Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Säkerhetsmål för plattformsrum del 2
No full textBrandskyddslaget och Risktec Projektledning har fått i uppdrag av Transportstyrelsen och Trafikverket att vidare utreda och beskriva möjligheterna till gemensamma säkerhetsmål och metod för verifiering av en definierad lägsta acceptabel säkerhetsnivå för plattformsrum i undermarksstationer. Säkerhetsnivån ska vara applicerbar för väg, järnväg, spårväg och tunnelbana och baseras på risk- och samhällsekonomisk analys. En modell för att kravställa godtagbar säkerhet ska redovisas. Fokus i utredningen läggs på att klargöra kvarvarande utredningspunkter från tidigare utredningsprojekt, avseende säkerhetsmål för tunnlar och säkerhetsmål för plattformsrum, för att ge ett bra underlag för kommande föreskriftsarbete. Utredningspunkterna är bl a att verifiera valda säkerhetsmål och koppla dessa till lämplig verifieringsmetod, utarbeta underlag för basstandard, beskriva s k enkla plattformsrum, tydliggöra vilka risker som omfattas, utreda individrisk och beskriva hantering av katastrofscenarier. Resultatet från delutredningarna är sammanställt i huvudrapporten och visar att en basstandard utgör en god grund, och bör säkerställa säkerhetsnivån för frekventa olyckor med enstaka omkomna. För enkla plattformsrum, utan speciella risker, kan basstandard kompletterat med brand- och utrymningsanalys anses ge en acceptabel säkerhetsnivå utan vidare utredningar. För övriga plattformsrum anges ett säkerhetsmål i form av kvantitativa kriterier som både inkluderar ett individ- och samhällsriskmått. De ska verifieras med riskanalys och behov av kompletterande åtgärder ska ske med kostnads-nyttoanalys. Katastrofrisker, olyckor som kan få extremt stora konsekvenser, bör utredas och värderas specifikt. Det innebär att krav behöver ställas på vilka utredningar som ur ett riskperspektiv bör tas fram som beslutsunderlag. De ska sedan användas i en samlad bedömning i förhållande till de fördelar och nyttor som finns.Säkerhetsmål för tunnlar del 1 och del 2 inkluderande undermarkstatione
Vägledning för val av skyddsåtgärder vid hantering av överskottsvatten från anläggningsprojekt
No full textVid genomförandet av anläggningsprojekt är hantering av vatten från byggprocessen en viktig miljöfråga. Överskottsvatten är ofta förorenat av exempelvis olja, partiklar, metaller eller näringsämnen. Föroreningarna kan skapa en negativ påverkan på recipienten om överskottsvatten släpps ut obehandlat. Avleds förorenat vattnen till hav, sjö, vattendrag, våtmark eller grundvatten kan det försämra recipientens eller nedströms liggande vattens kvalitet. Tillåts förorenat vattnen infiltrera/perkolera marken kan även jordlager och grundvatten förorenas. I båda fallen riskerar habitat att förändras och levande organismer att påverkas negativt. Mottagande vatten kan även vara dricksvattentäkt, badplats eller vara av vikt för andra intressen som kan äventyras vid förorening från överskottsvattnet. Denna rapport beskriver ett förslag på arbetssätt för att välja vilka åtgärder som ska vidtas för att undvika skadliga effekter av utsläppen.Underlag och metodik för samhällsekonomisk kravställning av vattenrening i byggproces
Åtgärdsvalsstudie väg 172, Skällsäter-St Bön, Färgelanda kommun
No full textStudien syftar till att utreda sträckan Skällsäter-Stora Bön på väg 172, och då särskilt ”svackorna” norr om Järbo mer i detalj, med avsikten att detta ska utgöra underlag för att objektet ska kunna prövas mot regional plan.
Gemensam bild - BIM på Trafikverket - : En pusselbit i Trafikverkets digitaliseringsarbete
No full textRapporten ger en enhetlig bild av vad BIM står för i Trafikverket, varför BIM är viktigt för verksamheten och vad som bör prioriteras. Den ger också en förståelse för hur BIM förhåller sig till relaterade områden där det finns ett överlapp. Rapporten ger också ett stöd för hur ansvaret för olika delar av BIM är fördelat inom Trafikverket.
