Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Åtgärdsvalstudie Väg 274 genom Vaxön och Rindö
No full textTrafikverket har genomfört studien i samverkan med Vaxholm Stad och Region Stockholm, Trafikförvaltningen för att precisera vägen funktion och åtgärder för att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet för alla trafikslag. För delar av sträckan finns en ambition att möjliggöra en stadsmässig karaktär i stråket, utveckla färjeläge på Vaxön och Rindö samt säkerställa kollektivtrafikens behov. Studien är avgränsad till väg 274. På Vaxön ingår sträckan från Eriksö i väster fram till och med färjeläget i östra delen. För Rindö ingår sträckan från det västra färjeläget via Rindö centrum och fram till det östra färjeläget. Studien omfattar även färjetrafiken på Vaxholmsleden och Oxdjupsleden. Totalt föreslås 39 rekommenderade åtgärder hos respektive aktör. Resultatet av studien är en rapport med rekommenderade åtgärder, som är möjliga att vidta för att lösa ett transportbehov eller problem i transportsystemet, det är inte ett juridiskt bindande dokument. Rapporten ska ses som en dokumentation av brister, åtgärdsförslag samt ger planeringsförutsättningar för en fortsatt planering.
Uppföljning av viltolyckor på väg E6 vid Hallandsåsen, Region syd, Skåne län
No full textResultatet tyder på att nyuppsättning och förbättring av stängsel på vägsträckan har haft önskad effekt. Viltolyckorna utmed alla tre delsträckor har totalt minskat från 0,74 till 0,26 olyckor/km/år, en minskning från en redan relativt låg viltolycksnivå men med stor betydelse för trafiksäkerheten på vägen
Trafikflöden mc : Gävleborgs län
No full textGenomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan
Trafikflöden mc : Stockholms län
No full textDet genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.
Trafikflöden mc : Skåne län
No full textDet genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan
Vägledning för transportutförare : Trafiksäkra transporter på väg
No full textUtför er verksamhet transporter? Då är den här vägledningen för er. Den riktar sig till företag, organisationer och myndigheter som utför transporter på väg, exempelvis transporter av paket, byggmaterial, livsmedel och avfall. I vägledningen får ni råd om hur transporterna kan utföras på ett trafiksäkert sätt. Även verksamheter som utför arbetsuppgifter med väghållningsfordon eller liknande tunga fordon kan få råd genom vägledningen. För verksamheter som köper transporter, eller varor och tjänster som medför transporter, finns en motsvarande vägledning som ger stöd i kravställandet. Vägledningar finns även på följande teman: resor i tjänsten och persontransporter. Ni hittar dem på bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten. Utöver denna vägledning finns även en tillhörande checklista. Detta material är framtaget i samarbete med Arbetsmiljöverket och i samråd med branschorganisationer
Vägledning för arbetsgivare : Trafiksäkra resor i tjänsten
No full textKör dina medarbetare i tjänsten? Eller förflyttar sig i trafiken på annat sätt? Då är den här vägledningen för dig. Den riktar sig till dig som arbetsgivare och ger stöd för hur resor i tjänsten kan göras på ett trafiksäkert sätt. Det är en viktig del i arbetsmiljö- och hållbarhetsarbetet. Vägledningen är relevant för alla verksamheter där medarbetarna reser till möten och för andra tjänsteärenden eller kör mellan arbetsställen, kunder och brukare. Det vill säga – den är relevant för de allra flesta verksamheter både inom offentlig och privat sektor. För verksamheter som köper tjänster där leverantörens medarbetare kör i tjänsten finns en motsvarande vägledning som ger stöd i kravställandet. Det finns även ytterligare vägledningar för trafiksäkerhet riktade till verksamheter på följande teman: resor i tjänsten, godstransporter och persontransporter. Du hittar dem på https://bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten. Utöver denna vägledning finns även en tillhörande checklista. Detta material är framtaget i samarbete med Arbetsmiljöverket och i samråd med branschorganisationer
Facilitating cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region
