Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Potential and conditions for shipping's conversion to fossil-free propulsion : summarizing final report
No full textProjektet syftar till att analysera förutsättningarna och potentialen för en omställning till fossilfri framdrift för fartyg som anlöper Sverige. Tyngdpunkten är på fartygens framdrift och direkta utsläpp av växthusgaser. I denna slutrapport sammanfattas de resultat som har tagits fram inom ramen för delleveranserna Holmgren et al. (2021) ”Sjöfartens användning av alternativa bränslen – trender och förutsättningar”, Malmgren et al. (2021) “The feasibility of alternative fuels and propulsion concepts for various shipping segments in Sweden” och Trosvik & Brynolf (2023) “The Swedish maritime transport sector and scenario analyses of climate policy instruments”. Samtliga delleveranser har utvärderat den befintliga litteraturen. Holmgren et al. (2021) har därutöver genomfört en enkätstudie och analyserat data som beskriver energianvändningen och rörelserna av de över 4 300 fartyg som anlöpte Sverige 2019. Malmgren et al. (2021) har använt de i Holmgren et al. (2021) framtagna fartygssegment och matchat fartygens egenskaper såsom funktion, ruttlängd, bunkringstid, energianvändning och ålder mot prestationsprofiler utifrån tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningar av ett urval av alternativa energibärare och framdrivningstekniker. Trosvik & Brynolf (2023) har utvecklat den så kallade SETS-modellen (Swedish energy transition of shipping model) som syftar till att simulera fartygsägares val av drivmedel och framdrivningssystem utifrån en kostnadsminimerande ansats och analyserat effekter av olika styrmedelspaket.The project aims to analyze the conditions and potential for a conversion to fossil-free propulsion for ships calling Swedish ports. The emphasis is on the ships' propulsion and direct emissions of greenhouse gases. This final report summarizes the results produced within the framework of the deliverables Holmgren et al. (2021) "Shipping's use of alternative fuels – trends and conditions (in Swedish)", Malmgren et al. (2021) "The feasibility of alternative fuels and propulsion concepts for various shipping segments in Sweden" and Trosvik & Brynolf (2023) "The Swedish maritime transport sector and scenario analyzes of climate policy instruments". All deliverables evaluated the existing literature. Holmgren et al. (2021) have also conducted a survey and analyzed data describing the energy use and movements of the over 4,300 ships that called Sweden in 2019. Malmgren et al. (2021) used the in Holmgren et al. (2021) identified ship segments and matched the ships' characteristics, such as route length, bunkering time, energy use and age, against performance profiles based on technical, environmental, and economic conditions of a selection of energy carriers and propulsion technologies. Trosvik & Brynolf (2023) developed the so[1]called SETS-model (Swedish energy transition of shipping model) which aims to simulate shipowners' choice of energy carriers and propulsion system based on a cost-minimizing approach and studied the impacts of four policy packagesPotential och förutsättningar för svensk sjöfarts omställning till fossilfri framdrif
Machine-readability of road markings in the Nordic countries
No full textThe project AVRM (autonomous vehicles and road markings) aimed to examine how vehicles’ advanced driver assistance systems (ADAS) are constructed, how they function and how they detect road markings on the Nordic road network. Focus was on the systems lane departure warning (LDW) and lane keeping assist (LKA). Both the literature study and the interview study concluded that if the human eye can detect the road marking, then the road marking is machine-readable. However, only a few studies had been conducted in wet conditions relating machine-readability to road marking functionality.The pilot study aimed to test equipment and to find a method to connect machine-readability data with contrast ratio under various weather and light conditions, and to reveal possible problems before conduction of a main study. Results from both the literature study and the pilot study pointed