Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Longitudinell uppföljning av psykisk och organisatorisk arbetsmiljö i sjöfarten : Hur förebygger sjöfarten ökande psykisk ohälsa bland svenska sjömän?
No full textBland vissa certifikatstyper i sjöfarten har det visat sig att den näst största orsaken till sjukskrivning är psykisk ohälsa (Dahlman, 2016). Att detta inte uppmärksammats tidigare beror till stor del på att sjöfarten inte har lyckats fånga upp dessa problem, eftersom långt från alla rederier är knutna till företagshälsovård men också för att det råder en kultur som förhindrar medvetenheten. Bland de vanligaste åkommorna är stress, depressioner och problem relaterade till psykosocial arbetsmiljö. År 2016 trädde ett tillägg i kraft till arbetsmiljölagen, AFS 2015:4, som innebär att arbetsgivaren skall arbeta för en arbetsplats där varken sociala faktorer eller organisationens uppbyggnad kan ligga till grund för ohälsa hos de anställda. För sjöfarten innebär detta att rederier/arbetsgivare måste ta fram planer för hur man avser systematiskt arbeta med att förbygga psykisk ohälsa ombord. I sjöfarten kommer denna att beräknas träda i full kraft under sista halvåret 2019. Mot bakgrund av detta finns ett behov av att studera hur implementeringen av tillägget sker och vilken effekt det systematiska arbetet får överlag i sjöfarten och i synnerhet på sjukskrivningsstatistiken samt det upplevda välmåendet hos besättningar. Resultaten från projektet pekar på skillnader i hur implementeringen av AFS 2015:4 har hanterats i sjöfarten och svårigheterna att nå ut på fartygen med det förebyggande arbetet mot psykosociala problem. Arbetet i projektet blev också starkt påverkat av Covid 19 pandemin som gjorde att registerkörningarna hos såväl Socialstyrelsen som Försäkringskassan försenades kraftigt och tillgången till medverkande rederier begränsades starkt till följd av de försämrade arbetsvillkoren i spåren av pandemin. Dock visar resultaten på att den psykiska ohälsan bland svenska sjömän inte är lika utbredd som tidigare påvisats i segment av sjöfarten. Den upplevda hälsan förefaller god och den psykiska ohälsan ligger fortfarande bland topp sex bland besöken inom öppenvården och på andra plats inom slutenvården. Tittar man sedan till orsaker till sjukskrivningar domineras dessa av stress, depressioner och utmattningssyndrom. Även om pandemin påverkade studien negativt verkar den inte ha påverkat den psykiska ohälsan åt något håll utan ligger kvar på samma nivå som innan. Sett till vilka befattningar som drabbas ombord återfinns manskap däck och manskap maskin i toppen.Longitudinell uppföljning av psykisk och organisatorisk arbetsmiljö i sjöfarten. Hur förebygger sjöfarten ökande psykisk ohälsa bland svenska sjömän
Impact of including maritime transport in the EU ETS
No full textThe European Green Deal from the European Commission in 2019 set a high aim: that EU will become climate neutral by 2050. As a part of this, the European Commission proposed that the EU Emission Trading System (ETS), is extended to include the maritime sector. This report assesses different design features of shipping in ETS, analyse the impact on the shipping industry and the environment. The report investigates what impacts the inclusion of shipping may have on incentives for abatement, what types of emission reductions may follow, if the policy will lead to modal shifts or carbon leakage (meaning that vessels avoid EU ports in order to evade the policy) and what attitudes and expectations can be found among Swedish shipping lines and transport customers.Including shipping in EU ETS is an important decarbonization policy. We find that inclusion of shipping in the EU ETS would be instrumental in creating incentives that stimulate investments in carbon abatement technologies. However, the large variation of the carbon prices over years creates additional risks in this respect. Besides the internal factors (such as setting the level of the emissions cap) that has an impact on price, there are external factors (such as reduced emissions in other sectors) that could result in reduced carbon prices and, consequently lower incentives for investments in green technologies and fuels.Författare: Julia Hansson, Lars Zetterberg, Johan Rootzén, Rasmus Parsmo, Erik Fridell, Jonas Flodén, Johan Woxenius, Zeeshan Raza, Anastasia Christodoulou, Dimitrios Dalaklis, Aykut I. ÖlcerEU Emission Trading System - impacts of including maritime transport
Granular Ice Simulation for Bay of Bothnia // the Grice-BoB project
No full textIn this report no 117, the Winter Navigation Research Board presents the results of research project GRICE-BoB, Granular Ice Simulation for the Bay of Bothnia. A granular ice simulation in geophysical length scale was implemented in the Bay of Bothnia. This was done by adapting an existing solver for Baltic sea-ice and GPU acceleration in order to improve sea ice forecasting.Sv/Fi Styrelsen för vintersjöfartsforskning utlysningar 2020, 2021 och 2022 samt 202
