Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Le code de conduite de Trafikverket
No full textNous qui travaillons à Trafikverket avons tous une responsabilité pour que la confiance dans le secteur public soit maintenue. Il est facile de briser une confiance, mais il est difficile de la construire et cela prend du temps. À Trafikverket, nous ne construisons pas seulement des infrastructures. Nous construisons aussi des relations – basées sur le respect et sur la responsabilité. C’est pourquoi nous avons besoin d’un code de conduite. Il affirme l’approche et la manière de se conduire applicables au sein de l’organisation et dans nos contacts avec les partenaires et la société en général. C’est pourquoi nous exigeons de nos fournisseurs et des autres signataires de contrats qu’ils utilisent les principes formulés dans ce code de conduite.Utgåva 10, september 2022.</p
Fordonsresursers årsrapport 2021
No full textDet gångna året har varit framgångsrikt för resultatenheten som levererat enligt de mål och strategier som sattes upp. Fordonsresurser är en allt viktigare del av Trafikverket, resultatenheten genomför ett övertagande av all förvaltning av både väg och spårfordon inom myndigheten.Trafikverkets ca 900 bilar fasas in till eget ägande, förvaltningen av över 200 godsvagnar för järnvägsunderhåll togs över från 1 januari 2021. Trafikverkets övergripande miljömål stöttas bland annat genom internt samarbete och uppföljning av drivmedelsanvändning kopplat mot koldioxid. När de ekonomiska målen summeras ser vi att det övergripande målet om 5 % rörelsemarginal uppfylls. När segmentet Nattåg, som är kalkylerat att gå med förlust 2021–2024, räknas bort överträffas målet för rörelsemarginal.De avvikelser som observerats vid exempelvis återställningen av nattågsflottan visar att ytterligare satsningar behövs för att säkerställa en mer robust förvaltning. Detta tillsammans med den ökande anläggnings massan kommer kräva en utvecklad förvaltningsförmåga kommande 3-årsperiod
Regeringsuppdrag Logistiska förutsättningar för en alternativ cementförsörjning
No full textTrafikverket har fått i uppdrag att bistå Tillväxtanalys i regeringsuppdrag Uppdrag om fördjupad kartläggning och analys av efterfrågan på cement i olika sektorer, tillgången till kalksten, klinker och cement samt förutsättningarna för import (N2021/02658). Detta ska ske genom att kartlägga och analysera vilka logistikflöden som i dag finns för kalksten, klinker och cement. Trafikverket ska vidare analysera vilka behov av nya logistikflöden som uppkommer vid ökad import av dessa varor från de källor till import som framkommer i deluppdraget ovan om tillgång, och med hänsyn till den efterfrågan som framkommer i deluppdraget ovan om efterfrågan. Trafikverket ska även identifiera vilka eventuella åtgärder i hamnar, vägar och järnvägar som krävs, beskriva inom vilka aktörers ansvarsområde de identifierade behoven av åtgärder ligger och bedöma de ekonomiska konsekvenserna av dessa. Av redovisningen ska även framgå inom vilket tidsperspektiv som olika typer av åtgärder kan genomföras. Trafikverket ska i denna del av uppdraget inhämta synpunkter från Trafikanalys och andra berörda aktörer
Cykelkorsning i landsbygd
No full textTrafikverket ska verka för ökad möjlighet till cykling och gående. Att öka tillgänglighet på landsbygd är därmed ett område som prioriteras av Trafikverket. På landsbygd är hastighetsanspråk hos fordon högre och möjligheten till separation eller hastighetssäkring begränsad, vilket ställer speciella krav på utformning av trafikmiljön för dem som ska korsa vägen. De åtgärder som normalt är möjliga i tätort är inte tillämpliga på landsbygd. Det finns idag begränsad kunskap och få utvärderingar av denna typ av åtgärder. En vanlig frågeställning i projekt är hur man skall hantera oskyddade trafikanter, främst har det varit diskussioner vid mötesseparering (2+1). Det saknas i stort tydliga utformningsråd i VGU för oskyddade trafikanter i dessa miljöer. För landsbygd, skyltad hastighet 70-100 km/h, med lågt GC-flöde (under 10-20 ÅDT) är det svårt att hitta effektiva åtgärder för passager. Separering i plan är sällan samhällsekonomiskt lönsam då åtgärdskostnaden oftast är betydligt större än trafiksäkerhetsnyttan. Refug kan vara samhällsekonomiskt lönsam om åtgärdskostnaden är rimlig. På statlig väg med lokal sänkning till 60 km/h och med relativt höga GC-flöden, runt 40 GC/dygn, ger de flesta åtgärder större trafiksäkerhetsnytta än investeringskostnad. Dock viktigt att beakta restriktioner, exempelvis på funktionellt prioriterat vägnät (FPV). Projektet har studerat ett antal utformningar i Trafikverkets projekt, och ger rekommendationer för åtgärder på länk/korsning respektive trafik-plats/droppe/cirkulation. Utifrån erfarenheter från planprocess och detaljutformning föreslår projektet ny text i VGU. Projektet har deltagit i att ta fram underlag till VGU 2020 som har blivit implementerat.Cykelkorsning (CYKO