out that wear and lack of road markings were the parameters related to road markings per se that contributed to poor machine-readability. The analysis showed that in daylight, there was no strong relationship between machine-readability and conventional road marking performance parameters. In addition, machine-readability was higher on multilane roads (99%) compared to on two-lane roads (93%), which may be explained for example by fewer curves on larger roads. Although data showed that machine-readability of broken lines was somewhat worse than that of solid lines of line width 0.1 m, this could be an effect of factors related to the (minor) roads where broken lines with 0.1 m width are commonly used. In sum, there are many factors unrelated to road markings that influence machine-readability. There are no clear relationships between machine-readability and conventional performance parameters. It should also be kept in mind that since retroreflectivity is a parameter measuring the performance in night-time, it could not be expected to affect daylight readability. As long as the road markings are visible for the human eye, they can be expected to be machine-readable as well.AVRM, Autonomous vehicles and road markingsNordFoU AVR
Hållbara försörjningskedjor med eldriven sjöfart mellan Norrland och Södertälje
No full textBakgrunden till förstudien är att elektrifiering av transporter är viktigt för en omställning till mer hållbara transporter. Fordonstillverkare, såsom Scania, satsar på elektrifiering och en viktig komponent är battericeller, där det också sker stora satsningar, såsom Northvolts fabrik i Skellefteå. För fordonstillverkningen behöver komponenter som tillverkas i Skellefteå transporteras till Södertälje och en hållbar transport mellan fabrikerna eftersträvas. Baserat på sträckan, volymer och vikt är sjötransport av primärt intresse. Dock finns många utmaningar kopplade till elektrifierad sjöfart mellan Norrland och södra Sverige, särskilt utmanande är avstånd och is. Därför behöver olika alternativ undersökas. Projektet syftar till att ta fram kunskap om tillgängliga alternativ och utvecklingsbehov. I denna rapport analyserar vi behov (t.ex. kapacitet och hastighet), designval och miljöpåverkan och ett fartygskoncept tas fram. En hållbar och om möjligt batteridriven transportlösning eftersträvades, vilket skulle vara värdefullt för de deltagande företagen, men även i ett större perspektiv för utveckling av sjöfartens elektrifiering. Rapporten beskriver ett fartygskoncept som drivs på batterier större delen av året och visar att elektrifierad sjöfart är möjlig trots den långa sträckan. För att säkerställa att fartyget har tillräcklig effekt behöver hänsyn tas till de dagar effektförbrukningen är som högst, i förstudien gäller detta de dagar om året fartyget behöver ta sig fram genom is. Under vintern, vid gång i is, kompletteras batteriframdriften med energi från förbränningsmotorer som drivs av grön metanol, eftersom kostnaderna för endastbatteri-drift för gång vintertid i is inte kunde motiveras i detta läge. Fartygskonceptet är utarbetat för att kunna transportera ca 60 stycken 40-fotscontainrar. Med tur och returresa en gång per vecka kan man ha en relativt låg medelhastighet, vilket ger förutsättningar för elektrifiering trots den långa sträckan. Fartyget skulle ligga vid kaj ungefär tolv timmar för lastning och lossning vilket skulle ge tillräcklig tid för laddning av batterier samtidigt som laddningseffekten kan hållas på en hanterbar nivå. Ett fortsättningsprojekt som startar under 2023 kommer belysa fartygsdesign från ett vidare perspektiv och ta hänsyn till affärsmässiga aspekter från transportoperatörer samt förfining av tekniska val, riskanalys och infrastruktur på land.Branschprogrammet hållbar sjöfar
Utvecklingsfrämjande åtgärder inom drift och underhåll väg : Drivkrafter och hinder till innovation i fyra Baskontrakt
