Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Strategiska insatsvaror : Hur arbetar Trafikverket med att säkra tillgång till material för väg- och järnvägsinfrastruktur under fred, höjd beredskap och krig?
No full textRapporten beskriver hur Trafikverket säkrar tillgång till strategiska insatsvaror, via avtal och i egen regi. Strategiska insatsvaror är material såsom bitumen, cement och komponenter för järnvägssystemet. Varorna är unika och nödvändiga för Trafikverkets uppdrag att bygga och underhålla vägar och järnvägar. De går inte att ersätta med andra varor under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. I rapporten föreslås att Trafikverket får mandat att upphandla och tillhandahålla strategiska insatsvaror inom vägområdet (egen regi). Genom denna åtgärd skapas handlingsfrihet och omställningsförmåga att säkra tillgång till varor som det finns risk för brist på och som Trafikverket är beroende av. Motsvarande mandat att lagerföra varor har Trafikverket redan idag när det gäller järnvägsområdet.
Beskrivning bromsprocenttabeller : Tågs bromsförmåga och relation till förbeskedsavstånd
No full textRapporten beskriver nuvarande bromsprocenttabeller, deras historiska bakgrund, nuvarande tillämpning samt en modell för framtagning av bromsprocenttabeller enligt den svenska modellen. Rapporten behandlar inte förhållande på sträckor med ERTMS/ETCS. Järnvägsfordons största tillåtna hastighet (sth) utifrån bromsförmåga vid trafikering anges i bromsprocenttabeller. Bromsprocenttabeller har ett direkt samband med projekteringsregler för signalsystemet, förbeskedsavstånd och tillhörande retardationstabeller
På kurs mot gröna sjöfartskorridorer
No full textRapporten redovisar insikter och slutsatser i regeringsuppdraget om gröna sjöfartskorridorer och miljö- och klimatstyrningsincitament. Utredningen visar att det finns ett stort intresse bland rederier, hamnar, varuägare och energileverantörer av att etablera gröna sjöfartskorridorer i Sverige. Den visar också att flera olika typer av åtgärder behövs för att få till stånd en snabbare omställning inom sjöfarten.
Åtgärdsvalsstudie väg 160 Stora Höga-Skåpesund
No full textVäg 160 är en viktig väg för såväl arbetspendling som näringslivets godstransporter och sträckan mellan Stora Höga motet och rastplats Skåpesund är hårt belastad av biltrafik och köer uppstår dagligen. Det mest omfattande och komplexa problemet är på delsträckan Nösnäs – Myggenäs där det skapas köer som följer med upp på Stenungsöbron, över Stenungsön och i riktning mot Tjörnbron. Sedan har Källösundstunneln ett allvarligt trafiksäkerhetsproblem i sig vilket innebär att lastbilar kör i mitten av det enda tunnelröret och därmed påverkar även övriga trafikanters framkomlighet. För att förbättra ovan beskrivna kapacitets- och framkomlighetsproblem föreslår ÅVS:en ett antal åtgärder för Stenungsöbron, Källösundstunneln och Källösundsbron, vilka kräver fördjupad teknisk utredning
Trafiksäkerhet - en socioekonomisk rättighet
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Enligt rådande diskurs gällande medborgarinflytande tenderar personer från områden med socioekonomisk hög status vara mer aktiva i frågor som rör deras närmiljö än personer från socioekonomiskt svagare områden. Denna pilotstudie undersöker huruvida det finns ett samband mellan socioekonomi på stadsdelsnivå, graden av deltagande bland allmänheten och trafiksäkerhet på gator och vägar som Trafikkontoret i Göteborgs stad äger och förvaltar. Studien har utförts genom geografiska kartläggningar av synpunkter från allmänheten, socioekonomi och befintliga farthinder i trafikmiljön samt genom spridningsdiagram för att visa på samband. Resultatet visar att de socioekonomiskt starkare stadsdelarna i Göteborgs stad har varit mer aktiva i frågor som rör trafiksäkerhet än de socioekonomiskt svagare stadsdelarna i kommunen. Studien visar också att det har gjorts färre insatser i form av hastighetsdämpande åtgärder i de socioekonomiskt svagare stadsdelarna än i de starkare. Utifrån studiens resultat går det att se att det finns en korrelation, men hur orsakssambanden ser ut och vad anledningen är behöver studeras vidare. Förhoppningen är att resultatet ska utgöra ett stöd för planerare i arbetet med att rikta insatser där de bäst behövs för att säkerhetsställa god trafiksäkerhet på alla gator och vägar och för att undvika snedfördelning av trafiksäkerhetshöjande resurser
Så blir vi bättre tillsammans : tips, råd och information till dig som jobbar operativt med järnvägstrafik
