Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Omställning till elbussar i svenska städer
No full textStadsbusstrafiken genomgår just nu en förändring där elbussar introduceras i snabb takt. Medan elbussar för några år sedan mestadels förekom i olika test- och pilotprojekt rullar det våren 2022 över 600 elbussar i ordinarie linjelagd kollektivtrafik i ca 25 olika svenska städer. Omställningen till elbussar karaktäriseras bland annat av att man gjort olika val avseende tillverkare och olika val avseende laddtekniken - depåladdning eller tilläggsladdning. Omställningen karaktäriseras även av att man har gjort olika val avseende ansvars- och riskfördelningen mellan involverade parter. Introduktionen av elbussar sker framförallt i den upphandlade kollektivtrafiken. I Sverige sker alltså detta teknikskifte i en kontext av konkurrens mellan trafikföretagen. Syftet med rapporten har varit att jämföra och analysera erfarenheterna från genomförda och planerade införanden av elbussar i ordinarie trafik i svenska städer, med fokus på hur frågor kring affärsmodeller, ägarskap, och kravställning i upphandling har hanterats. I rapporten analyserades tre frågor: - Vilka likheter och skillnader finns avseende affärsmodeller och hur ägarskap har hanterats? - Vilka likheter och skillnader finns avseende graden av flexibilitet i upphandlingsunderlagen? - Vilka möjligheter och dilemman kan uppstå beroende på hur man hanterat affärsmodeller, ägarskap och flexibilitet i upphandlingsunderlagen? Studien genomfördes som en jämförande fallstudie av omställning till elbussar i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Piteå och Ystad. Analysen av fallen baserades på data från intervjuer och olika dokument som avsiktsförklaringar och förfrågningsunderlag. Sammanlagt genomfördes 27 intervjuer med företrädare för regionala kollektivtrafikmyndigheter, trafikföretag samt kommuner. Resultaten visar att när det gäller likheter och skillnader avseende affärsmodeller och ägarskap konstaterar vi att det i samtliga fall är utföraren, den privata operatören, som är ägare av fordon. Ägarskapet av laddutrustning är till stor del baserat på vilken laddstrategi som valts, där depåladdning i samtliga fall innebär att utföraren äger laddutrustning. För tilläggsladdning finns exempel på både privat, exempelvis av operatören, och offentligt, exempelvis av region eller kommun, ägande. Denna uppdelning kan tyckas rimlig med hänsyn till parternas förmåga att hantera olika typer av risker kopplade till de olika laddstrategierna. När det gäller likheter och skillnader avseende graden av flexibilitet i upphandlingsunderlagen konstaterar vi att kravställningen varierar från specifika krav på elbussar och laddstrategi, till en mer öppen kravställning där det står utföraren fritt att välja drivmedel och laddstrategi, vilket också har resulterat i elbussar i dessa fallstudier. Resultaten tyder på att elbussar, särskilt depåladdade, inte längre ses som en särskilt riskfylld teknik, men detta beror också på hur man fördelar ansvar och ägarskap i de olika fallen. De möjligheter och dilemman som kan uppstå beror på hur man har hanterat frågor om ägarskap och flexibilitet i avtal. Hur man i de olika fallen har etablerat gränssnittet mellan beställare och utförare resulterar i att ansvar och risk fördelas olika. Huruvida denna fördelning innebär en möjlighet alternativt ett dilemma för beställaren eller utföraren beror till viss del på om det finns risk för målkonflikter mellan parterna, samt på parternas kompetens och kapacitet att hantera ansvaret och/eller risken.elplusbuss - omställning till elbussar i svensk kollektivtrafik (e+buss
Utvärdering av den rikstäckande InSAR-tjänstens för transportinfrastruktur
