Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Lakning av kväve i bergmassor från täkt
No full textEmulsionssprängmedel innehåller ca 25 % kväve. Vid sprängning så detonerar tyvärr inte allt sprängmedel vilket medför att kväve blir kvar i sprängmassorna. Påföljden blir att det blir ett onödigt tillskott av kväve i naturen. Det största problemet med kvävehaltigt berg gäller berg som kommer från tunnel då detta berg måste laddas med upp till fem gånger så hög laddningskoncentration jämfört med ovanjordssprängning. Vid Trafikverkets ovanjordssprängningar dominerar patronerat sprängmedel helt och bakgrunden till detta är att man vill ha kontroll på hur mycket man laddar och att det blir stabila slänter med minskat underhåll som följd. Ytterligare en orsak är också kvävehalten. Baksidan med att använda patronerat sprängmedel är arbetsmiljömässigt sämre då dolrisken ökar och laddningsarbetet blir mer oergonomiskt för sprängaren jämfört med att ladda med emulsionssprängmedel. I detta projekt har det utförts lakningsförsök på ovanjordsberg och resultaten visar att kvävehalterna i lakvattnet ligger under Naturvårdsverkets rekommenderade gränsvärden för att släppa ut avloppsvatten i naturen. Resultaten överensstämmer med data från tidigare lakningsförsök och data från bergtäkter. Det bör därför vara möjligt att, där det är sprängtekniskt möjligt, ersätta patronerat sprängmedel med emulsionssprängmedel
Trafikverkets Forsknings- och innovationsplan för åren 2023-2028
No full textDet här dokumentet beskriver Trafikverkets prioriteringar, arbetssätt och regelverk för forskning och innovation. Planeringsperspektivet är sex år, men planen uppdateras årligen. Transportsystemets utveckling kräver ny kunskap, innovativa lösningar och fördjupad samverkan mellan transportområdets aktörer. Några av de utmaningar som transportsektorns aktörer måste hitta nya lösningar för är att ställa om till fossilfrihet, skapa tillgänglighet för alla medborgare och för näringslivet, säkerställa att ingen dör eller skadas allvarligt i trafiken, samt bidra till samhällsutveckling. Forskning och innovation är viktiga verktyg för att bygga framtidens kompetens, utveckla metoder och modeller samt demonstrera nya systemlösningar som binder samman teknik, affärsnytta och samhällsnytta på transportområdet. FoI-verksamheten är central för Trafikverkets förmåga att lösa sina uppgifter, men den är också viktig för kunskapsutvecklingen hos akademin, näringslivet och andra myndigheter.Se också Fördjupade beskrivningar av angelägen forskning och innovation för åren 2023-2028, länk till höger.</p
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2020, Region Mitt : Målstyrning av tra-fiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020
No full textEn analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Region Mitt, dalarnas, gävleborgs, jämtlands och västernorrlands län. Rapporten beskriver olika tillstånd och mål inom trafiksäkerhetsområdet samt hur gapet ser ut mot etappmålet 2020.
Metod för återskapande av trafikmiljöer : Slutrapport Skyltfonden TRV 2021/115006
No full textSjälvkörande transporter är en gren inom fordonsbranschen som har växt mycket snabbt de senaste åren. Det pågår globalt ett stort antal utvecklingsprojekt hos såväl etablerade fordonstillverkare som nya aktörer för att bidra i framtagandet av ny teknik inom autonoma transporter. Målet är att trafiksätta autonoma fordon som, förutom bekvämlighetsaspekten, kan bidra till säkrare trafik och minskade olyckor. En återkommande diskussion är hur man skall visa att den självkörande tekniken är säker att använda. Man har konstaterat att det sannolikt inte finns en enda metod att visa detta, utan att det kommer krävas en kombination av olika typer av provning, såväl simulerad som fysisk. En förutsättning för den fysiska provningen är att man kan utföra prov i verklig körmiljö. Detta står i konflikt med att det krävs särskilt tillstånd att framföra fordon för testverksamhet på allmän väg, något som inte kan erhållas utan att kunna visa att fordonet är säkert. Det är därför nödvändigt att testning kan ske på avskild plats. Syftet med detta projekt är att utveckla en metod att återskapa kopior av verkliga trafikmiljöer som anses intressanta från testsynpunkt, och sedan återskapa dessa på avskild plats som exempelvis en testbana. Metoden som har provats har under rätt förutsättningar visats klara positionering av föremål med maximalt 10 centimeters avvikelse, vilket anses vara en tillfredsställande noggrannhet. Basverktyget i arbetet har varit en sensorplattform bestående av ett integrerat lidar- och kamerasystem. Systemet skannar utvald trafikmiljö och skapar ett digitalt punktmoln. I punktmolnet mäts sedan positionen på de föremål som har valts ingå. Mätdata används sedan för att på avskild plats placera motsvarande objekt som de föremål man har mätt upp och bygga upp en kopia av originalmiljön. Projektet identifierade förbättringsbehov, främst inom inskanningen som i vissa fall gav svårtolkade positioner. I andra fall klarade systemet inte att identifiera önskade mätpunkter då dessa inte kunde skiljas från sin omgivning. Ett förslag på lösning diskuteras i slutsatserna i slutrapporten. Sammantaget anses projektet ha gett lyckat resultat och ökad kunskap om de utmaningar som ett arbete att återskapa trafikmiljöer ställs inför. Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde.Projektet har utförts av och på AstaZero i Göteborg och Borås.</p