No full textTrafikverket ska i sin roll som beställare särskilt verka för ökad innovation och produktivitet på leverantörsmarknaden och har därför under flertalet år drivit denna inom Baskontrakt Väg hårt mot ökad effektivitet. Leverantörsmarknaden har kommit till ett läge där ytterligare effektiviseringar kräver innovation och förnyelse för att kunna genomföras, vilket medför att Trafikverket behöver utveckla sina affärsstrategier och arbetssätt för att främja utveckling, nytänkande och innovation på leverantörsmarknaden. Mot denna bakgrund skapade Trafikverket till 2018 års upphandlingsomgång två ”innovationspiloter” med den långsiktiga målsättningen att utveckla framgångsrika affärsstrategier och arbetssätt som skapar de bästa möjligheterna och drivkrafterna till utveckling, nytänkande och innovation på leverantörsmarknaden. Den här rapporten beskriver och utvärderar erfarenheter och effekter av de två innovationspiloternas affärsstrategier, organisationer och arbetssätt för förutsättningar till utveckling, nytänkande och innovation. Dessa jämförs även med förutsättningarna till utveckling, nytänkande och innovation i två traditionellt upphandlade baskontrakt. Studien är baserad på intervjuer med respondenter från samtliga fyra studerade projekt, observationer i innovationspiloterna samt dokumentstudie av alla fyra kontrakt och protokoll och presentationsmaterial från projektens bygg- och samverkansmöten.Studiens resultat visar att inställningen till innovation skiljer sig åt mellan olika delar av Trafikverket. Medan Trafikverket centralt via upphandling eftersträvar innovation i drift- och underhållsprojekten, har de som arbetar på projektnivå svårt att förstå vad syftet med innovation är och anser dessutom att möjligheterna till innovation inom drift- och underhållsverksamheten är små. De typer av innovation och utveckling som man på projektnivå anser är möjlig är mindre förbättringar och effektiviseringar av befintliga arbetssätt samt att anamma innovation från andra drift- och underhållsprojekt (eller annan liknande verksamhet). Däremot är beställarrepresentanter på projektnivå tveksamma till om denna typ av förbättringar ska klassas som innovation och anser att innovation bör vara något som inte har gjorts tidigare inom något annat baskontrakt. Studiens resultat väcker därför frågan om vilken typ av innovation som ska eftersträvas i drift- och underhållsprojekt – vad är syftet med innovation och hur bör innovation definieras i baskontrakten? Studiens resultat visar att om syftet med innovation är andra typer av utveckling än mindre förbättringar och anammande av lösningar, behöver projektens produktionskrav (SBV) ses över. Resultaten framhåller vikten av att Trafikverket som beställare måste skapa både möjligheter och drivkrafter för innovation i drift- och underhållsprojekten; även om innovationspiloternas utvecklingsfrämjande åtgärder skapade drivkrafter för innovation upplevde projektdeltagarna att möjligheterna för innovation var små, främst på grund av SBV:ns detaljerade krav.De organisatoriska förutsättningarna för innovation inom drift- och underhållsprojekt är till stor del beroende av deras mix av kortsiktiga/temporära och långsiktiga/permanenta aspekter av projektorganisering, vilka särskiljer baskontrakt från investeringsprojekt. Att behöva fokusera på både vidmakthållande och utveckling försätter framför allt beställarens projektledare i en komplex situation. Studiens resultat visar att projektledarna blir ovilliga att ta risker och väljer att fokusera på det de anser vara sitt huvuduppdrag – att säkerställa framkomlighet och trafiksäkerhet. För att förbättra situationen för innovation i drift- och underhållsprojekten behöver Trafikverkets projektledare drivkrafter som motiverar dem att stötta innovationsarbetet i projekten. Studiens resultat tyder på att entreprenörernas drivkrafter för innovation blir högre ju lägre deras ekonomiska risk blir. I jämförelsen mellan incitamentsfördelningarna 30/70 och 50/50 anses därför 50/50 mer gynnsamt för innovation, men fördelningar på 70/30 eller 80/20 anses än mer lämpliga. När både beställare och entreprenör upplever möjligheter och drivkrafter till innovation gynnas innovationsarbetet av både informell och formell samverkan och innovation kan då utgöra ett huvudsyfte för framför allt den formella delen av projektens samverkan.Uppföljning och utvärdering av innovationspiloter Baskontrakt Vä
Viltolyckskostnader - uppdatering 2022
