Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Uppdrag att redogöra för åtgärder för att minska störningar i järnvägssystemet
No full textTrafikverket redogör i denna rapport för hur felavhjälpningen av tågstörande fel går till, samt vilka åtgärder som skulle vara lämpliga att arbeta vidare med. Det är viktigare att korta reparationstiden än inställelsetiden. Utredningen visar att kravet på inställelsetid uppfylls vid 84 procent av alla tågstörande fel. Inställelsetid i samband med felavhjälpning är kravställd, och kravställningen är att samtliga (100 procent) inställelsetider ska uppfyllas. Ett utfall på 84 procent anses därmed vara lågt. Utredningens analys visar dock att en minskning av reparationstiden har en större potential till att korta felavhjälpningstiden än vad en minskning av inställelsetiden har. Kravet på inställelsetid skapar ett incitament till att påbörja felavhjälpningen,men det är inte ett incitament för att avsluta eller effektivisera den. Dock äri nställelsetiden mycket viktig för att få fram en tidig prognos kring när felet beräknas vara avhjälpt
VV-Max : Metod för att fastställa teoretisk maximal vagnvikt för godståg
No full textVV-Max är en metod för att bestämma en teoretisk maximal vagnvikt på banor och stråk som ingår i det statliga järnvägsnätet. Metoden fungerar med samtliga förekommande loktyper. Syftet är att identifiera flaskhalsar i systemet och föreslå lämpliga trimningsåtgärder. VV-Max kan också användas vid planering av nya banor samt bidra med underlag till samhällsekonomiska kalkyler och liknande
Cirkulärt byggande – hinder och möjligheter : Redovisning av regeringsuppdrag
No full textI regleringsbrevet för budgetåret 2022 fick Trafikverket i uppdrag att analysera hinder och möjligheter för cirkulärt byggande med syfte minska klimatpåverkan inom verksamheten. Redovisningen visar att det finns pågående arbeten och att flera beståndsdelar finns på plats som bidrar till ett cirkulärt byggande. Resurseffektiva och giftfria kretslopp utgör en central komponent i strävan mot en cirkulär ekonomi. Det konstaterades att även om stora mängder material redan återanvänds och återvinns finns en förbättringspotential vilken kan utnyttjas för att minska verksamhetens klimatpåverkan. Bland de möjligheter som identifierades nämndes bland annat fortsatt utveckling av upphandling som styrmedel, tillgängliggörande av digital miljödata, tydliggörande av ansvarsförhållanden samt undanröjande av logistiska hinder och kunskapsbrister
Åtgärdsvalsstudie - ÅVS Trafikplats och vägar i Uppsala och Knivsta kommun kopplat till stadsutveckling
No full textUtbyggnad till fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen mot Stockholms län har prioriterats i nationell plan. För att finansiera objektet har staten slutit två avtal mellan den utsedde samordnaren för större exploateringar med hållbart byggande och med Uppsala kommun, Knivsta kommun och Region Uppsala. Kommunerna åtar sig enligt detta avtal att planera för 48 000 nya bostäder, varav 21 500 bostäder inom de Sydöstra stadsdelarna i Uppsala kommun, respektive 15 000 bostäder innan år 2057 i Knivsta och Alsike i Knivsta kommun, i de områden som berörs av åtgärdsvalsstudiens utredningsområde. Syftet med utredningen är att i dialog med berörda intressenter och aktörer identifiera brister och behov som uppstår på infrastrukturen till följd av bostadsbyggande som är en motprestation till utbyggnad till fyra spår på sträckan Uppsala C-Stockholms länsgräns. Åtgärdsvalsstudien ska även, med fyrstegprincipen som grund, ta fram åtgärdsförslag som svarar upp mot uppkomna brister och behov samt kostnads bedöma dem, föreslå tid för genomförande och ansvarig genomförare. Den genomförda åtgärdsvalsstudien ska fungera som planeringsunderlag för berörda aktörer. Ytterligare ett syfte är att upprätthålla funktionellt prioriterat vägnät för långväga personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik. Sju åtgärdspaket togs fram i åtgärdsvalsstudien: • Paket A – Stationsutveckling och resenärsmiljö • Paket B – Trafikplats Bergsbrunna-Alsike och anslutande / omkringliggande vägnät • Paket C – Anpassning av väg 255 för gång, cykel och kollektivtrafik • Paket D – Sydöstra staden • Paket E – Vägarna 652, 282 och Danmarksby • Paket F – Knivsta, Alsike och utredningar kring framtida förbindelser • Paket G – Generella steg 1- och 2 åtgärde
