Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Grunddatadomän transportsystem : Samverkansuppdrag mellan transportmyndigheterna för att bedriva en utforskande utveckling att utreda en grunddatadomän för information kopplat till transportsystemet
No full textMyndigheten för digitalförvaltning (DIGG) beslutade i april 2021 om en utforskande utveckling för att utreda en grunddatadomän för transportsystem. Den utforskande utvecklingen har bedrivits i samverkan mellan ett flertal myndigheter under ledning av Trafikverket. Enligt genomförda nytto-och omvärldsanalyser finns ett stort behov av nya och utvecklade datamängder inom transportsystemet. Resultatet från den utforskande utvecklingen visar på att standardisering av information inom transportsystemet kan bidra till att stora samhällsnyttor realiseras. Genom att etablera en nationell grunddatadomän för offentlig data inom transportsystemet ökar förutsättningarna att realisera flertalet av de beskrivna nyttorna. Till rapporten hör en bilaga i form av en nyttoanalys utförd av DIGG, se länk till höger. Ytterligare en bilaga, National data governance in the transport sector: an international outlook and literature review är utförd och publicerad av VTI, se länk till höger. I oktober 2022 publicerades rapporten Grunddatadomän transportsystem: Kompletterande underlag till den utforskande förstudien, se länk till höger
Interoperabel data- och informationsförsörjning: Nästa generations beslutsstöd
No full textStudien Interoperabel data- och informationsförsörjning mellan samhällssektorer för omdömesgilla beslutsstöd, ser behovet av mer aktionsforskning – kombination av forskning och utveckling, för att laborera, utbyta idéer och kollaborativt samarbeta med en mer heterogen aktörsgrupp inom och utanför transportsystemet för att hitta lösningar på samhällsutmaningar. Där det är betydelsefullt att harmonisera målsättning och initiativ för att möjliggöra vidareutnyttjande av data och information, digital kunskapshantering baserat på öppna standarder och demokratiska principer i samarbete med andra sektorer och nationer inom EU. Vidare tematisk indelning av utmaningar och konkreta förslag på lösningar är svåra att föreslå utifrån det generella temat ”nästa generations beslutsstöd” utan att vidare specificera vad temat innefattar och definiera problemområdet. Däremot lyfter denna studie, på ett mer övergripande plan nödvändigheten att skyndsamt genomföra digitalisering och digital transformation för att samarbeta med övriga samhällssektorer och branscher som redan har eller är på väg att transformeras om Trafikverket och transportsystemet skall vara delaktiga i den digitala utvecklingen. Detta eftersom ingen bransch är immun mot det externa sociotekniska förändringstryck som digital disruption samt uppkomst och spridning av ny digital teknologi medför.Interoperabel data- och informationsförsörjning mellan samhällssektorer för omdömesgilla beslutsstö
Modernisering av effektkataloger, samhällsekonomisk modell för ÅVS och mindre eftefrågemodell : analys, möjligheter och utvecklingsvägar
No full textVi ser i detta projekt på möjligheten att använda systematic review och meta-analyser för att förbättra underlagen i Effektkatalogerna. Vi ser i detta projekt på vilka krav och vilka utvecklingsvägar som är möjliga för en använd (effekt)modell för stöd i ÅVS processen. Vi ser i detta projekt på olika ansatser för att beakta efterfrågedynamiken som är bättre än egenelasticiteten men inte så krävande som en full prognosmodell; det blir en avvägning mellan precision och användbarhet. Vi avser här att kartlägga, explicita eller implicita, planer för utveckling av de samhällsekonomiska kalkylerna i de nordiska länderna för att bredda utvecklingen och kunna utveckla samordningsvinster.Modernisering av effektkataloger, samhällsekonomisk model
Effektivitet i Schemaläggningen av Banarbeten i Sverige : Banarbeten - processer och datatillgång (Bandat)
No full textHuvudsyftet med projektet "Banarbeten - processer och datatillgång (Bandat)" har varit att undersöka effektiviteten i planläggningsprocessen relaterad till planering och genomförande av banarbeten och effekter på tågtrafiken. Projektets arbete och slutrapporten fokuserar på fyra aspekter relaterade till planering av banunderhåll: dataanvändning; kvaliteten på tillgänglig data; problem i planeringsprocessen, samt hur dessa problem kan hanteras. För att förstå varje steg i banarbetesplaneringsprocessen utfördes dataanalyser, dokumentstudier och intervjuer med yrkesverksamma som är involverade i planeringsprocessen. Resultaten beskriver de viktigaste faktorerna som påverkar planläggningseffektiviteten och diskuterar potentiella strategier för att utvärdera och förbättra effektiviteten. Effektiviteten är i detta arbete relaterad till tidsdimensionen, där ett effektivt banarbetsplanering skulle innebära användning av 100 procent