Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Rutin för uppföljning av referensstationsposition
No full textAktiviteten ”Rutin för uppföljning av referensstationsposition” är en av 13 aktiviteter inom projektet Stomnät i luften 2.0. Den har letts av Lantmäteriet, enheten för Geodetisk infra¬struktur. Övriga deltagande parter har varit KTH och Trafikverkets konsult WSP. Aktivitetens mål var att bidra till säkerställande av en mer robust lösning för positions¬bestäm¬ning, kopplat till Swepos® och Swepos tjänster. Huvudinriktningen var att utreda hur referensstationers rörelser påverkar användares positionsbestämning och om redun¬danta, oberoende kontrollsystem kan bidra till säkrare övervakning av referens¬stations¬rörelser och att de upptäcks snabbare. En omfattande del av aktiviteten är översynen av Swepos-stationernas SWEREF 99-koor¬di¬nater, som gjorts för att åstadkomma ett mer homogent SWEREF 99 som håller bättre för framtiden. Ett helhetsgrepp har tagits för att få ett referenssystem som stäm¬mer med dagens mätningar och beräkningar. Skillnaderna mellan de tidigare och de upp¬date¬rade koor¬di¬na¬terna är i allmänhet små och ligger inom specifikationerna för Swepos tjänster. En stor utmaning för Swepos har varit att både snabbt och tillförlitligt kunna upptäcka refe¬rensstationers rörelser. De befintliga rutinerna har antingen låg osäker¬het med en för¬dröj¬ning på minst ett dygn, eller är snabba men har låg tillförlit¬lig¬het. En rutin för s.k. near real-time-beräkning (NRT) av stationskoordi-na¬ter har utarbe¬tats, som ger tillför¬lit¬liga resultat med låg positionsosäkerhet. NRT-beräk¬ningen mot¬svarar alltså Swepos-driftens behov¬¬, och man planerar att utveckla en larmfunk¬tion som baseras på resultat från denna beräkning, eventuellt i kombination med någon annan kontroll¬funktion. Inom aktiviteten har vi testat två olika metoder att kontrollera Swepos-stationernas stabi¬litet. Koordinattidsserier från nio Swepos-stationer har analyserats och utvärderats genom att identifiera plötsliga ändrin¬gar, trender och periodiska variationer i tidsserierna. Testerna med predik¬te¬ring av koor¬dinater med hjälp av s.k. deep learning visade att det är möjligt att pre¬dik¬tera variationer i koor¬di-naterna. Vi testade också att använda inklinometrar för att övervaka stationer¬nas stabilitet. Inklinometrar monterades på antennstativet på fyra Swepos-statio¬ner och data visar perio¬diska lutnings¬ändringar som är högkorrelerade med temperaturändringar. Testerna visar att man kan an¬vända inklinometrar för realtids¬över¬vakning av permanenta GNSS-stationers stabilitet och upptäcka horisontella rörelser på nivån tiondels mm. Trafikverket har uttryckt önskemål om att få tillgång till dagliga koordinater för Swepos-stationerna, gärna genom maskin-till-maskin-kommunikation. Förutsättningarna för beräk¬ning och lagring av dagliga koordinater har utretts, liksom vilka konsekvenser det får att använda dem som referens för egna mätningar. I dagsläget kan Lantmäteriet inte se att tillhandahållande och användning av dagliga koordinater är lämpligt eller genomförbart. Nyckelord: SWEREF 99, Swepos, referensstation, positionsövervakningThe activity “Routine for follow-up of reference station position” (sv. “Rutin för uppföljning av referensstationsposition”) is one of 13 activities within the “Reference Network in the Air 2.0” (sv. Stomnät i luften 2.0) project. The activity was led by the Depart¬ment of Geodetic Infrastructure at Lantmäteriet (the Swedish Mapping, Cadastral and Land Regist¬ration Authority). The other participants were KTH Royal institute of Techno¬logy, and WSP. The objective of the activity was to contribute to ensuring a more robust solution for posi¬tion determination related to Swepos® and Swepos’s services. The main orientation was to inves¬tigate how reference station movements affect users’ position determination and if redundant, independent control systems can contribute to more reliable monitoring and faster detection of reference station movements. A major part of the activity is the review of the SWEREF 99 coordinates of the Swepos sta¬tions, which has been performed to obtain a more homogeneous SWEREF 99 that is sustain¬able for the future. An overall approach was taken to achieve a reference frame that is con¬si¬stent with surveying and processing strategies of today. The differences between the pre¬vious and the updated coordinates are generally small and lie within the specifica¬tions of Swepos’s services. A great challenge for Swepos has been to promptly, as well as reliably, detect reference station movements. The available routines either provide results with low uncertainty and a delay of at least 24 hours, or provide prompt results with low reliability. A routine for so-called near real-time processing (NRT) of station coordinates has been developed, produ¬cing reliable results with only a short delay. The NRT coordinates correspond to Swepos’s requirements, and there are plans to develop an alarm function based on the results from this processing, possibly