No full textEn övergripande behovsanalys för instrumentering visar att man i dag saknar kontroll på felmoder som ger sättningar och rörelser i transportinfrastruktur. När det kommer till rörelser har väger, järnväg samt flerparten av broarna idag ingen funktionell eller systematisk mätning på rörelser. I ljus av detta har Trafikverket fattat intresse för InSAR som metod för att utvärdera befintliga rörelser och även som möjlighet för att företa framtida övervakning av kritisk transportinfrastruktur. Rikstäckande InSAR visar att man med Sentinel-1 satelliter relativt enkelt får en god helhetsbild av rörelserna på större infrastruktur, däribland Trafikverkets objekt. Bilden styrks vid att man får tillgång till historiska data från 2015 fram till idag. Man kan se rörelser som kan korreleras mot andra mätningar. Vidare tillför den rymliga och tidsmässiga upplösningen på observationerna ny kunskap som kan användas till att utvärdera underhåll och informera om risk. Baserad på mätningarna och det pågående arbetet föreslår Norconsult en fortsättning där mätningarna användas i FDoU (Framtida Drift och Underhåll) planering på en strategisk nivå. För att nå detta mål måste Trafikverket arbeta med sin egen organisation och etablera partnerskap inom offentlig och privat sektor. Tre kärnpunkter är identifierat som satsningsområden i de nästa åren. 1. Koppling mellan InSAR och mätprogram/instrumenteringsplaner i TRVs projekt med stöd av analysverktyg 2. Användandet av InSAR data i projekt a.Tidig fas, som stöd i geoteknisk utredning b.Under utbyggnation c.Övervakning för underhåll d. Kvalitetssäkring 3. Utveckla en prediktiv övervakning Drift och underhåll av vägar, järnvägar och broar är mellan 15 och 20 miljarder kronor per år i tillägg till oförutsedda och katastrofala fel. InSAR skulle ha en potential inom riskidentifiering och effektivisering genom prioritering och avgränsning på en strategisk nivå.En utvärdering av den rikstäckande InSAR-tjänstens för infrastrukturförvaltar
Förstudie: inkluderande digital samhällsutveckling och delaktighet i öppna innovationsprocesser
No full textProjektet har möjliggjort en inkluderande samhällsutveckling som innefattar alla delar av samhället för att säkerställa demokratisering och tillit kopplat digital utveckling och transformation. Mycket av dagens framväxande digital teknologi och infrastruktur utvecklas i kollaborativa samarbeten genom öppna innovationsprocesser som oftast leds av idéburna organisationer för att dela på kostnader, risker och frigöra sig från inlåsningseffekter av proprietär teknologi och lösningar. Transportsystemet behöver vara delaktiga i det kollaborativa iterativa/agila samarbetet för att ta del av de synergieffekter som uppstår i liknande partnerskap där flera aktörer från olika branscher säkerställer anpassningsbarhet, kvalité, säkerhet och interoperabilitet. Studien har skapat insikt och identifierat verksamhetsförmågor, strukturer och resurser som behöver upparbetas/förändras för att skapa strategisk flexibilitet. Detta för att möjliggöra enklare omorganisering och tillpassning av transportsystemets resurser för att tillgodose resenärernas behov och medborgarnas tilltro till den digitala samhällsutvecklingen.Förstudie: inkluderande digital samhällsutveckling och delaktighet i öppna innovationsprocesse
Kompletterande rapport
No full textI det nyligen avslutade projektet TRV 2016/74547 (”Skydd av trägrundläggning och kulturlager i samband med stadsplanering och byggande för hållbart resande”) studerades flera faktorer och processer i marken som medför ökad risk för trägrundpålar under historiska hus vid infrastrukturarbete i urban miljö. Förstudien i detta kompletteringsprojekt fokuserar på att undersöka tekniker och metoder för mätning av syreinträngning i lera utsatt för syresatt infiltrationsvatten. Målet är att identifiera en metod som kan användas i denna speciella miljö och ge tillförlitliga resultat. Metoden kan framöver användas i nya projekt där påverkan av artificiell skyddsinfiltration studeras.Skydd för trägrundläggning och kulturlager i samband med stadsplanering och byggande för hållbart resand