av bokad tid på banan. Avvikelser ifrån detta utgörs av omläggning, överskattad eller underskattad tid för att utföra väsentligt underhåll. Huvudresultaten visade att effektiviteten i planläggningen av spårarbeten påverkas av externa och interna osäkerheter i järnvägsunderhållsprojekt, bristen på förtroende mellan projektledare och entreprenörer samt dålig kunskapsöverföring hos entreprenadföretaget. På den taktiska nivån är de vanligaste orsakerna till omläggning av spårarbeten förändringar av servicefönster, avslag eller påtvingad modifiering av bokade tider. Servicefönster är en strategi för att hantera osäkerheter och infördes av Trafikverket år 2015 för att förbättra spårtillgängligheten för entreprenörer som utför underhåll. Inom projektet har användning av servicefönster i södra Sverige under 2019 och 2020 analyserats och resultatet visar att 10 % av den totala kapaciteten reserverades för servicefönster vilket korrelerar väl med utfallet att 11 % utnyttjades för underhåll. Dock skedde cirka 70 % av spårarbetet utanför de definierade servicefönstren, och endast omkring 40 % av den kapacitet som reserverades för servicefönster utnyttjades för spårarbete. Slutligen var sannolikheten för försening av tåg som passerar planlagda banarbeten 31 % större än för tåg som inte passerar planlagda banarbeten. Risken att bli försenad är också större om spårarbetet utförs på enkelspåriga järnvägar. Dessa resultat pekar sammantaget på att påverkan på tågförseningar bör vara en del av utvärderingen av spårarbetens effektivitet. Projektet resultat inkluderar även beskrivning av data som skulle kunna användas, främst i banarbetsprocessen för att förbättra planeringsprocessen. Detta inkluderar data om planerade och slutförda banarbeten, tågpunktlighetsdata, infrastrukturfel och inspektionsdata. En del av rapporten ägnas åt en beskrivning av kopplingar mellan databaser och exempel på hur man av analyserar orsaksförhållanden, speciellt mellan trafik-/punktlighetsdata och data om utförda banarbeten. Projektet innehåller tankar kring potentiella förbättringar av datautbytesprocessen.Banarbeten - processer och datatillgång (Bandat
Performance requirements for Swedish transport infrastructure : A pre-study of challenges and possibilities
No full textIn recent years, significant worldwide research has been conducted regarding the performance assessment of bridges and the concept of performance indicator has been introduced however, there are still significant discrepancies in how these indicators are obtained and used. Simultaneously, it is desirable to achieve processes and methods that are direct, i.e. that measured values are directly compared with projected values over time. This project concerns methods for verification of technical performance requirements. The feasibility study brought together interdisciplinary researchers, consultants, and entrepreneurs to gather knowledge, anchor the research agenda, and implement performance requirements. The project concludes that there is a need for a “Holistic multi-parameter verification/validation system” that relies on the knowledge gained in structural health monitoring research.SensIT – Sensorstyrd molnbaserad förvaltningsstrategi av infrastruktu
RESKILL: Self-explanatory Automation through Interactive Visualization
No full textDen ökade digitaliseringen av transportsektorn skapar möjligheter att öka automationsgraden för att skapa säkrare och mer effektiva system. De allt mer automationsberoende arbetsmiljöerna påverkar arbetets karaktär. För operatörerna av dessa system innebär det mindre manuellt och taktiskt arbete och mer interaktioner och övervakning av olika automationsstödsystem, dess funktioner och parametrar. Denna förändring utgör en stor utmaning för RESKILLING (att lära sig nya kunskaper och färdigheter) av frontlinjeoperatörer som arbetar med avancerad automation i säkerhetskritiska miljöer (t.ex. flyg, sjöfart och järnväg). Hur kan vi bäst förbereda operatörer för att arbeta och samarbeta med nya eller uppgraderade avancerade automatiserade system eller funktioner, och säkerställa att deras förståelse och kompetens i att använda ett högt automatiserat system bibehålls? Hur kan effektiviteten i operatörsutbildningen förbättras för att möta framtidens mer automationsberoende arbetsmiljö? RESKILL projektet har arbetat med två delmål. För det första, att utforska och designa prototyper av ”självförklarande” (dvs. transparenta) automations-träningssystem i realtid (dvs. simulatorer) som kan öka operatörernas kompetens och förmåga att förstå automatisering när den används i verkligheten. För det andra, att applicera ögonrörelseutrustning inom simulatorträning för att hjälpa simulatorinstruktörer att förstå operatörens visuella arbete. Syftet med RESKILL har varit att designa och utveckla RESKILLING-system för operatörer och instruktörer inom säkerhetskritiska domäner. Inom sjöfart och tornflygtrafikledning har projektet bedrivit forskning kring interaktiv informationsvisualisering och utbildningsmetoder för att designa prototypsystem som: 1) ökar operatörens förståelse och kunskap om hur olika automationsstöd fungerar, och 2) ökar instruktörens förståelse för operatörens visuella beteende.ReSkill —Självförklarande automation genom interaktiv visualiserin
