Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Handledning för geotekniska beräkningar
No full textPublikationen syftar till att vara en vägledning för elementära geotekniska beräkningar samt att tjäna som en introduktion för ny geoteknisk personal inom vägverket. Beräkningar för grundförstärkningar behandlas i anvisningar för respektive metod
Geotekniska undersökningar för vägar
No full textMed geotekniska undersökningar för vägar fastställs jords lämplighet som underlag och användbarhet som byggnadsmaterial för väg. Eftersom egenskaperna hos jord varierar inom vida gränser är det inte möjligt att ge generella regler för undersökningarnas omfattning. Till ledning för planläggning och genomförande av geotekniska undersökningar har riktlinjer för olika undersökningsinsatser upprättats i denna handbok
Nedpressning av vägbank
No full textUnder vissa förutsättningar är nedpressning av vägbankar en tekniskt-ekonomiskt lämplig metod att bygga väg över områden med låg bärighet. Publikationen ger riktlinjer för projektering och byggande
Självrapporterad livskvalitet efter trafikolyckor: En svensk registerbaserad studie
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Att mäta hälsoförluster till följd av trafikskada Trafiksäkerhetsarbetet i Sverige bygger på Nollvisionen med utgångspunkt på det etiska ställningstagandet att ingen ska dödas eller allvarligt skadas i vägtrafiken. Det har sedan Nollvisionens införande funnits ett behov av att vidga skadebegreppet så att det, förutom de omedelbara konsekvenserna av skadan, även innefattar de långsiktiga hälsoförluster skadan kan ge upphov till. Det aktuella projektet syftade till att fördjupa kunskapen om livskvalitetsförlusten hos personer som skadats i vägtrafikolyckor. Mer specifikt värderade projektet hur en vägtrafikolycka kan påverka människors vardagsliv och välbefinnande och hur självrapporterad hälsa i form av livskvalitet ändras efter en vägtrafikskada genom att jämföra livskvaliteten innan och efter trafikskadan. Jämförelsen gjordes för både de som sökt vård och de som inte sökt vård, samt för skyddade och oskyddade trafikanter. Resultaten från delstudie 1 visade att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan de som rapporterade en skada och de som inte rapporterade en skada gällande livskvalitet vid de olika mättillfällena. När det gäller förändring av livskvalitet över tid tyder resultatet på att både de med rapporterade skador och de utan rapporterade skador upplevde en minskad livskvalitet. Resultatet visade inte heller någon statistisk signifikant skillnad gällande den rapporterade livskvalitén mellan de som sökt vård och de som inte sökt vård för sin skada samt skyddade och oskyddade trafikanter. Vidare påvisade resultateten från delstudie 2 att en rapporterat lägre livskvalitet året innan skadan tillsamman med skador på armar och ben ledde till en lägre livskvalitet under det första året efter skadan. En lägre rapporterad livskvalitet innan skadan var också predicerande för en lägre livskvalitet under det andra året efter skadan, dock identifierades inga andra predicerande faktorer för lägre livskvalitet under det andra året. Ett sista viktigt och nytt fynd i den aktuella studien är från delstudie 3, gällande ”response shift”, dvs den omvärdering av livskvalitet som kan ske efter en vägtrafikolycka. Resultatet tyder på att deltagarna som råkat ut för en skada omvärderar begreppet livskvalitet eftersom personerna skattade sin livskvalitet som högre innan skadan när de fick uppge den retrospektivt än vad de uppskattade den till vid det faktiska mättillfället. Sammantaget visade resultaten på att personer med trafikskador förlorar mer livskvalitet än vad traditionella mätningar som inkluderar före- och eftermätningar indikerar. Vi kunde inte identifiera en statistiskt signifikant försämring av livskvalitet efter skadan jämfört med innan skadan när analysen inkluderade en traditionell före- och efter mätningen, dock kunde en försämring av livskvalitet identifieras när ”response shift” var medräknat
Anthropogenic lighting affects moth abundance and diversity differently across ecosystems
No full textLight pollution poses a significant threat to nocturnal insects, yet our understanding of how insects are affected by lighting across ecosystems is limited. The purpose of this study was to investigate differences in light-induced attraction in abundance and diversity of moths in forest and grassland ecosystems. This study presents a novel comparison of moth attraction between these ecosystems using identical light traps with known lighting properties across 32 sites. We found significantly higher moth abundance and diversity (species richness) in forests compared to open grasslands, where environmental factors such as temperature and cloudiness had stronger effects on moth attraction in grasslands. Notably, moth families showed varying responses across ecosystems, suggesting potential sampling biases in light attraction studies. Our findings point to the need for ecosystem-specific approaches in light pollution mitigation strategies and provide a methodological approach for future research on the impacts of anthropogenic light on biodiversity. The results have important implications for conservation planning and the management of anthropogenic lighting in diverse landscapes.Ekologiska effekter av vägbelysning på insekter och ljuskänsliga arte
Säkerhetshandbok för komplexa väganläggnigar
No full textDe komplexa väganläggningarna är arbetsplatser som ställer stora krav på säkerheten. För att få arbeta i Trafikverkets komplexa väganläggningar ska du ha genomgått säkerhetsutbildningen och alltid ha med dig den här handboken.Utgåva 18, december 2023</p
