Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Slutrapport projekt ERAS
No full textERAS (Evaluation of Realistic Approach Scenarios) är ett projekt som genomförts inom ramen för Centrum för hållbar luftfart vid Kungliga Tekniska Högskolan. Projektet har finansierats av Trafikverket. Syftet med ERAS har varit att öka kunskapen rörande möjligheter att utföra den slutliga delen av en inflygning på ett sätt som är gynnsamt både med avseende på CO2-utsläpp och buller och som är flygoperationellt möjligt att genomföra med ett antal olika flygplanstyper. Projektets syfte har uppnåtts genom att tolv olika inflygningsprocedur har testats för vardera nio olika flygplanstyper. Sammantaget har 108 inflygningstester genomförts i flygsimulatorer (Full Flight Simulators, FFS). För en flygplanstyp gjordes detaljerade bullerberäkningar från alla tolv inflygningar. Resultaten från de detaljerade bullerberäkningarna jämfördes därefter med flygoperativ data och bullerdata för de åtta övriga flygplanstyperna från databasen Aircraft Noise and Performance (ANP) som i Sverige normalt används för bullerberäkning, varvid det konstaterades att buller kan förväntas variera på samma sätt för de åtta flygplanstyperna som för den i detalj studerade flygplanstypen. Även data rörande bränsleförbrukning och flygoperationell genomförbarhet dokumenterades för alla studerade flygplanstyper. Slutsatsen är att det finns möjligheter att på en aggregerad nivå minimera både buller och CO2 vid inflygning till flygplatser genom att tillåta de ankommande flygplanen flyga så länge som möjligt med en fart tillräckligt hög för att slippa fälla ut lyftkraftshöjande anordningar, dvs. fram- resp. bakkantsklaffar, för att därefter låta motorerna vara på tomgång och genom att fälla ut klaffar och landningsställ bromsa ner flygplanet till den fart som krävs för att genomföra en inflygning och landning i enlighet med konceptet ”stabiliserad inflygning”. ERAS har byggt på samverkan med övriga projekt inom ramen för Centrum för Hållbar Luftfart. Projektet har tagit del av resultat och kompetens från övriga projekt såsom Brantare, ULLA, SAFT, OPNOP, ANT och CIDER samtidigt som ERAS har bistått de andra projekten inom centrumet med deras behov av flygdata och flygoperativ kompetens.ERA
Krav - VGU : Vägars och gators utformning
No full textTrafikverkets regelverk för anläggningsstyrning anger de krav på funktion och utformning som gäller för samtliga Trafikverkets anläggningar. Regelverket ställer även krav på hur kravuppfyllnad ska verifieras och på hur lösningar och verifiering ska redovisas. Regelverket omfattar regler för ny- och ombyggnation, drift och underhåll och ska användas vid planering, projektering, genomförande och förvaltning. Flera dokument i regelverket ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillståndet. Regelverket gäller. Det blir tvingande för leverantör genom att åberopas ikontraktshandlingarna. Enskilda delar kan endast avtalas bort genom dispens. Dispensfrån regelverket söks och hanteras internt på Trafikverket enligt särskild ordning. Regelverket upprepar normalt inte krav som finns i lagar och andra författningar. Regelverket kan dock ange detaljeringar eller specificeringar till kraven i respektiveförfattning. I det fall lag eller annan författning ställer strängare krav än vad som anges i Trafikverkets regelverk gäller dessa krav före krav i regelverket. Olika versioner av ett kravdokument kan vara gällande i samtidigt pågående verksamheter och kontrakt. I en kontraktshandling är det den i kontraktet angivna versionen som gäller, oavsett om det finns en version med ett senare ”gäller-fråndatum”. Regelverket innehåller också råd. Ett råd är alltid kopplat till ett krav. Råden innehåller möjliga sätt att uppfylla kraven. De anger hur krav på en anläggningsutformning, prestanda eller effekter kan uppfyllas, eller hur uppfyllande av kraven kan verifieras. Råden kan även innehålla kompletterande stöd och val, där kraven inte är fullständiga och lösningen behöver projektanpassas. Råden är ett stöd för den utförare som vill använda beprövade lösningar. De är också ett stöd för Trafikverkets projektledare och specialister och hjälper Trafikverket att agera konsekvent. I vissa fall redovisas därför även bakgrunden till kraven. Det kan finnas andra sätt att uppfylla kraven än de lösningar som anges i råden, men för dessa är i allmänhet kravet påverifiering av lösningen högre. Krav och råd redovisas i separata dokument märkta ”KRAV” respektive ”RÅD”.Dokumenten har korresponderande DokumentID