No full textIn this report, we examine experiences regarding cross-border transport infrastructure planning. Three different case studies were selected in collaboration with the Swedish Transport Administration; the proposed fixed HH link between Helsingborg and Helsingør; the proposed new Stockholm-Oslo rail connection; and the on-going attempts to improve the multi-modal corridor from Mo i Rana, via Hemavan and Umeå, across the Kvarken Strait to Vaasa. The case studies represent cross-border transport infrastructure planning projects in early phases across the Swedish-Danish border, Swedish-Norwegian border and the Swedish-Finnish border. A common feature is that they are being furthered by local and regional players in the respective areas. This report is the second and final report in the project titled NORDINFRA – “Nordic transport infrastructure planning – institutional barriers and opportunities for coordination” (Nordisk transport infrastrukturplanering. Institutionella hinder och möjligheter till samordning) (2021-2023). NORDINFRA is a research project led by Nordregio and conducted by researchers from Nordregio and Umeå University, financed by the Swedish Transport Administration (Trafikverket). The aim of the project is to increase knowledge about cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region. The project sets out not only to identify barriers to cross-border transport infrastructure planning, but also to highlight opportunities and propose measures to facilitate cross-border transport infrastructure planning.Nordisk transportinfrastrukturplanering. Institutionella hinder och möjligheter till samordning (NORDINFRA
Referensdata och algoritmer till stöd för forskning och utveckling av smarta fartyg
No full textThe Swedish Transport Administration Research and Innovation fund for Maritime research funded the project "Reference data and algorithms to support research and development of smart ships". The project goes by the working name, and is communicated as, Reeds. It responds to a synthesis of a number of different needs identified in previous projects and studies. The background to the project is that in recent years the focus has been on developing algorithms to interpret and act on the physical environment around different types of craft. In order to be able to develop and evaluate these algorithms, it has become clear that open datasets and a fair benchmarking platform are required that allow various developers in industries and researchers to evaluate algorithms. In the road vehicle sector, Kitti, as of 2013, is the largest dataset used as a reference dataset. The dataset in this project contains sensor data from several data collection occasions within a maritime context, from high-precision sensors such as cameras, radar, lidar, and IMU. For marine applications, there has been no similar dataset with anywhere near the same amount of data and time synchronisation between sensors. The reference data and reference algorithms were available periodically during the project through an online service where researchers and developers could upload their algorithms to use the dataset. In addition to the dataset itself, Reeds adds additional strengths compared to other reference datasets: - New approach to comparing algorithms fairly, where new algorithms are always compared on a centralised hardware in a cloud service and re-evaluated when new data is added, i.e. an unbiased algorithm evaluation service. - Method that combines NTP and PTP time protocols for synchronisation between the sensors with microsecond accuracy - More types and more modern sensors that can be used at a higher level of abstraction and can thus be applied in more areas. - Sensor fusion of both onboard and land-side sensors - Identify areas of application for navigation and surveillance on land based on the algorithms developed during the project and the use of new sensor types not established in shipping. - The project built up a maritime reference data set that enables the creation of a digital description for the ship's surrounding environment and developed reference algorithms to demonstrate new navigation and monitoring methodology in the area of "enhanced navigation". "Enhanced navigation" is defined under the project as the use of new technology based on developments in digitisation and autonomous functions, where new navigation methods use sensors both on board and ashore to increase maritime safety and robustness. The project has built a web-based user interface referred to in the report as "Crowsnest" that handles these new sensors and visualises this data in a familiar interface similar to an overlay in ECDIS that is openly available for the public to build on. Which was used for the evaluation and concept development of new user interfaces based on feedback from pilots and VTS operators. By providing reference datasets and reference algorithms with demonstrations, researchers and companies now have the opportunity to develop algorithms for the intelligent and autonomous ships of the future.Projektet “Referensdata och algoritmer till stöd för forskning och utveckling av smarta fartyg” har finansierats av Trafikverkets Forsknings - och Innovationsportfölj för sjöfart. Projektet går under arbetsnamnet och kommuniceras som Reeds svarar mot en syntes av ett antal olika behov som identifierats i tidigare projekt och studier. Bakgrunden till projektet är att de senaste åren har fokus lagts på att ta fram algoritmer för att tolka