Sjukskrivningsmönster före och efter att ha drabbats av lätt hjärnskada vid en vägtrafikolycka
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Studien, för vilket medel beviljats, syftar till att kartlägga sjukfrånvaro före och efter en vägtrafikolycka där den skadade personen ådragit sig en lätt traumatisk hjärnskada. Vi har hanterat data från Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan och etablerat en analysdatabas för projektet. Analysdatabasen inkluderar personer som skadats i vägtrafikolycka under åren 2014 till 2016 och innehåller 6073 individer och som vårdats för hjärnskakning i samband med skadetillfället, i slutenvård eller specialiserad öppenvård. Analys av data är avslutade, både deskriptiva analyser och oddskvoter med hjälp av logistisk regression och 95 % konfidensintervall har genomförts. Manus för submittering till vetenskaplig tidskrift för referentgranskning är under arbete och beräknas skickas in i mars 2022. Projektplanen har i stort sett följts. För att säkerställa tillräcklig statistisk styrka valde vi att utöka inklusionen till en tre-årsperiod, istället för ett enstaka år. Studien bidrar med ny kunskap om lätta traumatiska hjärnskador i vägtrafikolyckor och dess påverkan på sjukfrånvaro, på såväl kort som lång sikt. Kunskapen kan användas som underlag för ställningstagande till olika preventiva insatser, avseende trafikmiljö, fordon, och vårdinsatser. Totalt drabbades 6073 individer i arbetsför ålder av en lätt traumatisk hjärnskada/hjärnskakning i samband med vägtrafikolycka under åren 2014 till 2016. Det var en förhållandevis jämn fördelning mellan könen (kvinnor 52 %). Majoriteten av de drabbade var födda i Sverige (85 %). De flesta (81 %) hade högre utbildningsnivå än grundskola. Närmare en tredjedel (31 %) vårdades inom slutenvård till följd av olyckan. Av samtliga skadade erhöll 12 procent ny SA till följd av olyckan. Tio procent av de skadade hade redan en pågående sjukskrivning eller sjukersättning (SE)
ÅVS Trafikplats Tvååker, väg E6/E20/760, Varbergs kommun
No full textStudien omfattar trafikplats Tvååker på väg E6/E20, Varbergs kommun, Halland. Syftet har varit att få en bild av nuläget vad gäller kapacitet och trafiksäkerhet i trafikplatsen, kartlägga befintliga brister och vid behov föreslå åtgärder enligt 4-stegsprincipen. Kapacitetsanalysen visar att belastningsgraden idag ligger under rekommenderad nivå vilket innebär att trafiken flyter på bra under alla delar av dygnet. Däremot visar analys av framtagen trafikprognos för år 2040 att den västra korsningen då blir överbelastad. Den östra korsningen ligger fortfarande, enligt beräkningarna, långt under gränsen för överbelastning. De åtgärder som rekommenderas är ombyggnad till parallellavfart, förbättring av cykelstråk, utbyggnad av pendelparkering samt på längre sikt, en oval cirkulation, sk droppe, vid den västra anslutningen till väg 760, Fastarpsvägen
Omvärldsbevakning ITS 2022 : sammanställning av projekt, aktiviteter och tjänster inom det svenska ITS-området
No full textDenna omvärldsbevakning har tagits fram för att utgöra ett underlag till kommande medlemsstatsrapportering av Sveriges framdrift inom ITS-direktivet (2010/40/EU). Pågående projekt och aktiviteter med svensk delaktighet har kartlagts. Insamlingen har avgränsats till projekt och aktiviteter inom ITS-området med en budget på över en miljon kronor och hög teknologisk mognadsgrad. De har eftersökts och samlats in med hjälp utav digitala sökverktyg och samtal med experter på Trafikverket. Internationella projekt och aktiviteter med svensk delaktighet har också inkluderas, och redovisas separat. Ett urval av befintliga tjänster med relation till ITS-direktivets prioriterade områden har även sammanställts. ITS-direktivet innehåller fyra prioriterade områden. Alla identifierade projekt och aktiviteter har kategoriserats efter de prioriterade områden som det primärt bedömts ha koppling till. Sekundär kategorisering har gjorts då aktiviteten bedömts ha koppling till något ytterligare av de prioriterade områdena. Totalt har 81 projekt och aktiviteter identifierats och