Forskning och innovation Årsrapport 2021
No full textForskning och innovation (FoI) ger oss möjlighet att utveckla lösningar som bidrar till tillgänglighet i ett hållbart samhälle. Vår FoI-verksamhet utgår från den uppgift vi har, men regeringen har även gett oss i uppdrag att finansiera forskning och innovation inom sjöfartsområdet och luftfartsområdet
Digitala möten i myndigheter 2022 : i gränslandet mellan pandemi och det nya normala
No full textSyftet med denna undersökning är att ta reda på vilken teknik som användsför digitala möten i svenska myndigheter och vilka förutsättningar manhar att samverka digitalt med andra myndigheter och organisationer
En undersökning om behovet av digital infrastruktur vid en bytespunkt eller mobilitetshubb
No full textPM syftar till att undersöka behovet av digital infrastruktur vid utveckling av bytespunkter och mobilitetshubbar som ska möjliggöra mobilitet som en tjänst. Intervjuer har genomförts med aktörer från städerna Oslo, Berlin och Utrecht samt Sverige för att lyfta lärdomar från pågående arbete med etablering av mobilitetshubbar samt övergripande arbete och förhållningssätt vid utveckling av digital infrastruktur för mobilitet som en tjänst. Detta PM avser att komplettera rapporten Teoretiskt demonstrationsprojekt av en Bytespunkt (Publikationsnummer 2021:151, ISBN: 978-91-7725-910-7)
Åtgärder för visst järnvägsunderhåll i egen regi
No full textDenna rapport utgör Trafikverkets redovisning av regeringens uppdrag från den 22 december 2021 (I2021/03391, I2021/02391) om att redovisa vilka åtgärder som Trafikverket behöver vidta för att genomföra visst järnvägsunderhåll i egen regi. Marknaden för järnvägsunderhåll fortsätter att utvecklas och utvecklingspotentialen är stor, både för Trafikverket som beställare och för utförande entreprenörer. Enligt direktivet till uppdraget är regeringens bedömning: ”att marknaden för basunderhåll delvis inte har utvecklats i en riktning som är långsiktigt hållbar sedan järnvägsunderhållet omreglerades och utsattes för full konkurrens”. Av direktivet framgår även att ”Trafikverket ska särskilt beakta och ta hänsyn till att föreslagna förändringar inte medför negativa konsekvenser för möjligheterna att fortsatt upphandla delar av järnvägsunderhållet i konkurrens”. Trafikverkets uppgift innebär att myndigheten kontinuerligt behöver utveckla beställarrollen genom ökat lärande och på olika sätt vidta åtgärder för att utveckla marknaden. Det kan exempelvis innebära försök med olika typer av affärsupplägg samt att använda olika entreprenadformer. Över tid behöver mixen av åtgärder variera, och frågorna studeras och utvecklas kontinuerligt av akademi, industri och Trafikverket i samverkan. En viktig utgångspunkt i de åtgärder som genomförs är dock att ge marknaden stabila och långsiktiga förutsättningar
Färdplan – digitaliserat vägtransportsystem : version år 2022 (kort version)
No full textDetta är en kort version av ”Färdplan – digitaliserat vägtransportsystem, version år 2022”. [Publikation 2022:030] Läs den kompletta färdplanen för mer detaljer och beskrivning av utvecklingen mot ett digitaliserat vägtransportsystem samt konkreta aktiviteter som kan bidra till att utvecklingen kommer framåt. Färdplanen uppdaterades i juni 2024 och det finns en ny kortversion [Publikation 2024:109]
Utredning Korsningspunkt E20 – Mariestadsvägen, söder om trafikplats Hova
No full textUtredning som studerat åtgärder för ökad trafiksäkerhet vid korsningspunkt E20-Mariestadsvägen, söder om trafikplats Hova