Fördjupad analys av genomförandet av åtgärder i Norrbottens län och Västerbottens län
No full textTrafikverket har i detta uppdrag analyserat förutsättningarna för att införa brukaravgifter för att finansiera delar av de rekommenderade åtgärder som Trafikverket lämnade den 30 november 2021 i rapport ” Åtgärder i transportinfrastrukturen för de stora industriinvesteringarna i Norrbottens län och Västerbottens län” (TRV publikation 2021:229). Analysen visar att det finns förutsättningar och möjligheter att införa en banavgift som finansierar en del av satsningarna på järnvägen Luleå-Riksgränsen. En sådan avgift bör betalas av den godstrafik som får positiva effekter och nyttor av åtgärderna. Trafikverket konstaterar också att det behöver utredas vidare hur stor en sådan avgift kan vara och hur den i detalj bör utformas på bästa sätt. I denna rapport redovisas två olika scenarier för en höjd banavgift. Om en avgift tas ut motsvarande en höjning av banavgifterna med 10-20% kan 4-11% av investerings- och räntekostnaderna för åtgärderna finansieras. Om en avgift som motsvarar 30-40% höjning av banavgifterna tas ut kan 13-23% av kostnaderna finansieras.
Krocktest: Utvärdering av huvudskydd för cyklister i kollision med bil
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Varje år dör 15 cyklister i Sverige efter att ha kolliderat med ett motorfordon, över 1000 skadas och nästan var femte skadas allvarligt. Baserat på olycksdata har de två vanligaste olyckssituationerna där en cyklist blir påkörd av en personbil simulerats och krocktestats i detta projekt. Den ena olyckssituationen motsvarar en korsningsolycka där cyklisten blir påkörd i sidan av en bil som färdas i 40 km/h. Den andra situationen motsvarar en olyckssituation på landsväg där cyklisten blir påkörd bakifrån av en bil som färdas i 70 km/h, där cyklister färdas i 20 km/h i samma riktning, vilket motsvarar en påkörningshastighet av 50 km/h. Resultat från studien visar att mätvärdena vid simulering och i krockdockan vid de fysiska krockproven är höga. Att skydda en cyklist i en kollision med ett motorfordon i 40 km/h i korsningsmiljö eller då cyklisten blir påkörd bakifrån i 50km/h kommer vara utmanande trots bästa tänkbara bil och hjälm. Därför behöver hastigheten begränsas till max 30 km/h vid mixad trafik, dels för att i högre utsträckning undvika kollisioner mellan personbilar och cyklister, dels för att skydda cyklister från att skadas allvarligt om olyckan skulle vara framme. Om det inte är möjligt att sänka hastigheten till 30 km/h bör trafikantgrupperna skiljas med exempelvis cykelbanor skilda från vägbanan. Folksams studie av olycksdata visar att bilarnas autobromssystem med detektion av oskyddade trafikanter har relativt låg skyddseffekt. Därför är bilens passiva skydd vid krock viktigt för att skydda en cyklist. Idag finns redan olika skyddssystem i vissa bilmodeller, såsom utvändiga krockkuddar och aktiva motorhuvar som dämpar islag mot huven och rutan. Krockprovet där dessa system inkluderades visar tydligt att de kan minska risken att skadas. Cirka en femtedel av alla huvudskador uppstår vid kollision med bil, dessa resulterar oftast med de allvarligaste följderna. Därför behöver även cykelhjälmar förbättras för att skydda vid islag i högre hastigheter och vid mer verklighetstrogna förutsättningar. I nuläget testas och certifieras cykelhjälmar i tester där kollisionen motsvarar en hastighet på knappt 20 km/h, vilket framför allt speglar en singelolycka. Folksam har sedan 2012 genomfört tuffare tester av cykelhjälmar än vad som krävs för att få sälja en cykelhjälm på europeiska marknaden, ändå visar resultaten från