Tydliggöra GC-banans läge i vinterväglag
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. I Skellefteå kommun finns längs med flertalet gator kantstensavskild GC-bana parallellt med körbana. Under vintersäsongen tenderar nivåskillnaden, som utgör den tydliga uppdelningen av ytor för motorfordonstrafikens körbana och gång- och cykelbana, att bli otydlig på grund av snö som packas mot kantstödet. För att tydliggöra gång- och cykelbanans läge även under vintersäsongen erhöll Skellefteå kommun under 2022 medel hos Skyltfonden för att sätta upp Gobo-projektorer med en färgad lins på befintliga belysningsstolpar. Projektorerna projicerade en avbild av vägmärket ”D6 – Påbjuden gång- och cykelbana” på den del av gaturummet som är gång- och cykelbana. Slutsatsen är att projektionerna i viss mån bidrar till upplevelsen av ökad trygghet. Projektorerna bidrar däremot i hög grad till att tydliggöra gång- och cykelbanans läge i gaturummet. Att gång- och cykelbanans läge tydliggörs ökar trafiksäkerheten eftersom det minskar risken att bilister inkräktar på gång- och cykelbanan. Vid de observationer som genomfördes på plats observerades att majoriteten av bilisterna respekterar gaturumsuppdelningen på de två teststräckorna.
Piggiga Pendlare : conditions for increased use of winter tires on bicycles
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Att öka andelen cykelresor är en hållbar lösning för att förbättra folkhälsan, minska trafikstockningar och hantera de miljöproblem som transportsystemet genererar. Under vinterhalvåret ser vi dock en minskning i cykelanvändningen i de nordiska länderna, främst på grund av de besvärligheter och risker som är förknippade med att cykla på isiga eller snöiga vägar. I Sverige utgör fallolyckor på grund av halka en betydande del av de skador som uppkommer i samband med cykling. En lösning är att öka användningen av vintercykeldäck som är utformade för att ge bättre grepp under dessa förhållanden. Trots de bevisade fördelarna är användningen av sådana däck fortfarande låg, på grund av faktorer som höga kostnader, begränsad tillgänglighet och bristande medvetenhet. Denna rapport sammanställer resultat från olika intressenter i Sverige, inklusive kommuner, transportmyndigheter och cykelorganisationer, för att få en bättre förståelse för situationen när det gäller användningen av vinterdäck. Genom enkäter och fokusgruppsdiskussioner identifierar vi hinder för att införa vinterdäck och potentiella strategier för att främja deras användning. Den övergripande slutsatsen understryker behovet av en mångfacetterad strategi som kombinerar medvetandekampanjer, ekonomiska incitament och offentlig-privata partnerskap för att främja en kultur av säker vintercykling i Sverige. The final report has been prepared with financial support from the Skyltfonden, Swedish Transport Administration. Positions, conclusions and working methods in the report reflect the author and do not necessarily correspond with the Swedish Transport Administration's positions, conclusions and working methods within the subject area of the report. As Europe pushes for more sustainable and active transportation, cycling emerges as a viable solution to address public health, traffic congestion, and environmental concerns. However, winter months see a decline in cycling participation in Nordic countries, primarily due to the associated discomforts and risks of cycling on icy/snowy roads. In Sweden, falls due to slippery conditions account for a significant portion of cycling-related injuries. One potential solution is the use of winter bicycle tires, designed to provide better traction in these conditions. Despite their proven benefits, the adoption rate of these tires remains low, attributed to factors like cost, availability, and lack of awareness. This report compiles findings from various stakeholders in Sweden, including municipalities, transport agencies, and cycling organisations, to understand the landscape of winter tire usage. Surveys and focus group discussions reveal barriers to adoption and potential strategies to promote winter tire use. The overarching conclusion underscores the need for a multi-faceted approach, combining awareness campaigns, economic incentives, and public-private partnerships, to foster a culture of safe winter cycling in Sweden.
