Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Åtgärdsvalsstudie E6.20 Västerleden Göteborg : Järnbrottsmotet - Rödastensmotet
No full textVästerleden är en del av väg E6.20, en västra ringled runt Göteborg och fyller en betydande transportfunktion på både lokal, regional och nationell nivå. Stråket är en viktig väg till och från Göteborgs Hamn och industrierna på Hisingen och är utpekat som riksintresse för kommunikation i det övergripande transportsystemet. Västerleden har också stor betydelse för arbets- och studiependlingen för boende väster om leden. Trafikverket Västra regionen har genomfört en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för E6.20 Västerleden, från Järnbrottsmotet till Rödastensmotet i Göteborg. Syfte och mål med denna studie är att definiera Västerledens funktion på kort och lång sikt, både för personresor och godstransporter, och sätta det i relation till omgivande stadsutveckling. Som utgångspunkt har en samlad bild över trafiksituationen idag och trafikutvecklingen på längre sikt skapats utifrån olika trafikscenarier. Utifrån studiens målbild för Västerleden och de trafikanalyser och scenarier som har genomförts föreslås åtgärder på både kort och lång sikt. Inom ramen för utredningen har genomförbarhet översiktligt analyserats och åtgärdsförslag tagits fram för kollektivtrafikstråk på Västerleden enligt trafikkonceptet Metrobuss. Studien tar avstamp i tidigare utredningsarbete i form av åtgärdsvalsstudier och utredningar som tagits fram de senaste åren
Trafikverkets underhållsplan : för åren 2025–2028
No full textI underhållsplanen redovisar Trafikverket hur tilldelade medel för underhåll prioriteras, används och vilka effekter det ger i transportinfrastruktur. Vi beskriver bland annat utgångspunkterna för Trafikverkets arbete samt strategier och prioriteringar för att uppfylla uppdraget att vidmakthålla anläggningarnas funktion. Vi redovisar också större planerade åtgärder på nationell och regional nivå. Trafikverkets underhållsplanering utgår från den nationella planen för transportinfrastruktur och Trafikverkets underhållsstrategier. Vid framtagandet av underhållsplanen har dialog förts bland annat med järnvägsbranschen, inom ramen för stärkt branschsamverkan. När det gäller vägåtgärderna tas de fram i dialog med samverkansparter och genom koordinering i interna och externa forum. Underhållsplanen omfattar fyra år och uppdateras årligen
Regeringsuppdrag att föreslå åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen inom järnvägsområdet
No full textSveriges järnvägssystem står inför omfattande satsningar vilket innebär ett ökat behov av yrkesverksamma – inte minst inom de yrken och yrkeskategorier som praktiskt genomför arbetet ute i anläggningen. Den planerade ökningen av åtgärder i järnvägssystemet förutsätter att kompetensförsörjningen både säkras och utvecklas för att möta framtidens behov. Samtidigt behöver kompetensförsörjningen ses i ljuset av samhällets ökade krav på beredskap och ett stärkt totalförsvar. En robust och väl fungerande kompetensförsörjning är central för krisberedskap och förmågan att hantera höjd beredskap eller andra samhällsstörningar. Utredningens huvudförslag är att Trafikverket ges en förändrad, tydligare och mer proaktiv roll i kompetensförsörjningen genom ett tillägg i Trafikverkets instruktion, se kapitel 3.5. En sådan förändring av Trafikverkets instruktion möjliggör ett långsiktigt, proaktivt, varaktigt och systematiskt arbete för att tillsammans med andra aktörer stärka kompetensförsörjningen i järnvägsbranschen. Den föreslagna ändringen av Trafikverkets instruktion bedöms också som essentiell för att motivera Trafikverksskolans fortsatta möjligheter att bedriva yrkeshögskoleutbildningar, i enlighet med den verksamhet som redan pågår i dag.1
Stomnät i luften 2.0 : Slutrapport, en sammanfattning av projektet
No full textStomnät i Luften 2.0 (SIL 2.0) är ett forskningsprojekt som genomförts av Trafikverket tillsammans med Lantmäteriet, akademin och industrin. Projektet syftar till att framtidssäkra och vidareutveckla det satellitbaserade positioneringssystemet Pa-NRTK, som används för exakt realtidspositionering i anläggningsprojekt. Fokus har legat på att förbättra robusthet, tillförlitlighet och skapa förutsättningar för autonom produktion. Resultaten visar på ökad noggrannhet, minskad sårbarhet och förbättrade möjligheter för framtidens automatiserade byggprocess. Flera resultat är redan implementerade i pågående projekt. Projektet bidrar till en mer robust nationell infrastruktur för digital byggproduktion och GNSS-baserad positionering..Stomnät i luften 2.