in combination with some other control routine. Two different methods for checking reference station stability were tested. Coor¬di-nate time series from nine Swepos stations have been analysed and evaluated by identi¬fying sudden changes, trends and periodic variations of the time series. Tests of so-called deep learning showed that is possible to predict coordinate varia¬tions. Inclinometers were also tested for monitoring of the stability of Swepos stations. Inclino¬me¬ters were mounted on the antenna monument stations and data shows perio¬dic variations highly correlated to tempe¬rature variations. The tests show that it is possible to use inclinometers for real-time moni¬to¬ring of the stability of permanent GNSS stations to detect horizontal movements of tenths of mm. Trafikverket (the Swedish Transport Administration) has asked for access to daily coordi¬nates of the Swepos stations, preferably by machine-to-machine communication. The re¬quire¬ments for production and handling of daily coordinates have been investigated, as well as the consequences of using them as refe¬rence coordinates for surveys. At the time being, Lantmäteriet cannot say that provision and use of daily coordinates is suitable or feasible. Keywords: SWEREF 99, Swepos, reference station, position monitoringStomnät i luften 2.
Åtgärdsvalsstudie förbättrad trafiksäkerhet väg 642, Lagnövägen
No full textÅVS förbättrad trafiksäkerhet väg 642, Lagnövägen genomfördes mellan 2020- 2022 och syftade till förbättrad trafiksäkerhet för samtliga trafikanter som färdas utmed västra delen av Gamla Skärgårdsvägen, väg 622, fram till korsningen med väg 642, Lagnövägen och längs med hela Lagnövägen samt boende i anslutning till vägen. Detta till följd av planer på utökad andel tung trafik längs Lagnövägen. Arbetet med studien har förts i nära samarbete mellan Trafikverket, Nacka kommun, Värmdö kommun. Tre åtgärdspaket föreslås, där de olika paketen löser olika typer av problem. Paket 1 och 2 syftar till att förbättra trafiksäkerheten för fordonsbilister medan paket 3 innehåller åtgärder för framförallt oskyddade trafikanter
Trafik för en attraktiv stad : exempelbok
No full textSyftet med Trafik för en attraktiv stad (TRAST) är att vägleda planerare och beslutsfattare i processen med att ta fram och förankra en kommunal trafikstrategi, som är anpassad efter den egna kommunens förhållanden. Trafikstrategi är ett planeringsdokument som beskriver hur trafiksystemet bör utformas för att stödja samhällsutvecklingen i riktning mot kommunens uppsatta mål. Trafikstrategin beskriver också hur trafiksystemet kan förändras för att nå dessa mål. I trafikstrategin hanteras avvägningen mellan konkurrerande intressen och avvägningen mellan färdsätten. TRAST består av två huvuddelar, Handbok och Underlag. Handboken redovisar en arbetsprocess som är avsedd att vara ett stöd i arbetet med kommunens trafikstrategi och med trafikfrågorna i översiktsplanen. Underlag innehåller faktaunderlag för arbetet med trafikstrategin, trafikplaner och åtgärdsprogram. Vidare finns ett flertal tillhörande rapporter som syftar till att stärka kunskap samt visa processer, exempelvis Trafiksäkra staden, vilken beskriver framtagningsprocessen av ett trafiksäkerhetsprogram, TRAST-guiden med tillhörande checklista, vilken är ett stöd för kommuner vid framtagningen av trafikstrategier- och Rätt fart i staden, vilken syftar till att stödja i arbetet med att välja hastighetsgränser. Exempelboken innehåller exempel på hur TRAST kan användas i form av lärande exempel. Exempelboken innehåller även projekt som genomförts för att arbeta mot den målbild som beslutats i trafikstrategier eller övriga styrande dokument för att exemplifiera hur det vidare arbetet kan genomföras. Vid intresse av de styrande dokumenten för de projekt som redovisas återfinns de flesta på kommunernas hemsidor, alternativt så går de att få fram genom att kontakta kommunen. I denna Exempelbok finns exempel på underlag som tagits fram i olika kommuner och organisationer. Exemplen är avsedda att belysa de olika frågeställningar som läsaren kan ställas inför. Exempelboken är en uppslagsbok och behöver inte läsas från pärm till pärm utan kan vara ett fortlöpande stöd i arbetet. Exemplen är olika, till såväl karaktär, innehåll, längd som upplägg. Det beror på att de till stor del är skrivna av tjänstepersoner på respektive kommuner och baseras på olika sorters handlingar. En del projekt har försetts med kommentarer från tjänstepersoner med syftet att dela kunskap och tankar om processen och resultatet. Den grundläggande avsikten är att exempelboken ska tydliggöra hur TRAST kan användas
PM Resväg västra Trosa
No full textÅr 2012 genomfördes förstudien ”Förbifart Trosa” där kopplingen mellan Trosas östra och västra stadsdelar utreddes. Olika åtgärder prövades enligt fyrstegsprincipen och bäst måluppfyllelse bedömdes den så kallade förbifart Trosa ha och var då det enda förslag som var rimligt att gå vidare med i planprocessen. Dialog mellan aktörerna, Trosa kommun, Region Sörmland och Trafikverket har resulterat i att förbifarten även skulle ha funktion som länk mellan bostadsområdena i västra Trosa och väg 218 och vidare mot E4 och resecentrum i Vagnhärad, vilket skulle avlasta Trosas centrala delar från en del av pendlartrafiken. Detta behov framgår inte tydligt i förstudierapporten. Under 2021 beslutades att vägplanearbetet skulle avbrytas på grund av att kostnaderna för en nyanlagd väg till västra Trosa översteg nyttan. Avsikten med denna PM är att komplettera och se över materialet i Förstudie Förbifart Trosa från 2012 för att hitta lösningar som avlastar trafiken i centrala Trosa till lägre kostnader. Efter denna PM startar ÅVS Resväg västra Trosa där målsättningen är att identifiera brister och behov för att skapa en attraktiv resväg mellan framförallt västra Trosa, E4 och resecentrum Vagnhärad i befintligt läge samt framtida läge vid OstlänkenRapporten är författad av SWECO.</p
Järnvägens kapacitetsutnyttjande 2021
No full textInom ramen för Trafikverkets Årsredovisning sker årlig uppföljning av Trafikverkets leveranskvaliteter. En utav dessa leveranskvaliteter är kapacitet, som är kopplad till funktionsmålet tillgänglighet. Denna rapport beskriver kapaciteten på järnvägen
Vägledning Projektering och utförande av bärighetsförbättring av järnväg
No full textVägledningen vänder sig till projektörer och projektledare som arbetar med att rusta upp och underhålla befintlig järnväg. Den ger rekommendationer om hur en bärighetsutredning samt projektering och utförande av bärighetsförbättring av befintlig bana bör genomföras. Bristen på data från gamla banor gör att det krävs god järnvägsgeoteknisk erfarenhet för att utvärdera underlag, identifiera åtgärdssträckor och välja lämpliga åtgärder. Det handlar om att göra praktiska ingenjörsmässiga bedömningar, baserade på ett ofullständigt underlag. Vägledningen beskriver lämpliga konstruktionstekniska principer samt bakgrund och motiv till dem. Behovet av bärighetsförbättring ökar i takt med att järnvägsanläggningen ska klimatanpassas. Vägledningen rekommenderar en stegvis arbetsgång från inventering av befintlig information fram till uppföljning av utförda åtgärder. Den beskriver också den information som kan hämtas från Trafikverkets databaser och övriga informationskällor. Genom vägledningen implementeras resultat från ett forskningsprojekt som utfördes 2015–2018 på uppdrag av Trafikverket, med exempel från projektets åtgärder på sträckan mellan Frövi och Ställdalen. Texten baseras på rapporten Förbättring av bärighet hos befintliga järnvägsanläggningar – Teori och praktik (Dehlbom B, Håkansson S & Berggren E, Statens geotekniska institut, 2018)
Trafikverkets analys inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention
No full textTrafikverket har liksom ett antal andra myndigheter fått i uppdrag att inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Denna rapport inlämnades till Folkhälsomyndigheten som en delmängd i huvuduppdraget som redovisas av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, senast den 1/9 2023. Analysen är strukturerad utifrån de frågeområden som delgavs myndigheterna initialt. Trafikverkets ansvar och verksamhet utgår primärt ifrån transportpolitikens övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. För Trafikverket handlar det främst om att systematiskt jobba med preventiva åtgärder i infrastrukturen, för att försvåra att väg- och järnvägssystemet används som metod för suicid
Lätta elfartyg – Electric Light : Lightweight and electrically propelled Ro-Pax ships
No full textThe objective of this project was to establish an innovative ship concept for a fully electric Ro-Pax ship, which makes use of new technology, especially in the area of electrical propulsion and energy storage. The project also included a risk assessment of the concept and identification of possible follow-up studies of critical design items. There is a growing demand for all types of shipping to reduce their emissions of greenhouse gases and particles, and also NOx and SOx. Meeting IMO’s emissions objective by 2050 will require large efforts both for energy efficiency measures on existing ships and for new concepts for fossil-free ships. Electrical propulsion for small ships has been discussed for long and many installations are today operational. This project is an innovation project with participation from industrial partners contributing to the overall goal of sustainable shipping by proposing a ship concept for an electrically powered large Ro-Pax ship for shorter international voyage. The amount of electric energy estimated to be stored in batteries onboard is approximately 60 MWh. This is ten times more than the current largest marine battery installation. When it comes to fire safety, it is very important with a holistic approach, including integrity, ventilation, failure detection and fire suppression methods, etc., based on hazard identification. The battery fire safety concept developed in this project constitutes safety requirements guidelines for large ship battery installations and is