Kodeks postępowania Trafikverket
No full textWszystkie osoby pracujące w Trafikverket odpowiadają za utrzymanie zaufania do działalności publicznej. Zaufanie łatwo jest stracić, natomiast jego odbudowanie jest trudne i czasochłonne. W Trafikverket budujemy nie tylko infrastrukturę. Budujemy również relacje – oparte na szacunku i odpowiedzialności. Dlatego potrzebujemy kodeksu postępowania. Kładzie on nacisk na sposób postępowania obowiązujący w Trafikverket i w naszych relacjach ze stronami zawieranych przez nas umów oraz ze społeczeństwem. Dlatego też wymagamy, aby nasi dostawcy i inne strony zawieranych przez nas umów stosowali się do zasad określonych w tym kodeksie postępowania.Wydanie 10, Wrzesien 2022</p
: Rapport från projekt Viltsäker Järnväg
No full textTrafikverket bedriver sedan 2015 forskningsprogrammet Viltsäker Järnväg i samarbete med SJ, SLU och EnviroPlanning AB. Studien ska användas som underlag i den kommande utvecklingen av nya åtgärdskoncept för att motverka djurkollisioner på järnväg. Antalet viltolyckor på järnväg har ökad under de senaste åren. För att förebygga och hantera de ekologiska och ekonomiska effekterna behövs fler åtgärder och kanske även nya åtgärdsstrategier. Stängsel och faunapassager har i regel god effekt, men är dyra åtgärder som främst lämpar sig längs särskilt olycksdrabbade sträckor, men inte överallt där viltpåkörning inträffar. En av de åtgärder som diskuteras är att förse lokförare med möjlighet att skrämma bort djuren från spåret för att förhindra kollision. I studien användes bilkameror som lokförarna aktiverade när de såg djur framför sig. Interaktionerna analyserades både utifrån djurens perspektiv och lokförarnas möjligheter att se djuren från förarhytten. Djurens flyktbeteenden gentemot tåget och eventuella varningssignaler med tyfonen (tågtutan) analyserades på flera olika sätt, genom att beräkna sannolikhet att djuren flyr, flyktavstånd och riktning som djuren flyr.Viltsäker Järnväg I
Identifierade områden med behov av skyddsåtgärder för fladdermöss i region väst : Resultat från PREBAT-analyser med och utan befintlig infrastruktur
No full textRapporten visar en GIS-baserad metod för att analysera konsekvenserna av befintlig infrastruktur för fladdermöss. Metoden har tillämpats för region Väst och visar konfliktpunkter och var skyddsåtgärder för fladdermöss, i form av nya passager, skulle göra mest nytta för fladdermöss
Hastighetsindex 2021 : Årsrapport
No full textTrafikverket i Sverige har ett övergripande ansvar för trafiksäkerhetsfrågor på det svenska statliga vägnätet. Styrande för det arbetet är den så kallade nollvisionen som innebär att inga trafikanter ska behöva dö i trafikolyckor. Som ett led i arbetet med nollvisionen har regeringen slagit fast ett etappmål som innebär att antalet trafikdödade år 2030 ska vara högst 133 trafikanter. En del i arbetet fram till dess är att följa upp ett antal olika trafiksäkerhetsindikatorer där fordonshastigheter är en av de viktigaste. För uppföljningen används bland annat det månadsvisa hastighetsindexet där Trafikverket har möjlighet att se effekter av generella åtgärder för att sänka hastigheter, t ex informationskampanjer eller höjda bötesbelopp. Däremot speglar inte hastighetsindexet effekter av lokala åtgärder som uppsättning av ATK- kameror eller byte av skyltad hastighet
Skadehändelser från broar i Sverige under år 2008–2020 samt metod för framtagande av underlag
No full textDet finns en särskild metodik framtagen för att klassificera vilka dödsfall inom vägtrafik och på den statliga järnvägen som är suicid respektive olycka. Det har hittills saknats en metodik för att redovisa tillförlitliga och sammanställda data över hur många personer som varje år tar sitt liv genom hopp eller faller från specificerade broar. Det beror bland annat på komplexiteten när det gäller tillgång till underlag för bedömning av dödssätt och dödsorsak. Registrering av dessa händelser inom olika myndigheter sker inte utifrån samma sökord eller kriterier vilket gör jämförelse mellan olika myndigheters underlag svårt. Genom att välja sökord och kombinera dem med ICD-koder (International Classification of Diseases and related health problems) i Rättsmedicinalverkets databas RitabQL har data tagits fram för tidsperioden 2008–2020. Perioden har valts därför att det under denna tidsperiod finns aktuella handlingar sparade digitalt i Rättsmedicinalverkets databas. Dessa ärenden har sedan granskats av en statistiker och en specialistläkare i rättsmedicin samt i vissa fall kompletterats meddata från utredare inom polisen. Rapport i samarbete mellan Trafikverket, Rättsmedicinalverket och Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) vid Karolinska Institutet och Region Stockholm </p