Utredning av förutsättningar för beräkningstjänst för statisk mätning
No full textAktiviteten ”Utredning av förutsättningar för beräkningstjänst för statisk mätning” är en av 13 aktiviteter inom projektet Stomnät i luften 2.0. Den har letts av Lantmäteriet, enheten för Geodetisk infra¬struktur. Övriga deltagande parter har varit KTH och Trafikverkets konsult WSP. Aktiviteten handlar om utredning av förutsättningar rörande beräkningsmetodik och användning av olika typer av referensdata vid efterberäkning av statisk GNSS-mätning i en automatiserad beräkningstjänst. Statisk GNSS-efterberäkning ska enligt Trafikverkets nuvarande regelverk för anslutningsnät baseras på baslinjeberäkning följt av nätutjämning (beskriven i HMK och SIS-TS 21143:2016). Den metodiken utvärderas både teoretiskt och praktiskt i förhållande till multistationsutjämning som används i Lantmäteriets beräkningstjänster. Lantmäteriets beräkningstjänst består i dagsläget av en nationell tjänst samt flera lokala projektanpassade tjänster etablerade i samarbete med Trafikverket i områden där det pågår stora infrastrukturprojekt. Fokus i detta arbete har varit utvärdering av de projektanpassade tjänsterna. Beräkningstjänsterna är i dagsläget baserade på referensdata och anslutning mot Swepos nät av fasta referensstationer. Anslutning mot passiva referensnät kan dock vara nödvändigt för bästa möjliga överrensstämmelse mot tidigare inmätta detaljer mot stomnätet. Inom projektet har även tester gjorts med att manuellt lägga till referensdata från mätningar på passiva referenspunkter (stompunkter) i projektanpassade beräkningstjänster. Det kräver användarens egen kvalitetskontroll av referenspunkterna då t.ex. RIX 95-nätet inte underhålls av Lantmäteriet och kan ge lokala avvikelser på cm-nivå jämfört med realisering av SWEREF 99 via Swepos-nätet. Internt fås dock liknande kvalitet som vid anslutning mot Swepos-nätet. Slutsatsen vi finner är att beräkningsmetodiken, multistationsutjämning eller baslinjeberäkning, inte spelar så stor roll så länge samma referensdata används. Den viktigaste förutsättningen för högkvalitativa koordinater från statisk GNSS är bra och kontrollerade referenspunkter, som används av alla aktörer inom ett projekt. Vi har också testat att använda dagliga koordinater för referensstationerna i beräkningstjänsten. Det skulle kunna minska felkällan att referensstationernas faktiska koordinater skiljer från de kända referenskoordinaterna som används i beräkningstjänsten. Dessa skillnader beror på säsongsmässiga rörelser (sättningar) av byggnaden eller monumenteringen vid referensstationen. Rörelserna på referensstationerna är på mm-nivå och effekten av detta på resultaten är dock väldigt liten. Beräkningen av dagliga koordinater är också så pass osäker att det finns risker att införa större fel än vad man försöker korrigera då de dagliga koordinaterna kan avvika av andra anledningar än rörelser. Användande av dagliga koordinater på referensstationer är därför inget som rekommenderas i dagsläget. Lantmäteriet kommer påbörja arbete med en ny version av beräkningstjänsten under 2023. Tester och slutsatser från denna aktivitet blir en del av underlaget för att besluta vilka nya funktioner som implementeras i nästa version av beräkningstjänsten. Nyckelord: GNSS-efterberäkning, Beräkningstjänst, AnslutningsnätThe activity “Investigation of prerequisites for post processing service for static measurement” is one of 13 activities within the “Reference Network in the Air 2.0” project. The activity was led by the Depart¬ment of Geodetic Infrastructure at Lantmäteriet (the Swedish Mapping, Cadastral and Land Regist¬ration Authority). The other participants were KTH Royal institute of Techno¬logy and WSP. The activity concerns the investigation of prerequisites regarding calculation methodology and the use of different types of reference data when post processing static GNSS measurement in an automated post processing service. According to the Swedish Transport Administration's current regulations for control networks, static GNSS post processing must be based on single baseline calculation followed by network adjustments (described in HMK and SIS-TS 21143:2016). That methodology is evaluated both theoretically and practically in relation to multi-station adjustment used in Lantmäteriet's post processing service. Lantmäteriet's post processing service currently consists of a national service and several local project-adapted services established in collaboration with the Swedish Transport Administration in areas where large infrastructure projects are underway. The focus of this work has been evaluation of the project-adapted services. The post processing services are currently based solely on reference data and connection to SWEPOS reference stations. Connection to passive reference networks may be necessary for the best possible compliance with previously measured details from the passive control network. Within the project, tests have also been done with manually adding reference data from measurements on passive reference points (control points) in the project-adapted post processing services. It requires the user's own quality control of the reference points when e.g., the RIX 95 network is not maintained by Lantmäteriet and can cause local distortions at the cm level compared to realization of SWEREF 99 through the SWEPOS network. The conclusion we find is that the calculation methodology, multi-station adjustment or single baseline calculation with network adjustment, does not matter much if the same reference data is used. The most important prerequisite for high-quality coordinates from static GNSS is good and controlled reference points, which are used by all actors within a project. We have also tested using daily coordinates for the reference stations in the post processing service. It could reduce the source of error that the actual coordinates of the reference stations differ from the known reference coordinates used in the calculation service. These differences are due to seasonal movements (settlements) of the building or monument at the reference station. The movements at the reference stations are at the mm level and the effect of this on the results is however very small. Lantmäteriet will begin work on a new version of the post processing service in 2023. Tests and conclusions from this activity will form part of the basis for deciding which new functions will be implemented in the next version of the post processing service. Keywords: GNSS post processing, post processing service, geodetic control networkTill rapporten hör en bilaga med fördjupande delrapporter. Alla delrapporter är skrivna som individuella rapporter och har en egen referenslista. I de fall andra delrapporter i detta dokument refereras så anges avsnittsnumret i delrapportens referenslista.Stomnät i luften 2.
