Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Utvärdering av mekaniska egenskaper för stabiliserat material
No full textStabiliseringstekniken har i och med funktionsentreprenader/totalentreprenader fått en ny renässans i Sverige. Tekniken har stor utbredning i övriga Europa. Även i Sverige har stabiliseringstekniken använts, men det har inte funnits något bra verktyg för att bedöma det stabiliserade skiktets mekaniska egenskaper ur ett livslängdsperspektiv. För att utveckla metodens hela potential behövs en modell för bedömning av det stabiliserade skiktets nedbrytning med avseende på utmattning. En sådan modell är mycket viktig för att metodiken ska kunna användas i samband med analytisk dimensionering. Sedan projektet initierades har fokus i samhällsdebatten till stor del flyttats från de mekaniska egenskaperna hos ingående material till hur klimatbelastningen ser ut. Att ingående material som används har låg initial CO2-belastning spelar allt större roll idag då olika konstruktionsval utvärderas. Å andra sidan finns även ett stort fokus på masshantering, bland annat att exempelvis förädla material i linjen eller återanvända material för att minimera transporter och användning av jungfruliga material. Att tillsätta kalk, cement, merit, flygaska etcetera i olika kombinationer är en metodik för att nå dessa mål. Då krävs återigen någon form av nedbrytningsmodell. I dagsläget används LCC och LCA i begränsad omfattning. Detta är nödvändigt för att kunna jämföra olika konstruktioners och materialvals totala klimatbelastning. Utvecklingen inom bindemedelsområdet innebär nya cementtyper med låga CO2 utsläpp, till exempel, belite calcium sulfoaluminat cement (BCSA) kan användas även för stabiliseringsprojekt kan detta ge stora fördelar för tekniken. En mängd mekaniska egenskaper för stabiliserade material har bestämts i projektet. Hållfasthet (drag- och tryckhållfasthet), styvhetsmodul och utmattningsegenskaper har bestämts och jämförts med resultat från litteraturen. En inkrementell-rekursiv beräkningsmetodik, som kan beskriva den gradvisa nedbrytningen av materialet, har applicerats på utmattningsdata för stabiliserat bärlager för att demonstrera möjligheterna med metodiken. När projektet initierades listades en rad frågeställningar som förhoppningsvis skulle kunna besvaras. Frågeställningarna var följande: 1. Vilken dimensioneringsmetodik ska användas för att dimensionera en vägöverbyggnad där ett stabiliserat material ingår (”break-down-limit”, utmattningskriterie, inkrementell-rekursiv beräkningsmetodik, annan metodik)? 2. Behöver cyklisk nedbrytning beaktas för ett stabiliserat terrassmaterial? 3. Behöver cyklisk nedbrytning beaktas för ett stabiliserat bärlager, dvs. högre upp i överbyggnaden, där asfaltbeläggningen läggs direkt på det stabiliserade lagret? 4. Hur säkerställs att inga reflektionssprickor uppstår i asfalten (gäller fallet med ett stabiliserat bärlager)? 5. Vilken styvhetsmodul ska ansättas vid dimensioneringen och hur påverkas den under vägens livslängd?Adjungerad lektor i byggnadsmaterial med fokus på alternativa bindemede
Packning med tung vibrationsplatta: Slutrapport
No full textTung vibrationsplatta är en effektiv teknik för packning av friktionsjord. Dock begränsas dess praktiska tillämpning av bristande kunskap om packningsprocessen och den optimala proceduren för ett effektivt genomförande. I denna studie utfördes packningsförsök med tung vibrationsplatta, vägande 40.5 ton. Försöksplatsen bestod av delvis vattenmättad, överkonsoliderad medelfast siltig sand och sandig silt. Sådana förhållanden kan generellt klassas som svåra för vibrationspackning. Försökens huvudsakliga målsättning var att var att studera packningsdjupet och inflytandet av packningsplan, varaktighet och vibrationsfrekvens. In-situ-mätningar före och efter packning inkluderade CPT-sondering, seismisk dilatometer och hejarsondering. In-situ-försöken visade en statistiskt signifikant packning efter vibrering. De huvudsakliga slutsatserna belyser vikten av en tillräcklig centrifugalkraft hos vibrationshammaren för att ge en total avlastning mellan plattan och jorden. Andra betydelsefulla parametrar är vibrationsfrekvensen och packningens varaktighet, vilka kan optimeras genom fältövervakning. En full täckning av markytan krävs för packning av hela jordvolymen. Resultaten visade även att packningsdjupet motsvarar sidolängden av plattan, i överensstämmelse med tidigare studier.BIG A2020-12 Packning med tung vibrationsplatta – etapp