No full textUppdaterat underlag för bedömning av viltolyckors samhällskostnader. Uppdateringen återspeglar nya kostnadsschabloner i ASEK 7 gällande personskadeolyckor och väger in förändringar i viltolycksstatistiken och höjda ersättningsnivåer för eftersök av trafikskadat vilt, samt hantering av polisanmälningar. Kostnader för viltpåkörningar på järnväg redovisas också, men mer översiktligt. Flera faktorer och uppskattningar av kostnader och osäkerheter som vägs in i bedömningen grundar sig på äldre data, framtagna i tidigare arbete kring viltolyckor, kostnader och lönsamhet av åtgärder. I rapporten diskuteras även säkerheter och möjliga felkällor i beräkningen och förbättringsmöjligheter föreslås.Nya effektsamband för viltolyckor - kompletterande analyser av viltolycko
Drift och operation av smarta fartyg
No full textFärjerederiet har beställt två nya vägfärjor som är utrustade med ett smart system och är förberedda för automation. Färjorna kommer innebära stora förändringar i Färjerederiets organisation och ett nytt behov av kompetens. I dagsläget finns enbart några få autonoma färjor i drift i omvärlden, och Färjerederiets blir några av de första att driftsättas. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nya färjorna kommer att påverka drift, organisation, utbildning och personal. Metoden som följdes var Training Needs Analysis (TNA), och projektet inleddes med en litteraturstudie som kartlade tidigare forskning om smarta fartyg. Därefter startades datainsamlingen som bestod av ett 20-tal intervjuer med besättning, underhållspersonal, utbildningspersonal samt annan personal i organisationen Färjerederiet, samt observationer vid två färjeleder. Dagslägets processcheman och befattningsbeskrivningar, samt beställningsspecifikationerna för de nya färjorna, har också studerats. Det är tydligt att det kommer att bli skillnader både i drift och i organisation. Arbetsuppgifter försvinner, tillkommer och förändras. De nya färjorna är tekniskt mer avancerade än dagens, precis den nya simulatorn som är beställd som en kopia av de nya färjebryggorna. ROC kommer också innebära förändringar, både i regelverk och befattningsbeskrivningar. Planen på att dra ned på personal ombord färjorna är heller inte möjlig innan regelverksändringar är klara. Vidare har intervjupersonerna spridda inställningar till de nya färjorna, och vissa tror att de kommer att mötas av motstånd av många anställda. De intervjuade är dock överens om att en övergång till fullt autonoma färjor kommer att ta lång tid. Slutligen, har en lista med olösta frågor kopplade till införskaffandet har också identifierats, som måste lösas innan en lyckad implementation är möjlig.Drift och operation av smarta fartyg: Behovsanalys för en säker och effektiv implementerin
Uppföljning av mervärden för att bedöma tidigare erfarenhet i offentliga upphandlingar
No full textDenna studies syfte är att utvärdera upphandlingar gjorda inom Trafikverket med avtalsuppföljning av tidigare projekt som mervärde. Avtalsuppföljningarna är i form av utvärderingar gjorda med Trafikverkets avtalsuppföljningsverktyg UppLev. En viktig aspekt är hur rättssäkert detta upplägg är, samt hur tilliten för detta upplägg upplevs från både ett beställar- och leverantörsperspektiv. Målsättningarna med projektet är: - Att undersöka problem och möjligheter med att använda avtalsuppföljning som ett mervärde i Trafikverkets upphandlingar, utifrån ett beställarperspektiv. - Att undersöka problem och möjligheter med att använda avtalsuppföljning som ett mervärde i Trafikverkets upphandlingar, utifrån ett leverantörsperspektiv. - Att bedöma rättssäkerheten avseende avtalsuppföljning i studerade upphandlingar utifrån de grundläggande principerna avseende offentlig upphandling. - Att ge förslag på hur upphandlingsdokument och bedömningar i UppLev behöver förbättras för att uppnå en högre grad av rättssäkerhet Denna studie är avgränsad till att behandla en beställares perspektiv, Trafikverket, utifrån de pilotupphandlingar som genomförts med bedömning av tidigare erfarenhet som mervärde. Dessa är således väg- eller järnvägsupphandlingar fördelat på entreprenad-, konsult- eller underhållskontrakt. Husbyggnadsprojekt beaktas inte i denna studie.Utvärdering av upphandlingar med avtalsuppföljning som mervärd