Handbok Projektering och byggande av enskilda vägar och servicevägar
No full textHandboken behandlar projektering och byggande av lågtrafikerade enskilda vägar och servicevägar. Den gäller för vägar med slitlager av grus och medeltrafikflöde upp till 250 fordon per dygn (ÅDT 250) och för vägar med bitumenbundet slitlager och ÅDT upp till 500. Vid beställning av projekterings- och byggnadsarbeten bör beställaren ange att innehållet i denna handbok ska gälla. Standard och teknisk utformning ska väljas utifrån vilken funktion vägen kommer att ha, så att kostnaden står i rimlig proportion till användningen. Handboken beskriver grundförutsättningarna när det gäller miljö, geoteknik, trafiksäkerhet och kvalitetssäkring. Den behandlar kraven på vägutredningens innehåll och nödvändiga samråd. I kapitlet Projektering beskrivs underlag för dimensionering samt krav på material. Där behandlas också val av typsektion med mötesplatser och avvattningssystem samt sikt, linjeföring, korsningar och plankorsningar. Bygghandlingens olika delar anges kortfattat. I kapitlet Byggnadsanvisningar beskrivs nödvändiga byggnadsförberedelser. Där beskrivs även terrasseringsarbeten, vägtrummor och vägens överbyggnad. Slutligen anges vad som gäller för trafik under byggtiden. Beläggningsarbeten beskrivs bara översiktligt. Istället ges referens till Trafikverkets råd och krav, t.ex. Val av beläggning
Precisering av riksintresse för Halmstad hamn
No full textI detta dokument preciseras Trafikverkets anspråk på riksintresset Halmstads hamn tillsammans med de land- och vattenområden som ska skyddas för att tillgänglighet eller utnyttjande av riksintresset inte ska försvåras. Riksintressepreciseringen av Halmstads hamn visar Trafikverkets syn på riksintresset utifrån målavvägning mellan olika intressen. Den av Trafikverket beslutade preciseringen är tänkt att fungera som underlag för fortsatt dialog mellan berörda aktörer
Reversibelt körfält Farstabron väg 222
No full textFarstabron på väg 222 är en flaskhals i befintligt trafiksystem med kapacitetsproblem och köbildning i östlig riktning mot Värmdö. Det finns 2+1 körfält över bron (två in mot Stockholm ett ut mot Värmdö) och 2+2 på båda sidor bron. Kapacitetsproblem uppstår till följd av arbetspendling. I västlig riktning in mot Stockholm på morgonen klaras trafikefterfrågan då det är två körfält, men på eftermiddagen räcker inte kapaciteten till i östlig riktning då det är ett körfält. Detta gör att det ofta finns köer och kapacitetsproblem. Problemet förstärks under sommarhalvåret då en del pendlare flyttar ut till sina sommarbostäder. Det är inte ovanligt med köer som sträcker sig 3 km bortom bron. Detta påverkar inte bara motor-fordonstrafik utan även kollektivtrafik och näringslivstransporter. Syftet är att utreda om reversibel funktion på Farstabron är tekniskt genomförbar och vilken utformning är lämplig utifrån förutsättningarna. Syftet är att styra och fördela en effektiv användning av vägkapaciteten. Det innebär att anpassa och utforma vägen med lämplig hastighet samtidigt som framkomlighet prioriteras