presenteras i rapporten. Av dessa har flest bedömts ha kopplingar till prioriterat område II, följt av prioriterat område I. De befintliga ITS-tjänster som presenteras har alla koppling till något av de fyra prioriterade områdena. Alla områden har minst en tjänst kopplat till sig vilket visar att det redan idag finns en bred användning av ITS-tjänster och att dessa kan användas i flera olika sammanhang. Det finns däremot betydligt färre tjänster än projekt med koppling till ITS vilket bland annat beror på ett kunskapsglapp mellan de som utvecklar projekt och de som realiserar dem. Kategorisering av projekt och aktiviteter har genomförts utifrån en subjektiv bedömning, vilket innebär att resultatet inte är heltäckande. Den främsta svårigheten i inventeringen av relevanta projekt har varit att härleda budget och finansiering. Sammantaget har detta gett ett resultat från vilket vidare arbeten kan dra generella slutsatser om Sveriges framdrift inom ITS-direktivet
Smarta urbana trafikzoner : En del av den flexibla staden där fordon rör sig på människors villkor. Resultatrapport steg 2
No full textSmarta urbana trafikzoner kommer i framtiden att vara en del av att möjliggöra en mer flexibel stad där fordon rör sig på människors villkor. I städer är det många som behöver samsas om ett begränsat utrymme. Det behövs plats för olika trafikantslag såsom gående, cyklister, kollektivtrafik och transporter av gods, och samtidigt utrymme för exempelvis lastzoner, grönytor och parkering. Den digitala transformationen ger nya möjligheter och verktyg för att skapa mer hållbara städer och förbättra transportsystemet. I Agenda 2030 spelar transportsektorn och planering av staden en viktig roll, den är därför integrerad i flera delmål. Till exempel att halvera antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken till år 2030 (delmål 3.6) samt ge tillgång till säkra, prisvärda, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla i städerna, och med särskild uppmärksamhet på de oskyddade trafikanterna (delmål 11.2)1. Dessa delmål är viktiga frågor för aktörer inom vägtransportsektorn att ta sig an gemensamt. Under 2020 - 2022 har projektet Smarta urbana trafikzoner testat olika lösningar för en smart zon som kan bli ett kraftfullt verktyg för att bidra till tystare, säkrare och hälsosammare miljöer att leva i. Den smarta zonen bygger på digitala verktyg såsom uppkopplade sensorer och geofencing. Ett geofence är ett digitalt definierat område där fordonet styrs av digitalt uppsatta regler, vilket möjliggör kontroll av hur ett fordon körs inom zonen, utan mänsklig inblandning. Projektet har demonstrerat geofencing-applikationer med fokus på hastighetskontroll av olika typer av fordon i staden samt aktivering av varningsmekanismer inom en smart zon riktad mot fordon och cyklister. Detta har innefattat smarta zoner som är statiska, dynamiska och smarta, vilket gör projektet unikt i både nationella och internationella sammanhang. Projektet har i totalt tre demonstrationer testat olika koncept av smarta zoner,Deltagande aktörer: Trafikverket, Göteborgs stad, Stockholms stad, VTI, RISE, Martin&servera, Technolution, Göteborgs universitet, Closer, M Logistics, Scania, Viscando, Havi, Ramudden, Hövding, Dagab, AztaZero, Safer, BetongindustriSmarta urbana trafikzone
Riksintresseprecisering för Borlänge flygplats
No full textRapporten ”Riksintresseprecisering av Borlänge flygplats” är ett stöd i kommuners planering och Länsstyrelsen i Dalarnas län och det som redovisas i preciseringen är bl.a. riksintressets markanspråk och påverkansområdet för flygbuller och hinderbegränsade områden. Områdena ska enligt bestämmelserna i miljöbalken, 3 kap 8 § skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomst eller utnyttjandet av flygplatsen. Preciseringen för riksintresset har tagits fram i samverkan med Länsstyrelsen i Dalarnas län, kommunerna Borlänge och Säter samt flygplatsen.
Hastighetsindex mc 2022 : Resultatrapport
No full textTrafikverket genomförde under perioden 15 maj - 30 september 2022 en undersökning av fordonshastigheter på de statliga vägarna med fokus på hastighetsparametrar för fordonsklassen motorcykel (mc). Undersökningen 2022 är en uppföljning av den rikstäckande hastighetsundersökning som genomfördes år 2020. Resultaten 2022 baseras på ett slumpmässigt urval av 260 mätplatser som baseras på ett urval av vägsträckor med högt mc-flöde enligt 2020 års hastighetsundersökning. Resultaten 2022 baseras på observationer av drygt 16 000 mc vid de utvalda mätplatserna