Ökad nationell tillgång till kollektivtrafikens biljetter
No full textRegeringen gav den 21 april 2022 Trafikverket i uppdrag att analysera och föreslå en utformning av ett ekonomiskt stöd för att utveckla och anpassa regionala biljettsystem för ökad nationell tillgång till kollektivtrafikens biljetter. Stödet ska kunna lämnas som medfinansiering till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Utformningen av den statliga medfinansieringen konkretiseras i ett förslag till förordning, vilken är en del av Trafikverkets redovisning av uppdraget. Trafikverkets förslag utgår från att medfinansieringen inte ska utgöra statligt stöd i EU-rättslig mening och därmed inte omfattas av EU:s statsstödsregler. Förslaget innehåller identifierade åtgärdsområden därdet ska vara möjligt att bevilja regionala kollektivtrafikmyndigheter statlig medfinansiering. Det är åtgärder för förenklad biljettstruktur avseende regelverk och villkor förenklade köp av biljetter nationella biljettsamarbeten återförsäljning för att nå nya kunder och sammanhang. Åtgärderna ska syfta till att göra det enklare att resa med kollektivtrafik i Sverige, genom att förenkla tillgången till biljetter och öka graden av harmonisering och samordning av de regionala biljettsystemen. Om det skulle komma in fler ansökningar än vad medlen räcker till, föreslår Trafikverket en prioritering mellan ansökningarna. De ansökningar som innehåller åtgärder med högst potential, som är koordinerade mellan regionala kollektivtrafikmyndigheter och som innehåller flera åtgärdsområden kommer då att prioriteras
Krav – VGU : Begrepp och grundvärden
No full textTrafikverkets regelverk för anläggningsstyrning anger de krav på funktion och utformning som gäller för samtliga Trafikverkets anläggningar. Regelverket ställeräven krav på hur kravuppfyllnad ska verifieras och på hur lösningar och verifiering ska redovisas. Regelverket omfattar regler för ny- och ombyggnation, drift och underhåll och ska användas vid planering, projektering, genomförande och förvaltning. Flera dokument i regelverket ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillståndet. Regelverket gäller. Det blir tvingande för leverantör genom att åberopas i kontraktshandlingarna. Enskilda delar kan endast avtalas bort genom dispens. Dispens från regelverket söks och hanteras internt på Trafikverket enligt särskild ordning. Regelverket upprepar normalt inte krav som finns i lagar och andra författningar. Regelverket kan dock ange detaljeringar eller specificeringar till kraven i respektiveförfattning. I det fall lag eller annan författning ställer strängare krav än vad som anges i Trafikverkets regelverk gäller dessa krav före krav i regelverket. Olika versioner av ett kravdokument kan vara gällande i samtidigt pågående verksamheter och kontrakt. I en kontraktshandling är det den i kontraktet angivna versionen som gäller, oavsett om det finns en version med ett senare ”gäller-från-datum”. Regelverket innehåller också råd. Ett råd är alltid kopplat till ett krav. Råden innehåller möjliga sätt att uppfylla kraven. De anger hur krav på en anläggningsutformning, prestanda eller effekter kan uppfyllas, eller hur uppfyllande av kraven kan verifieras. Råden kan även innehålla kompletterande stöd och val, där kraven inte är fullständiga och lösningen behöver projektanpassas. Råden är ett stöd för den utförare som vill använda beprövade lösningar. De är också ett stöd för Trafikverkets projektledare och specialister och hjälper Trafikverket att agera konsekvent. I vissa fall redovisas därför även bakgrunden till kraven. Det kan finnas andra sätt att uppfylla kraven än de lösningar som anges i råden, men för dessa är i allmänhet kravet på verifiering av lösningen högre. Krav och råd redovisas i separata dokument märkta ”KRAV” respektive ”RÅD”. Dokumenten har korresponderande DokumentID