Bullerstörd natur : Prioritering i Region Väst
No full textTidigare identifierade objekt med höga naturvärden och bullerstörning från vägtrafik har poängsatts och rangordnats, dels för Region Väst, dels för de ingående länen (Halland, Värmland och Västra Götaland). Antalet objekt är högst i det största länet, Västra Götaland. Poängen för naturvärden är generellt sett lägre för objekten i Värmland.
Förekomst av alkohol och andra droger hos omkomna motorfordonsförare : Förare av personbil, lätt lastbil och motorcykel, år 2014–2021
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Den här studien kartlägger förekomst av alkohol, illegala droger och narkotikaklassade läkemedel hos omkomna förare under åren 2014–2021 och är en uppföljning av en tidigare studie från perioden 2005–2013. I den tidigare studien ingick endast personbilsförare, detta har nu utökats med motorcykelförare och förare av lätt lastbil. Studien baseras på data från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor i vägtrafiken som bland annat innehåller resultat från rättskemisk analys. Totalt baseras studien på 607 omkomna personbilsförare, 233 omkomna motorcykelförare och 67 omkomna förare av lätt lastbil. Resultaten visar att bland personbilsförare förekom alkohol hos 22,4 procent, droger hos 9,1 procent och läkemedel hos 12,6 procent. För motorcykelförare var motsvarande andelar 12,9 procent, 20,2 procent och 10,8 procent och för förare av lätt lastbil 7,5 procent, 10,4 procent och 10,4 procent. Notera att kategorierna är överlappande vilket medför att en person som till exempel intagit både alkohol och läkemedel finns med i båda kategorierna. Skillnaden mellan personbilsförare och motorcyklister är signifikant för alkohol och illegala droger, men inte för läkemedel. Resultaten för lätt lastbil är osäkra och ska därför tolkas försiktigt. Den vanligaste förekommande drogen är THC (cannabis) följt av amfetamin, det gäller både personbilsförare och motorcykelförare. Amfetamin har i den här studien klassats som illegal drog även om det också förekommer i vissa läkemedel. En genomgång av koncentrationerna av amfetamin i blodet hos de omkomna förarna tyder dock på att det i de allra flesta fall rör sig om illegal användning. Jämförelse med den tidigare perioden kan endast göras för personbilister och den visar att alkoholförekomsten ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare medan illegala droger och narkotikaklassade läkemedel har ökat något. När det gäller illegala droger är det främst förekomst av THC som ökat
Återrapportering Hållbara gestaltade livsmiljöer m.m.
No full textTrafikverket har genom regleringsbrevet tagit emot regeringsuppdraget ”Hållbara gestaltande livsmiljöer m.m.” Trafikverket ska ”utifrån sin fastighetsförvaltande uppgift, redogöra för hur de verkat förebildligt för hållbara gestaltade livsmiljöer och bidragit till det nationella målet för arkitektur, form och design”. Trafikverket har tolkat att beskrivningen ”utifrån sin fastighetsförvaltande uppgift” ska omfatta samtliga anläggningsdelar – både fastigheter och vägrätter. På en övergripande nivå verkar Trafikverket för hållbara gestaltade livsmiljöer genom införandet av en arkitekturstrategi, som syftar till att verksamheten utvecklas så att Trafikverket når de transportpolitiska, arkitekturpolitiska, kulturpolitiska samt miljö- och klimatpolitiska målen. Målet med arkitekturstrategin är att Trafikverket ska medverka i samhällsutvecklingen genom att skapa väl gestaltade miljöer som är funktionella, hållbara och vackra
Uppföljning av trafiksäkerhetskrav vid upphandling av godstransporter
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Projektet har syftat till att undersöka möjligheten att använda trafiksäkerhetskrav och systematisk uppföljning av dessa som en del i upphandlingen av godstransporter, med syftet att förbättra trafiksäkerheten på vägarna. Dagens upphandlingar, där trafiksäkerhet ingår, innehåller ofta noggrant definierade krav om trafiksäkerhet, till exempel nykterhetskrav eller krav att följa regler och lagar, men inte sällan saknas en genomgripande strategi och metod för att följa upp kraven. Forskningsteamet har undersökt hur olika aktörer i transportupphandlingslandskapet arbetar med den här frågan, och inom ramen för projektet också föreslagit vilka trafiksäkerhetskrav som skulle kunna ställas inom upphandlingar. Dessutom har vi inspirerats av kunskapsutbyte och samlats för att lära kring bästa praxis och goda exempel, där verklig trafiksäkerhetsnytta har uppnåtts.