Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Demopan-2 – att kombinera enkätdata och mobilnätsdata för bättre skattning av färdmedelsvalmodell för långväga resor : populärvetenskaplig sammanfattning
No full textDenna rapport beskriver arbetet i projektet Demopan-2 med att utveckla prognosmodeller för färdmedelsval för långväga resor givet att resvaneundersökningar har sjunkande svarsfrekvenser, medan mobilnätsdata framkommit som en potentiell datakälla för resebeteende. I Demopan-1 skattade vi färdmedelsvalsmodeller med mobilnätsdata som enda källa till data om resebeteende. Vi såg då problem i skattningen av modeller på mobilnätsdata. Det ena problemet uppstår på grund av att mobilnätsdata inte innehåller information om ärende (till exempel om resan är en privat resa eller en tjänsteresa). Det andra problemet för att det är svårt att särskilja bil och buss genom automatisk identifikation av färdmedel eftersom de båda använder väginfrastrukturen. I Demopan-2 kombinerar vi mobilnätsdata med enkätdata, för att lösa dessa problem. Genom att genomföra en litteraturöversikt över maskininlärnings-metoder (ML-metoder) och deras tillämpning på färdmedelsval undersöker vi också potentialen för helt nya typer av modeller som skulle kunna ersätta den klassiska logit-modellen.Demopan-
Verktygslåda för bättre mobilitet på mindre orter – Utvecklingsprojekt med fem stationssamhällen i Småland
No full textProjektet "Stationssamhällen Småland: Verktygslåda för landsbygdsmobilitet" tog sikte på att möta utmaningar i relation till minskat bilresande i syfte att se till att Agenda 2030- målen kan uppnås samtidigt som tillgänglighet bibehålls. Fokus lades på mindre tätorter med tågstationer. Den övergripande målsättningen var att projektets resultat ska underlätta för kommuner att identifiera och implementera hållbara mobilitetslösningar som möter såväl invånares som näringslivets behov i den typen av samhällen. Projektet involverade fem småländska kommuner. Genom en fallstudiebaserad ansats, med metoder så som platsbesök, intervjuer och workshops med representanter för lokalsamhället och näringslivet kartlades behov, en färdplan för nya mobilitetstjänster togs fram och en verktygslåda som kommunerna kan använda för att själva planera och implementera dessa utvecklades. Projektet resulterade i en verktygslåda, presenterad som en Wiki-hemsida, som erbjuder en process för nulägesanalys, behovskartläggning, kunskapsuppbyggnad, idégenerering och implementering av mobilitetslösningar. Verktygslådan är avsedd att underlätta för andra kommuner att självständigt förbättra mobiliteten baserat på lokala behov. Insikter från projektet inkluderar betydelsen av brett stöd inom kommunen, näringslivets deltagande som en katalysator för förändring, och behovet av att utgå från specifika målgruppers behov. Projektet framhåller även vikten av mjuka åtgärder, kostnadseffektiva lösningar, och samarbete över kommungränser för att förbättra pendlingsresor. Genom att fokusera på marknadsföring av befintlig kollektivtrafik, optimering av kollektivtrafik, och olika former av samordnad mobilitet, inklusive cykling och samåkning, presenteras konkreta lösningar för ökad tillgänglighet och hållbar mobilitet på landsbygden.Förstudie Verktygslåda landsbygdsmobilite
FoI-områden relaterade till C-DAS och TMS
No full textI denna rapport beskrivs ett antal olika områden som är relevanta för forskning och innovation i området C-DAS koppling till Trafikledning och Digital graf. Utgångspunkt är erfarenheter från tidigare svenska installationer och ”piloter” med C-DAS i Sverige, och vilka förbättringar som behövs ur Trafikverkets perspektiv för att nyttiggöra den potential som C-DAS ger. De forskningsområden som tas fram prioriteras efter två parametrar: hur viktiga områdena är för Trafikverket och hur mycket forskningen kan bidra till utveckling av området. Prioriteringar ligger dels till grund för Trafikverkets utpekade områden relaterat till detta inom EU-RAIL, och kan även användas för prioritering av FoI i andra sammanhang. Rapporten innehåller även enkla översikter av i sammanhanget relevanta områden, som upplägg och innehåll i EU-RAIL, standarder inom området (SFERA) och hur järnvägsbranschen ser på framtida användning av C-DAS.Framtida KAJT-Foi kopplat till C-DAS och Digital gra
Fossilfritt och framgångsrikt – Framgångsfaktorer inför genomförandet av en helelektrifierad tunneldrivning : Förstudie till Norrbotniabanans pilotprojekt