krocktesten att det krävs mer. Erhållen trafiksäkerhetsnytta Studien har bidragit med underlag för att se när en cyklist skadads allvarligt i en kollision med personbil och vilka åtgärder som behövs för att undvika att cyklister skadas i framtiden. Vidare kan resultatet från studien användas som underlag för vilka hastighetsgränser som behöver gälla då oskyddade trafikanter mixas med motorfordon.Denna studie har gjorts inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan Autoliv, Folksam och Poc. Arbetet med att utvärdera huvudskydd för cyklister i kollision med bil har fått ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket (Slutrapport TRV2020/106819). Följande personer har ingått i arbetet: Helena Stigson, Anders Ydenius, Anders Kullgren, Bengt Pipkorn, Mikael Enänger, Magnus Gustavsson, Johan Weman och Rikard Fredriksson. </p
Åtgärdsvalsstudie Säkerhet Godsstråket genom Bergslagen Skinnskatteberg
No full textDenna rapport har behandlat den problematik som lyfts av kommunen samt andra intressenter kring Skinnskattebergs tätort. Problematiken är grundad i att en ny detaljplan som antagits av kommunen omöjliggör en tidigare idé om att dra om väg 661 genom industriområdet. Istället för att dra om vägen enligt tidigare planering ges företaget SETRA i samarbete med Trafikverket möjlighet att bygga en lastplats för på- och avlastning till järnväg. Denna lastplats kan användas av andra företag och inte bara av SETRA då det är en allmän lastplats. Trafikverket i samarbete med regionen, kommunen och andra aktörer beslutade därför att genomföra en åtgärdsvalsstudie. Processen samlar olika intressenter som identifierats under initiera skedet. Därefter genomförs en workshop där brister samlas in, bristerna har därefter jämförts mot de uppsatta projekt och effektmålen (framtagna av arbetsgruppen).
Säkra GCM-passager Region Väst
No full textUtredningen Säkra GCM-passager har tagit fram en prioriteringsmetod för hur regionen ska prioritera bland de GCM-passager som är klassificerade med låg kvalitet. Utredningen prioriterar därefter ett antal platser för åtgärd
Åtgärdsvalsstudie E6 Kållered, avvattning, trafiksäkerhet och kapacitet
No full textEn låglänt sträcka av E6 genom Kållered, Mölndals kommun, drabbas, liksom närområdet, återkommande av översvämningar. Området utsätts dels för långvariga regn och höga flöden, dels för skyfall. Med fördröjningsmagasin och olika åtgärder för att öka kapaciteten i vattendraget minskar risken för översvämningar.
Slutrapport för regeringsuppdraget om utökat och breddat stöd till forskning och innovation på sjöfartsområdet
No full textTrafikverket fick 2019 i uppdrag av regeringen att verka för ett utökat och breddat stöd till forskning och innovation på sjöfartsområdet. Beslutet innebar i princip en fördubbling av de medel som Sjöfartsportföljen hade till sitt förfogande för att finansiera lämpliga projekt. Satsningen har varit framgångsrik. Antalet ansökningar har ökat kraftfullt, strategiska satsningar på mer omfattande projekt har kunnat genomföras och nya aktörer har intresserat sig för området. Bland utförarna återfinns aktörer såsom myndigheter, institut och konsulter men också akademier samt näringsliv t ex i form av transportköpare, hamnar, rederier och marintekniska företag. Särskilt kan nämnas Rise och VTIs kraftigt ökade engagemang inom sjöfartsområdet. Trafikverkets bedömning är att ansökningarna ligger väl inom FoI-planen, håller hög kvalitet sett ur ett akademiskt perspektiv men också uppvisar hög näringsrelevans. Behovet av forskning inom det maritima området bedöms vara fortsatt stort. Detta gäller hela hållbarhetsområdet men kanske särskilt inom utmaningar kopplat till miljö- och klimatfrågor. För att nå en mer hållbar sjöfart behövs fortsatt energieffektivisering, stärkt sjösäkerhet och stärkt konkurrenskraft för sjöfarten relativt andra trafikslag. Viktiga medel och områden för att nå framgång är satsningar inom bland annat digitalisering, teknisk utveckling, affärsmodeller, logistik och policy.