Indata för modellering av internationella resor
No full textDenna rapport är en del i ett övergripande projekt (Prognosmodeller för internationella resor) som initialt syftade till att skatta en exempelmodell som visar på möjligheten att införliva en modell för utrikes resor i Sampers-systemet. Under projektets gång prioriterades frågan om utrikes resor högre inom Trafikverket samtidigt som resultatet av modellskattningarna blev lovande. Trafikverket beslutade då att tillföra mer resurser så att en fullständig modell kunde skattas på de data som togs fram. I den här rapporten studeras möjliga data för beteende och utbud som ligger till grund för en modellskattning. Initialt var ambitionen inte att leverera något som ska betraktas som en databas för fullskalig körning av en implementerbar modell utan mer ”proof of concept”. Databasen för beteende och utbud kring långväga utrikesresor från Sverige som tas fram inom detta projekt kommer dock troligen vara det bästa tillgängliga data-setet för en lång tid. Utbud har kodats för flyg globalt, bil, båt och tåg inom Europa. Buss hanteras som en långsam bil och billigt tåg.Prognosmodeller för internationella reso
Slutrapport: LuftrumsUtFormning och dess påverkan på framtida inflygningar (LUF)
No full textLUF-projektet (LuftrumsUtFormning och dess påverkan på framtida inflygningar) har på väsentliga områden bidragit till pågående projekt (CIDER/STATMET). I denna rapport sammanfattas de viktigaste framsteg som gjorts inom projektet samt hur genomförd verksamhet kopplar till andra pågående projekt.Luftrumsutformning och dess påverkan på framtida inflygninga
Trafiksäkerhetsgranskning Riktlinjer
No full textSyftet med denna rapport är att presentera en enhetlig svensk begreppsmodell och riktlinjer för hur trafiksäkerhetsgranskning bör genomföras. Rapporten beskriver de grundläggande principerna, ansvar, krav, och förfaranden som behövs för att genomföra trafiksäkerhetsgranskningar. Rapporten är riktad till beslutsfattare och ingenjörer inom den svenska vägsektorn, oavsett om de arbetar på nationell eller kommunal nivå eller som konsulter - kort sagt till alla som kan bidra till att göra väginfrastrukturen säkrare.Standardisering av struktur och begrepp för trafiksäkerhetsgranskninga
DIgInfra, en kraftsamling kring städers digitala infrastruktur
No full textDen här rapporten sammanfattar resultat, slutsatser och resonemang från projektet som kommit att kallas DigInfra – Kraftsamling för kommunernas digitala infrastruktur för mobilitet. Den riktar sig till dig som är beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå och har en roll i utvecklingen av ett hållbart samhälle i allmänhet och i digital infrastruktur för hållbar mobilitet i synnerhet. Rapporten kan användas av kommuner som vill arbeta mer fokuserat på sin utvecklingsresa där digitalisering och digital infrastruktur utgör en grundförutsättning. Den utgör även ett viktigt kunskapsunderlag för andra aktörer som har en roll inom utvecklingen av digital infrastruktur för mobilitet, såväl näringsliv som akademi. Resultaten som presenteras bör utgöra grunden i kommande initiativ då den centrala utgångspunkten är att höja takten i hela Sveriges omställningsarbete och att alla 290 kommuner kan bidra i utvecklingen utifrån sina förutsättningar. Därför är en viktig mottagare även aktörer som formar och finansierar kraftsamlande projekt på lokal och nationell nivå. I utvecklingen av ett hållbart transportsystem är digitalisering och den digitala infrastrukturen en viktig pusselbit och kommunerna är en central aktör. Samtidigt finns det ett flertal utmaningar som måste mötas som till exempel hur ansvaret ser ut inom det kommunala uppdraget samt i förhållande till andra aktörer och hur resurser fördelas och prioriteras. Utmaningar finns även i form av kompetens och kapacitet inom den egna organisationen för utveckling och drift av den digitala infrastrukturen. Det slås även fast av EU att digitalisering är ett av de viktigaste verktygen för att minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn bland annat genom automatiserade transporter, trafikledning och olika applikationer för att kunna resa hållbart.DigInfra - Kraftsamling runt städernas digitala infrastruktur för mobilite
Slutrapport i projektet ”SHARC – utvärdering av riskerna för fartygs struktur och stabilitet vid kollision och grundstötning”