No full textElektrifiering har lyfts fram som en möjlig väg att nå Sveriges och Trafikverkets utsläppsmål. Denna studie syftar till att beskriva förutsättningarna för elektrifiering av tunneldrivningen av Norrbotniabanans planerade dragning genom Ersmarksberget norr om Umeå. Aspekter som behandlas är teknikens och marknadens mognadsgrad samt organisatoriska förutsättningar för att starta och driva innovationsprojekt av denna typ. Den tekniska mognadsgraden för elektrifiering av tunga arbetsfordon för tunneldrivning är god och arbetsmaskiner av tillräcklig storlek finns att tillgå. Batteridrift pekas i studien ut som det mest troliga alternativet för att ersätta dagens dieseldrivna maskiner. Laddinfrastruktur och kringutrustning är tillräckligt utvecklade för att inte utgöra något hinder i produktionen. Marknaden är dock i dagsläget starkt koncentrerad till gruvindustrin och leveranstiderna på vissa komponenter, till exempel batterier, är en riskfaktor. För att omställningen mot nollutsläpp ska kunna genomföras måste rutiner och arbetssätt i hela kedjan, från beställare till entreprenör och materialleverantör, sträva åt samma håll. I studien identifieras behov av tydligare styrning mot uppsatta mål.Pilotstudie av en helelektrifierad tunneldrivning för Norrbotniabana
Dagvattenfiltrering – Delrapport 1: Funktion av skyddssand
No full textDen här delrapporten utgör en (1) av sex (6) rapporter för att beskriva funktion och driftförutsättningar vid filtrering. De sex delrapporterna är följande: Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1) Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4) Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross) En sammanfattande rapport med publikationsnummer 2023:087 finns: Dagvattenfiltrering: Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter. Driftsäker och hållbar dagvattenrening för lösta föroreninga
Förarprovs årsrapport 2022
No full textI början av 2022 kunde verksamheten äntligen återgå till ett mer normalt läge jämfört med de två senaste åren som präglats av pandemin, många skyddsåtgärder och begränsad kapacitet. Tillgången på teoriprov ökade snabbt när provsalarna kunde ta emot under utan begränsningar och har under året kunnat möta efterfrågan. Även tillgången på körprov har förbättrats under året
ATK Annual Report 2022 : Traffic safety cameras
No full textAnnual report 2022 about the Swedish system with traffic safety cameras. The report includes important events during 2022 and goal achievement for 2022
Standardiserad metod för översiktlig analys av vandringshinder för vattenlevande djur vid trummor och broar
No full textDenna rapport utgör stöd och vägledning i arbetet med att identifiera och översiktligt bedöma korsningspunkter mellan vattendrag och vägar eller järnvägar – punkter som potentiellt kan utgöra vandringshinder för vattenlevande djur. Rapporten innehåller översiktlig beskrivning av Trafikverkets nationella arbetssätt med vandringshinder och mer i detalj Trafikverkets metod för att genom skrivbordsanalys bedöma och sedan prioritera sådana platser där det sannolikt finns ett åtgärdsbehov. Rapporten kompletterar rapport TRV 2020:103 Standardiserad metod för fältinventering av vandringshinder för vattenlevande djur vid trummor och broar längs befintlig infrastruktur
Isproblematik ur ett underhållsperspektiv : FUD 5127
No full textIs orsakar under vinterhalvåret problem i vissa av Trafikverkets tunnlar och för att förhindra trafikstörningar kräver många av tunnlarna omfattande underhållsinsatser på grund av isbildning och frostskador. Säkerheten påverkas av att is, berg och sprutbetong i tak och väggar kan lossna och falla ner, installationer kan brytas sönder på grund av islast och vägbanor och spår kan bli isbelagda till följd av takdropp. Borttagning av isen är ett både kostsamt och riskfyllt arbete. Om inläckaget kan reduceras och/eller vattnet förhindras från att frysa, medför detta kostnadsbesparingar, färre trafikstörningar och bibehållen säkerhet. Huvudmålet för FOI-projektet är att tydliggöra problembilden gällande isproblem i tunnlar och bergskärningar.
Kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne : Redovisning av regeringsuppdrag
No full textDenna rapport utgör redovisning av regeringsuppdraget ”Kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne”. Syftet med uppdraget är att föreslå nya åtgärder i järnvägssystemet – åtgärder som på ett kostnadseffektivt sätt åstadkommer kapacitetsförbättringar i Skåne för främst arbetspendling och godstrafik. Utredningen tar ett helhetsgrepp över kapaciteten i Skåne och utgör underlag för regeringen att omgående kunna besluta om åtgärder, men utgör även underlag inför kommande revideringar av den nationella planen. I rapporten beskrivs järnvägssystemet i Skåne och dess utveckling med kapacitets- och bristanalyser för år 2030, år 2040 samt bortom år 2040. Förslag på åtgärder presenteras enligt fyrstegsprincipen, och framkomlighetsåtgärder för godstrafiken med sikte på Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande samt kapacitetsåtgärder för arbetspendling och godstrafik rangordnas preliminärt. Rapporten inleds med en kortare sammanfattning av resultaten.Till rapporten hör två delrapporter, se bilagor till höger.</p