Självlärande neurala nätverk för operativ lokstyrning – SOL förstudie
No full textFörstudien SOL fokuserar på trafikeffektivitet, resursoptimering och AI-baserat beslutstöd för godstågoperatörer, vilket bidrar till Triple Fs mål om ett mer transporteffektivt samhälle och minskade CO2-utsläpp. Bra beslutsstöd för den operativa planering av godståg kan ge en förbättrad resursallokering och störningshantering, vilket i sin tur har en positiv påverkan på transportkostnader och pålitlighet. Minskade kostnader och bättre pålitlighet ökar järnvägens konkurrenskraft och kan således också bidra till överflyttning av gods från väg till järnväg. Mer specifikt handlar förstudien om hur självlärande algoritmer med djupa neurala nätverk (DRL) skulle kunna stötta lokplanerare. Dataanalys visar att man på Green Cargo jobbar aktivt med lokstyrning, och loken bokas frekvent om. Det är ofta svårt att fullt ut förstå hur en ombokning av ett lok påverkar trafiken och transportkvaliteten, och därför skulle ett intelligent beslutsstöd vara av nytta. Ett av resultaten från SOL är en beskrivning av hur en AI-baserad agent kan utvecklas och tränas för att stötta en lokplanerare, men det krävs ytterligare forskning för att se om agenten kan fungera som ett adekvat beslutsstöd. Projektet har bidragit till kunskapsuppbyggnad inom järnvägssektorn och har potential att minska kostnader, förseningar och förbättra kundkommunikationen. Nästa steg innefattar större genomförande- eller doktorandprojekt för vidare studier av den föreslagna metoden. Förutom en mer omfattande fullstudie av hur en AI-agent kan tränas för att stötta en lokplanerare, inkluderar framtida utmaningar även datatillgänglighet, implementering och att göra AI användbart och förståbart för järnvägssektorn.Fossilfritt godsstransportsystem (Triple F
Ersättning av metylenklorid vid asfaltsextraktioner : Förstudie
No full textI flera provningsmetoder av asfaltmaterial, behöver man lösa upp bindemedlet i asfalten, bituminet, med hjälp av ett lösningsmedel. Det lösningsmedel som de flesta asfaltslaboratorier använder i Sverige, är metylenklorid. Metylenklorid eller diklormetan, som är ett annat namn för samma lösningsmedel, är ett halogenerat lösningsmedel, som effektivt löser fett, vax och harts. Å andra sidan kan exponering av metylenklorid leda till hälsorisker som yrsel, trötthet, illamående, huvudvärk och domningar, blodstörningar och det finns även misstankar om cancer, mutation och fosterskador. Dessutom har metylenklorid skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer och bör därför inte släppas ut i miljön och vatten. Denna förstudie syftar till att undersöka möjligheten att ersätta metylenklorid med ett eller flera, ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv bättre lösningsmedel, som kan användas till extraktion och återvinning av bindemedel från asfalt. Skulle det gå att ersätta metylenklorid med ett bättre lösningsmedel, kan samtliga laboratorier i branschen börja driva sina verksamheter på ett mer miljövänligt sätt och samtidigt få en säkrare arbetsmiljö.Förstudie: Ersättning av klorerade lösningsmedel vid extraktion av asfaltmateria
Measuring noise from ships underway : Final report of the SHIPNOISE project
No full textIn the project SHIPNOISE we have developed a measurement station for both airborne and underwater noise from ships underway. The airborne noise levels indicate that there is a risk to exceed recommended indoor low-frequency noiselimits for dwellings positioned up to several hundred meters from the passing ships, although the effect on public health is uncertain. The underwater noise recorded at the SHIPNOISE measurement locations is strong enough to have an environmental impact on harbour porpoises, fish and also to some extent on invertebrates. During ship passages, thresholds for several different effects are exceeded. Harbour porpoises, herring and salmon are likely to avoid or escape the area when a loud ship passes. These effects are far more common at Böttö than at Lurö. Cod reproduction is also likely to be affected, again more at Böttö than at Lurö. The noisiest ships may even cause temporary hearing damage to porpoises at Böttö. SHIPNOISE – Mätning och utvärdering av buller från farty