one of the main results from the conducted risk analysis work. The idea of the presented concept is that it should be applicable for any electrically powered ship and that it could be used as starting point for discussions on IMO harmonized regulations for battery energy storage systems onboard ships. It can be concluded that a fully electric Ro-Pax ship operating on the route Gothenburg to Frederikshavn is a technically and commercially realistic alternative.Syftet med detta projekt var att skapa ett innovativt fartygskoncept för ett helelektriskt Ro- Pax-fartyg, som använder sig av ny teknik, särskilt inom området elektrisk framdrivning och energilagring. Projektet inkluderade också en riskbedömning av konceptet och identifiering av möjliga uppföljningsstudier av kritiska designdelar. Kravet ökar på alla typer av sjöfart att minska utsläppen av växthusgaser och partiklar, samt även NOx och SOx. Att uppfylla IMO: s utsläppsmål 2050 kommer att kräva stora insatser avseende såväl energieffektivitetsåtgärder på befintliga fartyg som nya koncept för fossilfria fartyg. Elektrisk framdrivning för små fartyg har diskuterats länge och många installationer är idag i drift. Detta projekt är ett innovationsprojekt, med brett industriellt deltagande, som bidrar till det övergripande målet för hållbar sjöfart genom att föreslå ett fartygskoncept för ett eldrivet stort Ro-Pax-fartyg för kortare internationell resa. Mängden elektrisk energi som beräknas lagras i batterier ombord är cirka 60 MWh. Detta är tio gånger mer än den nuvarande största installationen av marina batterier. När det gäller brandsäkerhet är det mycket viktigt med ett holistiskt tillvägagångssätt, inklusive integritet, ventilation, feldetektering och brandbekämpningsmetoder etc. baserat på riskidentifiering. Konceptet med brandsäkerhet för batterier som utvecklats i detta projekt utgör riktlinjer för säkerhetskrav för stora fartygsbatteriinstallationer och är ett av huvudresultaten från det genomförda riskanalysarbetet. Tanken med det presenterade konceptet är att det ska vara tillämpligt för alla eldrivna fartyg och att det ska kunna användas som utgångspunkt för diskussioner om IMO-harmoniserade regler för batterilagringssystem ombord på fartyg. En viktig slutsats från projektet är att ett helelektriskt Ro-Pax-fartyg, som går på rutten Göteborg till Frederikshavn, är ett tekniskt och kommersiellt realistiskt alternativ.An innovation project carried out within the Swedish Transport Administration’s industry program Sustainable Shipping, operated by Lighthouse.Branschprogrammet hållbar sjöfar
Remote emission sensing compared with other methods to measure in-service conformity of light-duty vehicles : On behalf of the Swedish Innovation Agency and the Swedish Transport Administration
No full textThe emission performance of light-duty vehicles (LDVs) was investigated based on various datasets from remote sensing, PEMS and chassis dynamometer measurements. The focus of the investigation was on NOX from early Euro 6 diesels and based on three different datasets: - Data collected from dedicated remote sensing measurements carried out in Sweden, used to recruit vehicles for PEMS and dynamometer tests. - A large remote sensing dataset from measurements carried out in six European countries, compared with a large number of PEMS RDE data. - Data collected by means of remote sensing, mini-PEMS and a point sampling particle number instrument at a PTI-station. The results of the analysis show: - A good agreement between remote sensing and PEMS as regards real-world NOX emission reductions from Euro 5 through the various steps of Euro 6. - For Euro 6ab diesel LDVs: o A good agreement in NOX emissions between remote sensing and PEMS with data broken down on vehicle model and engine alliance level. o A reasonable agreement between remote sensing and PEMS for individual vehicles, demonstrating remote sensing capability to identify vehicles exceeding the Euro 6 NOX limit. o Large variations for both remote sensing and PEMS - a factor of 30-40 between the highest and lowest emitters - in NOX emissions between individual vehicles. - For diesel LDV PM emissions the remote sensing data mirrors the evolution of the increasingly stricter emission standards from Euro 1 onwards, ultimately requiring newer vehicles to be equipped with DPFs, reducing real-world PM emissions by more than 90%. - Remote sensing can be used as a stand-alone, cost-effective method for surveying the RDE performance of the diesel LDV fleet and supplement in-use compliance programs. - Screening for suspected high-emitters with remote sensing and confirmatory measurements with mini-PEMS can be a potential approach to enhance PTI emission testing, e.g., by incorporating NOX and PN tests under real driving conditions.Screening av utsläpp i verklig trafik för effektivare kontroll av dieseldrivna lätta fordons emissionsprestand
Vulnerable road users involvement in accidents and their injury outcome : a comparative study between pedestrians, cyclists, mopedists and motorcyclists.