No full textSverige som sjöfartsnation arbetar aktivt och kontinuerligt för fortsatt förbättring av all typ av sjösäkerhet. Över tid har svenska forskare och redare föreslagit viktiga tekniska lösningar ombord på fartyg och i deras konstruktion, men också varit delaktiga i utvecklingen av en rad regelverk inom t ex fartygsstabilitet, manövrering, navigation, eftersökning och räddning (search and rescue, SAR). Projektet SHARC är ett forskningsprojekt som drivits som ett doktorandprojekt på Chalmers tekniska högskola, avdelningen för Marin teknik, tillsammans med representanter från Furetank, Försvarshögskolan, KTH Marina system, Lighthouse, RISE Research Institutes of Sweden samt Stena teknik. Det övergripande syftet med projektet har varit att utveckla en simuleringsmetod som kan öka kunskapen och ge förslag på vilka åtgärder som kan förbättra sjösäkerheten ytterligare hos kollisionsskadade fartyg samt för att helt undvika/minimera t ex den negativa miljöpåverkan som kan uppstå vid fartygskollisioner. Projektet har utvecklat en unik simuleringsmetod (SHARC-metoden) som kombinerar modeller och metoder för simulering och analys av fartygskollisioner med ickelinjär finit elementmetod, skadestabilitetssimuleringar med en egenutvecklad numerisk modell, en egenutvecklad modell för strukturintegritetsanalys av kollisionsskadat fartyg, samt konsekvensanalysmodeller med hänsyn till strukturskador på fartyget, tillgänglig tid för evakuering innan kapsejsning, samt negativ miljöpåverkan. Metoden har använts för attsimulera och utvärdera mer än 288 olika kollisionsscenarier som definierats vid en workshop arrangerad av projektet och där inbjudna svenska aktörer deltog. Resultaten och slutsatserna från fallstudierna i projektet kan förklara och ge förslag på hur t ex sidobordläggningen på ett fartyg kan förstärkas så att skadeöppningen på det påseglade fartyget minimeras. Projektet presenterar resultat för hur kollisionsskadans placering och storlek påverkar utflöde av flytande last samt tiden till kapsejsning för ett skadat fartyg. Förslag presenteras för operationella åtgärder då en kollision inträffat så som fartygets kurs relativt vågriktning vilket kan minimera negativa miljökonsekvenser vid olika sjötillstånd. SHARC-projektet har bidragit till ny kunskap av akademiskt värde genom metodutveckling och publicering av flera vetenskapliga publikationer. Den industriella nyttan och värdet har förankrats i en workshop där relevanta scenarier ur svenska aktörers perspektiv definierats, simulerats och utvärderats. SHARC-metoden har ett värde för aktörer som har ett intresse av att genomföra simuleringar och analyser för strukturanalys av fartygskollisioner eller grundstötning, in- och utflöde av havsvatten/flytande last och hur det påverkar kollisionsskadade fartygs stabilitet, strukturintegritet och överlevnadsförmåga mot kapsejsning och förlisning. I fortsatt arbete bör SHARC-metoden utvecklas vidare för att korta ner simuleringstiden så att den kan användas som beslutstöd (i realtid) vid t ex fartygskollisionsolyckor.SHARC - Structural and Hydro mechanical Assessment of Risk in Collision and groundin
Slutrapport DIGIT
No full textDet första målet för projekt DIGIT var att undersöka flygledarens visuella prestanda genom att jämföra visuella skanningsmönster från ett konventionellt och ett fjärrstyrt torn. Det andra målet var att undersöka de sociala influenserna av övergången från konventionellt till fjärrstyrt torn, inklusive den sociala miljön och säkerhetskulturen. För att mäta den sociala påverkan användes Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mäter arbetstillfredsställelse som representativ indikator. Inspelningarna genomfördes 2017 och 2018 med vardera två veckors observation och registrering av visuella skanningsmönster i SAAB Tower, Linköping City Airport, med hjälp av TOBII Pro Glasses 2 och MSQ. Resultaten visar att man använder sig av ut-fönstret-vyn under objektsobservation, t.ex. vid landning och start, men också för fågelskrämmning. De observerade visuella skanningsmönstren avslöjar användningen av kognitiva uppgiftsbyten för att växla uppmärksamhet från andra uppgifter (t.ex. planering och sekvensering) till en landnings- eller startsituation. En baslinje genererades från det konventionella tornet. Datainsamlingen i målscenariot, det fjärrstyrda tornet, sköts ursprungligen upp till april 