IRIS programkontor: Slutrapport den 7 mars 2023
No full textIRIS-programmet startades 2016 och bedrivs i syfte att avancera forskningsläget för icke-raka inflygningar till Stockholm Arlanda Airport, men består även av linjearbete som finansieras av respektive part. Programmet omfattar en rad olika projekt och aktiviteter som genomförs i samverkan mellan olika aktörer med kompetens inom till exempel flygplats, flygtrafiktjänst, flygbolag, industri och myndigheter. Programmet är avgörande för den redovisning Swedavia måste göra vart tredje år inom ramen för villkor 17, som ställer krav på utveckling inom området. Ett programkontor upprättades 2018 i syfte att hålla samman programmets olika aktiviteter, genomföra gap-analyser för att identifiera vilka aktiviteter som är nödvändiga för att avancera kunskapsläget, för att utveckla området i rätt riktning och för att identifiera lämpliga forskningsutförare. Den här rapporten redovisar arbetet inom programkontoret under perioden 2020-2022.IRIS (icke-raka inflygningar till Stockholm Arlanda Airport) Programkonto
Geofencing: Att uppskatta effekter, potential och genomslagstakt
No full textDen här rapporten är en del i Trafikverkets arbete med att bygga kunskap om geofencingens möjliga effekter och potentialer. Utgångspunkten i uppdraget var att genomföra en potentialstudie för geofencing, men det bristande underlaget gjorde att vi fick ändra inriktningen på studien. I stället blev vårt fokus att sammanställa vad som krävs för att i framtiden kunna uppskatta effekter och potentialer för olika geofencing-tillämpningar.Geofencing i den urbana miljö
Trafikverket’s Code of Conduct
No full textAll of us who work at Trafikverket have a responsibility to preserve confidence in public institutions. Public confidence is easily damaged and, once lost, difficult and time-consuming to regain. At Trafikverket, we do not just build infrastructure. We also build relationships – based on respect and responsibility. That is why we need a Code of Conduct. It highlights the conduct expected within Trafikverket and in our dealings with contractual partners and society at large. We therefore require our suppliers and other contractual partners to comply with the principles set out in this Code of Conduct.The Swedish Transport Administration’s Code of Conduct, edition 10, september 2022.</p
Verhaltenskodex von Trafikverket
No full textWir alle bei Trafikverket tragen die Verantwortung dafür, das Vertrauen in die öffentliche Verwaltung zu bewahren. Vertrauen lässt sich nur schwer und über viel Zeit aufbauen – ist aber umso leichter verspielt. Trafikverket baut nicht nur einfach Infrastruktur. Wir bauen auch Beziehungen auf – und die beruhen auf Respekt und Verantwortung. Aus diesem Grunde benötigen wir einen Verhaltenskodex. Dieser definiert die Verhaltensweisen, die bei Trafikverket und bei unseren Kontakten zu Vertragspartnern sowie gegenüber der gesamten Gesellschaft gelten. Daher fordern wir von unseren Lieferanten und sonstigen Vertragspartnern, dass sie die in diesem Verhaltenskodex festgehaltenen Prinzipien anwenden.Verhaltenskodex des schwedischen Zentralamtes für Verkehrswesen, ausgabe: 10. September 2022
Código de conducta de Trafikverket
No full textTodos los que trabajamos en Trafikverket somos responsables de preservar la confianza pública en nuestras actividades. Dañar la confianza resulta fácil, reestablecerla es difícil y requiere de mucho tiempo. En Trafikverket no construimos solo infraestructuras, sino también relaciones basadas en el respeto y la responsabilidad. Por eso necesitamos un código de conducta, que pone de relieve el comportamiento a observar en el seno de nuestra institución y en nuestros contactos con socios y con la sociedad en general. Por eso exigimos a nuestros proveedores y demás socios que apliquen los principios establecidos en este código de conducta.Código de conducta de la Dirección General de Tráfico de Suecia. EDICIÓN: 10 September 2022
VGU Supplement 1 Vägars och gators utformning
No full textVGU Supplement 1 (publ. 2022:167) till VGU Krav (publ. 2022:001). De avsnitt och texter som anges i supplementet ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2022:001, Krav för vägar och gators utformning (VGU). VGU inkl. supplementet gäller från och med 2023-01-01. Rubrikindelning i supplementet följer samma struktur som den i VGU. VGU, Krav för vägar och gators utformning, TrV Publikation 2022:001 får dock fortsätta att tillämpas i sin helhet i de projekt där upphandling av detaljprojektering eller byggande genomförts före 2023-01-01 eller för de projekt där vägplan lämnats för fastställelse före 2023-01-01