No full textDen här informationen är till dig som arbetar operativt med järnvägstrafik. Syftet är att göra det enklare för lokförare, trafikledning och underhållsentreprenörer att kommunicera och jobba nationellt med förbättringar men också ett stöd för övriga målgrupper i branschen. Detta är utgåva 6 och den är framtagen tillsammans med branschen och fokuserar på de vanligast förekommande händelserna som kan undvikas genom att följa dessa tips och råd, men också att förstå varandra i vissa situationer. Broschyren är inte ett styrande dokument utan ett komplement till järnvägsföretagens och Trafikverkets ordinarie dokumentation. Tillhandahåll denna information i förarstöd och instruktioner där det är möjligt. Tillsammans ökar vi järnvägens robusthet och punktlighet genom att dela erfarenheter. Alla är vi en del av ett pussel där varje bit behövs för att få det att fungera och nå våra gemensamma mål.Utgåva 6, november 2022.</p
TRAST-guiden : Arbetsprocess för kommunens trafikstrategi
No full textTRAST-Guiden är avsedd att ge stöd till kommuner av alla storlekar i att ta fram en trafikstrategi. Guiden är utformad så att den ska medverka till en metodisk och väl förankrad arbetsprocess. Se även TRAST-guiden – en checklista, som är ett komplement till denna publikation med syftet att underlätta det operativa arbetet. Resultatet av arbetsprocessen blir en lokalt anpassad trafikstrategi med samma inriktning och helhetssyn som präglar Trafik för en attraktiv stad (TRAST). Genom samhörighet inom avgörande principer anses även trafikstrategier grundade i TRAST-metodik ur EU-stånd-punkt uppfylla kraven för en SUMP. Trafikstrategin ger, efter successiv politisk förankring, kommunen en långsiktig, gemensam målbild för trafiksystemet. Trafikstrategin är ett kommunalt inriktningsdokument som tillsammans med kommunens övriga inriktningsdokument bidrar till att utveckla kommunen i önskad riktning. Trafikstrategin ska visa hur man kan utveckla trafiksystemet och påverkansåtgärder i samverkan med markanvändning och övrig fysisk planering. Trafikstrategin blir ett väl integrerat inriktningsdokument som också påverkar budget och översiktsplan. Intervjuer och seminarier har under arbetets gång genomförts med kommuner av olika storlek samt berörda verk. En kurs har också genomförts för intresserade kommuner. TRAST-Guiden vänder sig till flera målgrupper. Kommunala handläggare och projektledare är en primär målgrupp. Avsikten är att guiden ska bidra med praktiska råd i kommunernas arbete. Informationen i guiden ger alla som är berörda av trafiksystemets planering ökad förståelse för planeringsprocessen. Beslutsfattare, ledande tjänstepersoner, handläggare, konsulter m.fl. har utbyte av guiden
Proposal national plan for transport infrastructure 2022–2033 : Summary
No full textThe national plan for infrastructure describes how state-owned infrastructureis to be maintained and developed. The plan mainly covers the areas: operation and maintenance of state-owned roads and railways nvestment in state-owned roads, railways, fairways and locks measures to reduce the environmental impact of infrastructure support to municipalities to promote sustainable urban environments(urban environment agreements) research and innovation funding The transport system needs pedestrian and cycle paths, roads, railways, portsand airports that interact and complement one another to meet societal needs.An intermodal perspective is fundamental to planning how we should use ourinfrastructure in a smarter, more efficient manner
Capture : IT-plattform för bildigenkänning och förvaltning
No full textTrafikverket anpassar befintlig och ny infrastruktur till landskapets ekologiska förutsättningar och processer. Detta kräver nya faunapassager såväl som anpassningar av befintliga passagemöjligheter, men även andra former av åtgärder som viltvarningssystem och nya stängsel. För att kunna följa upp och bedöma dessa åtgärders effekt används kameraövervakning. Befintliga internationella och kommersiella IT-system för kameraövervakning tillfredsställer inte de krav som Trafikverket har på datasäkerhet, arkivering och integritetsskydd. Projektets mål har därför varit att ta fram en lösning för förvaltning, analys, tolkning och arkivering av video- och bildmaterial från i första hand Trafikverkets faunaprojekt men också andra myndigheters projekt. Resultatet är bildförvaltningsplattformen Capture som kombinerar manuell förvaltning av metadata med automatisk bildanalys genom artificiell intelligens (AI)/maskininlärning (ML) och automatiserad avpersonifiering av potentiellt integritetskränkande bilder. Plattformens moduluppbyggnad möjliggör att nya algoritmer för bildigenkänning, även för annat än vilt, kan kopplas in och därmed vidga användningsområdet