AI-baserad landningsprediktion : Slutrapport projektet AI-baserad landningsprediktion inom IRIS-programmet
No full textSyftet med forsknings- och innovationsprojektet ”AI-baserad landningsprediktion” inom IRIS-programmet var att studera om artificiella neurala nätverk (ANN), vilket är en typ av mycket användbara algoritmer från området Artificiell Intelligens (AI), kan användas för att prediktera landningstider och därigenom landningssekvenser för flygplan på väg in till en flygplats. Inom IRIS-programmet studeras olika åtgärder som kan hjälpa flygledare att tilldela fler kurvade RNP AR-inflygningar. Användning av kurvade RNP AR-inflygningar medför flera effektivitets- och miljövinster och ökad användning av dessa landningsprocedurer är en viktig del för att Arlanda ska kunna möta kraven i sitt miljötillstånd. Kurvade RNP AR-inflygningar är dock mer kognitivt krävande för flygledarna och ett beslutsstöd som hjälper flygledarna att se den troliga landningssekvensen är eventuellt ett verktyg som avlastar flygledarna. I projektet användes luftlägesdata för flygtrafiken under 2019 för att konstruera en träningsdatabas på vilket flera ANN tränades. Flera olika konfigurationer av ANN prövades för att se vilken ANN-modell som kunde prediktera landningstider och landningssekvensen mest precist. Den ANN-modell som predikterade mest precist integrerades därefter med en flygledningssimulator för att demonstrera hur prediktionerna skulle kunna användas operativt. Ett användartest med en mycket erfaren operativ flygledare genomfördes. Den ANN-modell som användes i demonstratorn lyckades prediktera landningstiden med ett medelfel strax under ±1 minut, vilket var tillräckligt för att kunna presentera en användbar landningssekvensindikation i de ”etiketter” som används för ett presentera information om flygplanen i det operativa flygledningssystemet.AI-BASERAD LANDNINGSPREDIKTIO
System-level impacts of self driving vehicles Project Summary
No full textKTH ITRL and VTI have completed the research project System-level impacts of self-driving vehicles (Systemeffekter av Självkörande fordon) in collaboration with Trafikverket, who also commissioned the project. The purpose of the project was to increase Trafikverket’s understanding of what role self-driving vehicles may have in a sustainable transport system and how it affects Trafikverket’s planning and forecasts. The research project was conducted in the form of a PhD (licentiate) project by Albin Engholm (KTH ITRL) together with Anna Pernestål (KTH ITRL) and Ida Kristoffersson (VTI) who also act as PhD supervisors. Peter Smeds was Trafikverket’s project leader. Throughout the project, several people at Trafikverket have provided input to the project.Systemeffekter av självkörande fordon
Framtida transportsystem i kris och krig : Ett kunskapsunderlag för en forskningsansökan
No full textFOI beviljades hösten 2021 medel av Trafikverket för att genomföra en förstudie om framtida transportsystem i kris och krig. Förstudien hade tre mål: att ta fram ett kunskapsunderlag, att formera en intressentgrupp, samt att utveckla en ansökan om ett forskningsprogram avseende framtida transportsystem i kris och krig. Föreliggande rapport utgör redovisningen av kunskapsunderlaget och föreslår ett forskningsprogram med det övergripande syftet att bygga kunskap kring hur beredskapshänsyn kan integreras i utveckling och planering av transportsystemet. Rapporten diskuterar hur transporter kan förstås och analyseras som system av system, med tre olika, men sammanlänkade, systemnivåer: infrastrukturnivån, trafikarbetsnivån och logistiknivån. Utifrån detta analyseras skillnader mellan de olika nivåerna bland annat vad avser tidsperspektiv och sammansättning av aktörer. I rapporten studeras befintliga scenarier för dels framtida transportsystem, dels framtida hot mot dessa. Det konstateras att det i ett forskningsprogram troligen är nödvändigt att utveckla egna scenarier för framtida transportsystem, medan det finns mer att bygga på vad avser hotscenarier. Teknikutvecklingens påverkan på såväl framtida transportsystem och deras sårbarheter som hoten mot transportsystemen behöver integreras i scenarierna. För att analysera hur beredskapshänsyn kan integreras i nationella och regionala planeringsprocesser såväl för transportsystem som för strukturer för krishantering ochcivilt försvar behöver förståelsen för hur dessa processer fungerar utvecklas.Förstudie Framtida Transportsystem i Kris och Krig (FFTIK