och agera på den fysiska miljön kring olika typer av farkoster. För att kunna utveckla och utvärdera dessa algoritmer har det blivit tydligt att det krävs öppna dataset och en rättvis benchmarkingplattform som tillåter olika utvecklare inom industrier och forskare att utvärdera algoritmer. Inom vägfordonssektorn är Kitti , från 2013, det största datasetet som används som referensdata set. Datasetet i detta projekt innehåller sensordata från flertalet datainsamlingstillfällen i en maritim kontext, från högprecisionssensorer som kameror, radar, lidar, och IMU. För maritima applikationer har det inte funnits något liknande dataset med tillnärmelsevis lika stor datamängd och med tidssynkronisering mellan sensorer. Referensdata och referensalgoritmerna var tillgängliga periodvis under projektet genom en onlinetjänst där forskare och utvecklare kunde ladda upp sina algoritmer för att använda datasetet. Utöver själva datasetet tillför Reeds ytterligare styrkor jämfört andra referensdata set: - Nytt tillvägagångssätt för att jämföra algoritmer rättvist, där nya algoritmer alltid jämförs på en centraliserad hårdvara i en molntjänst och omvärderas när nya data läggs till, dvs en opartisk tjänst för utvärdering av algoritmer. - Metod som kombinerar NTP och PTP tidsprotokoll för synkronisering mellan sensorerna med mikrosekunds noggrannhet - Fler typer och modernare sensorer som kan användas på en högre abstraktionsnivå, och kan därmed tillämpas inom fler områden. - Sensorfusion av både ombord sensorer och av sensorer på landsidan - Identifiera tillämpningsområden för navigation och övervakning i land baserat på algoritmerna som togs fram under projektet och användning av nya sensortyper som ej är etablerade inom sjöfarten - Projektet har etablerat ett maritimt referensdataset som möjliggör att skapa en digital beskrivning av fartygets omgivande miljö samt utvecklade referensalgoritmer för att demonstrera nya navigations- och övervakningsmetoder inom området för “enhanced navigation”. “Enhanced navigation” definieras inom projektet som användandet av ny teknik för navigation som bygger på utvecklingen inom digitalisering och autonoma funktioner, där nya navigationsmetoder använder sensorer både ombord och iland för att öka sjösäkerheten och robustheten. Projektet har byggt upp ett webbaserat användargränssnitt, “Crowsnest”, som hanterar dessa nya sensorer och visualiserar denna data i ett familjärt gränssnitt, liknande en overlay i ECDIS som finns öppet tillgängligt för allmänheten att bygga vidare på. Detta användes för utvärdering och konceptutveckling av nya användargränssnitt baserat på erfarna lotsar och VTS-operatörers åsikter.Genom att tillhandahålla referensdataset och referensalgoritmer med demonstrationer ges nu forskare och företag möjligheten att utveckla algoritmer för framtidens intelligenta och autonoma fartyg.Projektet har finansierats av Trafikverkets Forskning och Innovations sjöfartsportfölj (P105354). Trafikverket projektnummer: TRV2019/120103Referensdata och algoritmer till stöd för forskning och utveckling av smarta farty
Dynamisk spårstabilitet för befintliga järnvägsbankar : Förstudie BIG A2019:12
No full textI samband med uppgradering av befintliga banor för högre axellaster, tåghastigheter eller ökad trafikmängd är det viktigt att ta hänsyn till de ökningar av deformationer som kan erhållas i banunderbyggnaden, som kan orsaka spårlägesfel och ökat underhåll. I samband med spårbyten på sträckor där endast marginella förändringar planeras är det också viktigt att analysera de delar av sträckan där det är onormalt mycket spårunderhåll under rådande förhållanden. Inom den tyska och österrikiska järnvägen är målsättningen att spårunderhåll efter en banunderbyggnadsrenoveringsåtgärd i samband med spårbyte inte ska behöva utföras med tätare intervall än 5 – 10 år. I vägledningen Projektering och utförande av bärighetsförbättring av järnväg (Trafikverket, 2021a) redovisas rekommendationer för hur undersökning och projektering bör utföras som underlag för banunderbyggnadsrenovering. I vägledningen redovisas praktiska rekommendationer avseende tjocklek och kvalitet på befintligt jordmaterial ned till 2 m under rälsens underkant, observation av vatteninnehåll i den övre delen av bankroppen och avvattning vid sidan av bankroppen. Även analys av andra indata som underlag för analys av åtgärder beskrivs, exempelvis analys av spårunderhåll, spårlägesfel och resultat från rälsnedböjningsmätningar. I skriften föreslås riktvärden för rälsnedböjning i en enstaka punkt och rälsnedböjningsförändring per spårmeter. I dagsläget saknas dock erfarenheter från uppföljningar av tillämpning av riktvärdena och det saknas också möjligheter att använda mätresultaten för ytterligare beräkningar och analyser.BIG A2020-19 Dynamisk stabilitet för befintliga järnvägsbankar, förstudi