiosker). Kostnaden för nämnda utrustning som Polismyndigheten behöver för att utföra sitt uppdrag samt teknikhus-/kiosk ska finansieras av Polismyndigheten. Ansvarsfördelningen på kontrollplatserna behöver förtydligas genom beslut av regeringen. Anslaget till Polismyndigheten, inom ramen för de av riksdagen beslutade årliga anslagsramarna, kan behöva justeras utifrån detta. Rapport framtagen av Polismyndigheten och Trafikverket</p
Analys av trafiksäkerhethetsutvecklingen i Trafikverket Östra regionen 2023 : målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmål 2030
No full textRapporten redovisar och analyserar trafiksäkerhetsutvecklingen fram till år 2023 i Trafikverkets Östra region, som omfattar Stockholms och Gotlands län. Rapporten är den tredje av årliga uppföljningar mot trafiksäkerhetsmålen år 2030 för väg- och järnvägstrafiken. Sedan Agenda 2030 antogs ses trafiksäkerhet som en del av det globala hållbarhetsarbetet. Rapporten är ett stöd för statliga och kommunala planerare samt upprättare av länstransportplanerna i Stockholms och Gotlands län i planeringen för hållbar utveckling och trafiksäkerhetsmålen 2030. För vägtrafiken beskrivs utvecklingen utifrån utfallet av antal dödade och allvarligt skadade samt för ett antal utpekade indikatorer. Trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafiken i Sverige styrs med hjälp av ett antal indikatorer. Varje indikator har ett värde på det nödvändiga utfall som krävs för att nå målen 2030. Rapporten fokuserar på de 16 av 21 indikatorer som kan brytas ned på regional nivå. För statlig järnväg samt hela bantrafiken analyseras utfallet av antal omkomna och allvarligt skadade i personpåkörningar. I rapporten finns även en djupare analys av omkomna och allvarligt skadade åren 2019 till 2023 uppdelat för Stockholms län och Gotland. För Östra regionen motsvarar etappmålet 2030 högst 17 dödade och 500 allvarligt skadade år 2030. Under 2023 omkom 35 personer i vägtrafiken i Östra regionen, vilket är 16 fler än 2022. Antalet omkomna ligger inte i linje med nödvändig utveckling till 2030. För perioden 2019 - 2023 är antal omkomna i Stockholms län 0,9 per 100 000 invånare, medan motsvarande siffra för Gotland är 3. Antal prognosticerade allvarligt skadade var cirka 830 och ligger långt över linjen för nödvändig utveckling. På det statliga vägnätet är majoriteten av omkomna och allvarligt skadade bilister och motorcyklister. På det kommunala vägnätet är majoriteten av de som omkommer cyklister och fotgängare. För det statliga vägnätet visar utfallet 2023 att de flesta systemindikatorerna redan bedöms ligga på de nivåer som krävs. Andel säkra gång- cykel, -och mopedpassager (GCM-passager) ligger dock lägre än vad som krävs. Även på kommunalt vägnät är andel säkra GCM-passager den största utmaningen till 2030. Hastighetsefterlevnaden på det statliga vägnätet bedöms ha ökat betydligt sedan 2016. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan det vara möjligt att nå målnivån, men det kommer i så fall att kräva betydande insatser. Östra regionen har en hög andel som använder bilbälte och användningen av cykelhjälm är mycket hög. På Gotland finns ingen bantrafik med kommersiell trafik. Bantrafiken i Östra regionen motsvarar därför Stockholms län. 2023 omkom 21 personer i bantrafiken. Utfallet ligger något över linjen för nödvändig utveckling till 2030. Majoriteten av de dödliga och allvarliga personpåkörningarna sker på den statliga järnvägen och i tunnelbanan. De flesta är självmord eller försök till självmord. Händelserna i spårtrafiken är mycket få
Trafikverkets budgetunderlag 2026–2028
No full textEtt väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem där alla trafikslag utvecklas och bidrar till de transportpolitiska målen är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera. Utveckling och vidmakthållande av den statliga transportinfrastrukturen är centralt för såväl Sveriges samlade konkurrenskraft som regional utveckling och totalförsvarsändamål. Riksdagen har beslutat om anslagsökningar i budgetpropositionen för 2025 och om utökade ramar för transportinfrastruktur i infrastruktur-propositionen. Samtidigt ska Trafikverket effektivisera verksamheten och se över de interna kostnaderna. Regeringen har därför minskat Trafikverkets anslag.
Fordonsresursers årsrapport 2024
No full textUnder 2024 har Fordonsresurser förstärkt sin leveransförmåga och tagit ett stort kliv mot målbild 2030 ”Robust fordons- och beredskapsförmåga vid alla samhällstillstånd”. Fordonsresurser står rustade inför framtida uppdrag och utmaningar. Fordonsresursers verksamhet bidrar till de transportpolitiska målen, funktions- och hänsynsmålet samt till Trafikverkets strategiska mål
Rapport 2025 års redovisning av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken
No full textGenom Nystart för Nollvisionen beslutade regeringen 2016 att ge Trafikverket i uppdrag att leda övergripande samverkan i trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafik (N2016/05493/TS). Därutöver har Trafikverket också i uppdrag att genomföra medborgar- och trafikantinformation för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken (N2019/01343/TIF). Denna rapport utgör Trafikverkets redovisning av dessa två nämnda regeringsuppdrag. Båda uppdragen ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 maj varje år. Rapporten redovisar vad som skett inom ramen för uppdragen sedan föregående redovisning. Den samverkan som beskrivs i denna rapport sker inom ramen för de uppdrag, ansvar och befogenheter som olika myndigheter och aktörer har i dag. Det finns dock relevanta frågor som berörda myndigheter och aktörer inte har rådighet över eller saknar ett tydligt uppdrag för, som i denna rapport lyfts för att belysa områden som kan behöva analyseras och utredas i syfte att öka effektiviteten i trafiksäkerhetsarbetet. Trafikverket har för avsikt att återkomma i särskild ordning med eventuella förslag på fortsatt arbete