No full textI tidigare arbete för säker gång-, cykel- och mopedtrafik har faktaunderlag tagits fram för olyckor och skador. Det finns en stor efterfrågan på uppdaterade analyser samt att utvidga innehållet till mopedister och motorcyklister. Syftet är dels att se över klassificeringsmetoden, dels att öka kunskapen om oskyddade trafikanters inblandning i olyckor och deras skador. Olycksunderlaget är hämtat från olycksdatabasen Strada, främst från sjukvården, för åren 2014–2019. Resvanedata är hämtade från den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige 2011–2016. Måttet allvarligt skadad används och med det menas att personen bedöms få en framtida medicinsk invaliditet på minst en procent. Under aktuell sexårsperiod blev 19 042 fotgängare, 11 195 cyklister, 1 325 mopedister och 1 393 motorcyklister allvarligt skadade. En majoritet av dessa var singelolyckor. Fotgängare bestod av en övervägande del kvinnor i åldern 45 år och äldre. För cyklister var det något fler män som skadades allvarligt och åldersgruppen 10–14 år hade högst andel allvarligt skadade. De allvarligt skadade mopedisterna bestod av en övervägande del män och över hälften var i åldern 15–17 år. Nio av tio allvarligt skadade motorcyklister var män och de flesta var i åldern 25–64 år. Oavsett trafikantgrupp var det vanligaste ärendet fritid vid skadetillfället. Halka var bland den vanligaste uppgivna orsaken, mellan 30–60 procent, där snö/is var vanligast för fotgängare, snö/is och löst grus för cyklister och löst grus för mopedister och motorcyklister. Ojämnt/hål och gropar var också något som var vanligt, mellan 9 och 17 procent beroende på trafikantkategori. För cyklister, mopedister och motorcyklister var följande angivna orsak vanlig för singelolyckor utöver halka: • Väjt för annan trafikant, mellan 6–11 procent, • inbromsning 6–22 procent, • svängt/kurva 9–30 procent. Risken att skadas allvarligt per resa är högst bland motorcyklister och per en miljon kilometer var det mopedister.In previous traffic safety work of pedestrian, bicycle and moped traffic, facts have been developed for accidents and injuries. There is a great demand for updated analyses and to extend the content to include mopedists and motorcyclists. The purpose is to increase knowledge about vulnerable road users' involvement in accidents and their injuries. The study is based on injured road users registered by the accident database Strada, and mainly from the health care, for the years 2014–2019. The travel data is based on the National Travel Survey, for the years 2011–2016. A seriously injured person is classified as having a Risk of Permanent Medical Impairment of at least 1% or more. During the current six-year period, 19,042 pedestrians, 11,195 cyclists, 1,325 mopedists and 1,393 motorcyclists were seriously injured. A vast majority of these were single accidents. Pedestrians consisted of most women aged 45 and older. For cyclists, slightly more men were seriously injured, and the age group 10–14 years had the highest proportion. The severely injured mopedists consisted of a majority of men and over half were aged 15–17. Nine out of ten seriously injured motorcyclists were men, and most were aged 25–64. Regardless of the road user group, the most common case was “leisure” at the time of injury. The most common cause was slippery road (30–60%), and snow/ice was most common for pedestrians, snow/ice and loose grit for cyclists and loose grit for mopedists and motorcyclists. Uneven surface/potholes were also common, between 9 and 17 percent depending on the road user category. The risk of being seriously injured per trip is highest among motorcyclists, and per one million kilometers it was mopedists.Oskyddade trafikanters inblandning i olyckor och deras skadeutfall– en jämförande studi