2019 på grund av förseningar i genomförandet och utbyggnaden av fjärrstyrningstjänsterna på Linköpings flygplats (SAAB) och Sundsvalls RTC. Efterföljande försök att påbörja datainsamlingen 2019-2022 misslyckades på grund av oförutsedda operativa omständigheter utanför projektets kontroll (t.ex. pandemisituation) som begränsade tillgången till den operativa arbetsmiljön. Alternativa leveranser omfattar en mer omfattande datainsamling i det konventionella tornet, utveckling av frågeformuläret "Acceptance Factors in Remote Tower" för arbetstillfredsställelse och attityder hos operativ personal före, under och efter övergången till en fjärrstyrd torncentral, dwell share-diagram för visualisering av visuell uppmärksamhet och sequence mining med hjälp av "Eloquence".DIGIT (Digitalisering TWR
White paper: Värdeskapande datadelning samhällsbyggnadssektorn, användarfall infrastruktur/plattform för datadelning
No full textDetta användarfall, infrastruktur, tittade på hur olika plattformslösningar kan bidra till datadelning i branschen, vilka förutsättningar som krävs utifrån olika rollers perspektiv och vilka nyttor olika aktörer kan förväntas erhålla. Inom samhällsbyggandssektorn finns flera identifierade utmaningar som påverkar datadelningsprocessen. Det kan vara att affärsmodeller mellan parter är otydliga, att incitament för att dela data på ett enhetligt sätt är otydligt eller att behovet av data inte är konkretiserat. I ett modernt digitalt ekosystem, med flera dataproducenter och datakonsumenter av tjänster och information, behöver det finnas förutsättningar för datautbyte och samsyn mellan offentlig sektor, medborgare och privata aktörer. Arbetsgruppen har identifierat ett behov av gemensamma datautbytesplattformar som bygger på öppna standarder för datautbyte och nomenklatur. En lösning kan vara en gemensam nationell tjänst/datautbytesplattform där ett antal av samhällsbyggnadsbranschens största aktörer gå samman, i konsortieform, för finansiering och förvaltning. En affärsmodell som bygger på ersättning för nyttjande samt en publiceringsavgift till plattformsförvaltaren kan skapa incitament för etablering och tillhandahållande av datautbytesplattform.SBE Delad Dat
Optimering av geoelektrisk tomografi för undermarksbyggande: Steg 1
No full textUndermarksbyggande förväntas öka med ökande befolkningar, och bristen på utrymme kommer leda till ökat byggande i områden med sämre tekniska egenskaper. Kostnaden för och egenskaperna hos undermarkskonstruktioner, i såväl bygg- som driftskedet, är intimt kopplade till förståelse för och hantering av geologiska risker, som till exempel grundvatteninflöde, vittrat berg och dålig bergtäckning. Detta medför behov av bättre metodik och metoder för kartläggning av den rumsliga fördelningen av strukturer och egenskaper i jord och berg (Nelson 2019). Elektrisk resistivitetstomografi (ERT) har visat sig ge mycket användbar information om variationer i djup till berg och bergkvallitet i flera projekt, bland annat Hallandsåstunneln där det användes som operativt verktyg i tunnelarbetet (Dahlin et al 1999; Danielsen & Dahlin 2009). På senare år har det visats att markens uppladdningsförmåga, som kan mätas samtidigt med resistivitet som så kallad inducerad polarisation (IP) kan ge värdefull kompletterande information om bergets egenskaper (Johansson et al. 2020; Jonsson et al. 2018). Kombinerad tomografisk undersökning med resistivitet och IP kallas ofta DCIP (Direct Current resistivity and Induced Polarisation) tomografi. Vidare kan mätande och inkluderande av IP i tolkningen av data bidra till att minska osäkerheterna i bestämning av resistiviteten (Olsson et al. 2019; Madsen et al. 2018). Sammantaget ger detta bättre möjligheter att kartlägga variationerna i materialegenskaper och att kunna särskilja volymer med olika materialegenskaper från varandra, vilket i sin tur banar väg för bättre bestämningar av djup till berg och variationer i bergets egenskaper. Detta är viktigt i komplexa geologiska miljöer, där ett begränsat antal borrningar placerade utan ett kvalificerat underlag som avspeglar variationen i materialegenskaper riskerar att bli icke-representativt och missvisande. Dock är DCIP mättekniskt mera krävande än ERT, vilket medför längre tid för själva mätandet och större känslighet för mätstörningar (Dahlin & Leroux 2012; Olsson et al. 2016).BeFo 425 - Optimering av geoelektrisk tomografi för undermarksbyggand