Robotkoncept för underhåll av cykelvägar
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nöd-vändighet med Trafikverkets policy. Cykling kommer bli ett allt viktigare transportmedel, av hälsoskäl och för att minska utsläpp. Kan man få fler att cykla hela året kan det påverka trafikplaneringen till ett mer hållbart resande. En allvarlig begränsning är olycksrisken som gör att många avstår cykling under vintermånaderna. Halkolyckor på grus, is och snö skapar de flesta och allvarligaste olycksfallen för cyklister. En metod för att begränsa det är den alltmer spridda sopsaltningen av cykelvägar. Det syftar till att få bort snö med en entreprenadmaskin som borstar bort snön, innan den byggs upp över 2–3 cm. Bakom borstvalsen sprayas en saltlake som håller banan isfri och förebygger att snö lägger sig i upp till 10 timmar. Hur länge beror på olika väderparametrar. Det här projektet, utfört av Idesign, avser att ta fram koncept som kan ersätta gängse entreprenadmaskiner med förare, med förarlösa maskiner som kan borsta och salta autonomt med eldrift. Det är tänkt att placera ut fler maskiner på givna huvudstråk av prioriterade cykelvägar, och att de överlappar varandra för att klara långa sträckor tillsammans
Uppdrag att utveckla arbetet med hastighetsanpassningar
No full textRegeringen har gett Trafikverket i uppdrag att redovisa myndighetens arbete med hastighetsanpassningar. I uppdraget ingår även att redovisa hur nuvarande arbetssätt med hastighetsanpassningar kan utvecklas i syfte att uppnå en hög trafiksäkerhet samtidigt som tillgängligheten ska kunna upprätthållas. Trafikverkets arbete med trafiksäkerhet på väg utgår från Nollvisionen som svenska riksdagen antog 1997 om att ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. En viktig del i att uppnå Nollvisionen är att skapa det säkra mötet i trafiken. Det bästa sättet att minska risken för mötesolyckor är att mittseparera vägen med mitträcke. När en väg har mittseparering kan Trafikverket normalt höja hastighetsgränsen till 100 km/tim och därmed åstadkomma goda effekter på både tillgänglighet och trafiksäkerhet. Där mittseparering ej är möjlig behövs andra åtgärder för att skapa det säkra mötet. Anpassning av hastighetsgränser till vägens utformning är då den åtgärd som ger mest effekt på trafiksäkerheten. För vägar utan mittseparering är 80 km/tim den hastighetsgräns som är lämplig att föreskriva både ur ett trafiksäkerhetsperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Arkitekturstrategi
No full textTrafikverket ansvarar för offentliga miljöer och byggnadsverk som berör bärande samhällsfunktioner, ger stora fysiska avtryck och har stor påverkan på många människors dagliga liv – i dag och i morgon. År 2018 antog riksdagen ett nationellt arkitekturpolitiskt mål. Arkitekturpolitiken utgår från allas rätt till miljöer som är inkluderande, väl gestaltade och hållbara. Det är en politik som på ett tydligt sätt tar utgångspunkt i människor och deras behov och livskvalitet vid formandet och förvaltandet av våra livsmiljöer. Trafikverkets arkitekturstrategi utgår från begreppen arkitektur och landskap såsom de definieras i den nationella arkitekturpolitiken och i den Europeiska landskapskonventionen. Arkitektur begränsas inte till att vara en del av bygg- eller planeringsprocessen som man kan välja bort eller lägga till. Arkitektur betraktas istället som en process som i alla skeden proaktivt utforskar de förutsättningar som ges. Olika intressen, funktioner, behov och önskningar vägs i arkitekturen samman till en helhet
Förutsättningar för en beredskapsflygplats i Gävleborgs län
No full textDen 22 december 2022 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att en flygplats i Gävleborgs län ska bli beredskapsflygplats framöver. Sedan 2012 har Trafikverket ingått årliga överenskommelser med ett antal flygplatshållare i syfte att säkerställa att de håller beredskap för att öppna upp flygplatsen för samhällsviktiga lufttransporter under de tider då flygplatsen är stängd. Beredskapsflygplatserna används främst för akuta sjuktransporter med ambulansflyg men även polis, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvaret, Sjöfartsverket m.fl. nyttjar möjligheten att använda flygplatserna även när de normalt håller stängt. Det finns flera flygfält i Gävleborgs län men Trafikverket har valt att koncentrera sin utredning till fyra flygplatser: tre har tidigare har varit godkända instrumentflyg-platser och den fjärde flygplatsen är ett tidigare krigsfält som genom sin storlek eventuellt skulle kunna vara av intresse i sammanhanget – den s.k. Fönebasen i Ljusdal.
Utredning av regionala kollektivtrafikaktörers strategiska inriktning inom kombinerad mobilitet
No full textDenna utredning av regionala kollektivtrafikaktörers strategiska inriktning är del av Trafikverkets regeringsuppdrag Mobilitet som en tjänst. Målet med utredningen har varit att ta fram en lägesbild som beskriver i vilken utsträckning som kombinerad mobilitet är på den strategiska agendan samt hur det styrs och organiseras bland regionala kollektivtrafikaktörer. Rekommendationer och slutsatser som redovisas i utredningen är författarens, och inte Trafikverket eller regeringsuppdragets slutgiltiga rekommendation. Datainsamlingen har bestått av en enkät till regionala aktörer som arbetar med och utvecklar kollektivtrafiken samt intervjuer med ett urval regionala kollektivtrafikmyndigheter och branschorganisationer. Sammanfattningsvis är det utredningens övergripande slutsats att, oavsett var de regionala kollektivtrafikaktörerna befinner sig i sitt arbete med kombinerad mobilitet, är det en transformation i vardande där kombinerad mobilitet får en ökad relevans och betydelse framåt för deras uppdrag som regional kollektivtrafikaktör. Det är därför denna utrednings rekommendation att man bör vidare utreda och fastslå en viljeriktning på nationell nivå kring kollektivtrafikens framtida uppdrag och vilket ansvar som ska åligga de offentliga aktörerna gällande kombinerad mobilitet.
Trafikflöden mc : Gotlands län
No full textGenomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan