Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
ÅVS Bristande tillgänglighet och mobilitet Finnslätten Västerås
No full textSyftet med denna utredning är att i dialog med berörda intressenter och aktörer identifiera brister och behov i infrastrukturen och mobiliteten kopplat till Finnslätten idag och framtida utveckling. Åtgärdsvalsstudien ska även, med fyrstegsprincipen som grund, ta fram åtgärdsförslag som svarar mot uppkomna brister och behov samt kostnadsbedöma och effektbedöma dem, föreslå tid för genomförande samt ansvarig genomförare och förvaltare. Den genomförda åtgärdsvalsstudien skafungera som planeringsunderlag för berörda aktörer
Neurologiska hälsotillstånd : inverkan på trafikskadehändelser och säkerhet
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Detta projekt hade som syfte att undersöka samband mellan olika hälsotillstånd och skadehändelser i trafiken, med fokus på neurologiska sjukdomar. Projektet har genomförts av Hanna Persson, docent vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet tillsammans med Helena Selander, VTI och docent vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin. Projektet utgår från två uppsatser vid Göteborgs samt en vetenskaplig artikel. Projektet har utgått från registerdata från Transportstyrelens olycksregistrering i databasen Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) kring personer som varit involverade i en trafikolycka i Sverige under åren 2010–2019. Om dessa personer också har en neurologisk sjukdom så som Parkinsons sjukdom, Multipel Skleros (MS), stroke eller epilepsi undersöktes via Socialstyrelsens diagnosregister. En jämförelsegupp med personer med tarmrelaterade diagnoser användes (som inte hade en väntat högre risk för olycka). I projektet undersöktes också typ av olycka, tid från diagnos till olycka och sjukdomsgrupper jämfördes. Sammanfattningsvis visar projektet att personer med epilepsi och personer med Parkinsons sjukdom skiljer sig avseende typ av trafikolycka, men även kring skadans svårighetsgrad jämfört med annan neurologisk sjukdom samt med en jämförelsegrupp. Personer med Parkinson sjukdom och de med epilepsi var i större utsträckning involverade i singelolyckor, blev mer alvarligt skadade och olyckan skedde också i tid närmare från när de erhöll sin neurologiska diagnos. Det finns många potentiellt bidragande faktorer som kan orsaka en olycka, men oavsett påvisar projektet att dessa sjukdomsgrupper kan behöva följas upp avseende körförmåga, både tidigare efter diagnos och under längre tid, för att minimera risker i trafiken. Baserat på resultaten verkar det inte som individerna som har haft stroke eller de som har MS är mer involverade trafikolyckor på gruppnivå. Funktionsnedsättningarna och dess svårighetsgrad varierar dock stort, vilket kräver en noggrann individuell uppföljning och bedömning när ett köruppehåll ska upphöra eller kan fortsätta. Projektet bidrar med viktig information i planering av framtida vårdbehov och körförmågebedömning hos dessa grupper med neurologisk sjukdom. För vidare information om projektet se respektive examensarbetet: Pettersson, 2023 samt Anjemark 2022 respektive vetenskaplig artikel av Anjemark, Selander & Persson, 2023.
Ekobonus : Utvärdering av stödperioden 2018-2022
No full textTrafikverket har utvärderat stödsystemet miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart (härefter ekobonus). Trafikverket har genomfört ekobonus under tiden 2018–2022 fördelat på två stödperioder – 2018–2020 respektive 2021–2022. Utvärderingen omfattar följande aspekter: genomförande av ekobonus effekter av ekobonus lärdomar och förbättringsförslag Ekobonus är ett ekonomiskt stöd till redare för åtgärder som leder till att gods överflyttas från vägtransporter på det svenska vägnätet till sjötransporter. Stödet syftar till att avlasta det svenska vägnätet samt minska utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser. Stödsystemet utgår från förordning (2018:1867) om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och är notifierat av EU-kommissionen. Den totala budgeten för ekobonus har uppgått till 250 miljoner kronor. Sex projekt har beviljats ekobonus till totalt 110,4 miljoner kronor. Av dessa har tre projekt genomförts i större eller mindre grad i förhållande till ansökan och beslut om ekobonus. Trafikverket har betalat ut totalt 39,5 miljoner kronor i ekobonus till de tre projekten.
Juridisk tolkning och tillämpning av lagstiftning för masshantering
No full textEtt av miljöbalkens mål är att minska uppkomsten av avfall och att i så stor utsträckning som möjligt använda det avfall som ändå uppstår. För att nå framgång och uppnå en hållbar masshantering som styr mot en ökad användning och återvinning krävs planering av masshanteringen från tidiga skeden till genomförande. Det krävs också en bred samverkan mellan olika teknikområden. Lagstiftningen som styr hantering av massor och avfall kan dock vara svårtolkad och Trafikverket tog år 2019 fram den första versionen av rapporten som ett stöd till verksamheten. Ambitionen med rapporten är att ge en för Trafikverket gemensam tolkning av nu gällande miljö- och avfallslagstiftning för att på så sätt uppnå en praktiskt tillämpbar hantering av schaktmassor. En arbetsgrupp med representanter från Trafikverkets olika verksamhetsområden reviderar kontinuerligt rapporten ”Juridisk tolkning och tillämpning av lagstiftning för masshantering”, publikationsnummer: 2023:158 (tidigare publikationsnummer 2023:122). Eventuella inspel på rapporten kan skickas till sammanhållande av arbetsgruppen Sara Jansson, [email protected] Bilaga 3 - Exempel på avtal för överlåtelse av massor, finns även som word-fil för att enklare kunna användas som underlag för avtal. Se zip-fil till höger.</p
Trafikflöden mc : Blekinge län
No full textDet genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan
Trafikflöden mc : Jönköpings län
No full textDet genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan
Trafikflöden mc : Kalmar län
No full textDet genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan
Trafikflöden mc : nationell
No full textGenomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan
Fire and rescue operations in long railway tunnels
No full textRäddningsinsatser i undermarksanläggningar kan vara komplexa och kräva såväl kunskap som stora resurser. Spårtunnlar är dock generellt sett lättare att orientera sig i då tågtrafiken kräver relativt raka tunnlar utan stora lutningar. Om tunneln inte försetts med brännbar kondensisolering gör bergets eller betongens ytskikt och egenskaper att risken för övertändning är försumbar utom exempelvis inuti ett fordon eller i slutna teknikutrymmen. Detta gör att behovet av släckvatten för självskydd längre bort från branden är liten och att behovet av snabb och effektiv förflyttning vid rekognosering och avsökning motiverar förflyttning utan samtidig slanguppbyggnad. Inom Ostlänken-projektet har ett insatskoncept tagits fram, där huvudsaklig förflyttning sker i en brandtekniskt avskild servicetunnel och förflyttning från närliggande tvärtunnlar till en plats på säkert avstånd från branden sker i det drabbade tunnelröret. Förflyttningen från tvärtunneln mot branden föreslås ske utan samtidig slanguppbyggnad i de fall detta kan ske utan risk för den enskilda rökdykaren. Insatskonceptet för Ostlänken bygger också på att räddningstjänsten ska kunna dra nytta av de tekniska installationer som projekterats som stöd för utrymning, exempelvis belysning i handledare ovan gångbana. Projektet har genomförts i syfte att studera förflyttnings- och avsökningshastigheter i spårtunnelmiljö utan samtidig slangdragning, samt för assisterad förflyttning med bår eller med spårgående räddningstralla. Målsättningen var att påbörja insamlandet av ett vetenskapligt underlag som kan användas i verifieringen av insatskoncept liknande Ostlänken och vid andra tillfällen när bedömning av räddningstjänstens förmåga eller metoder behöver genomföras. Rökdykarnas hastighet vid avsökning var snabbare än vad som visats i andra försök med samtidig slanguppbyggnad. Avsökningshastigheten var ca 0,5–0,6 m/s gående på gångbana och ca 0,6–2,0 m/s när avsökningen skedde från räddningstrallan. Ljusförhållandena var dock betydligt bättre än under tidigare försök i och med den kontinuerliga belysningen på handledaren. När avsökningen skedde från trallan var det endast det rökdykarpar som hade den lägsta förflyttningshastigheten som lyckades hitta den nödställde på gångbanan bakom tåget. Tillgången till värmekamera angavs i all utvärdering som en förutsättning för säker förflyttning i den rökfyllda miljön. Användandet av dubbla värmekameror skapade en trygghet i att båda rökdykarna enskilt kunde avsöka och orientera sig i tunneln. En skarp rekommendation som stöds av detta, samt tidigare genomförda, försök är att samtliga rökdykare som rör sig i den rökfyllda tunnelmiljön förses med egen värmekamera. Även om samtliga medverkande rökdykare i enkäter och vid de gemensamma genomgångarna uppgav att de kände sig trygga att genomföra förflyttning och insats utan samtidig slanguppbyggnad, fanns ett mindre antal rökdykare som angav att de vid en skarp insats gärna sett tillgång till säkert vatten, trots att de inte kunde redogöra för vilken nytta de skulle ha av brandslangen i liknande miljöer längre bort från branden. Detta visar på ett behov av ytterligare utbildning, övning och utveckling för att räddningstjänstens personal ska känna sig trygga med att genomföra insatser längre bort från brandplatsen utan tillgång till säkert vatten.This report describes the experiments that were carried out in Citybanan at the end of 2022. The aim of the project was to study the searching speed and the moving speed of firefighters without simultaneous hose build-up in a modern rail tunnel. The moving speed was also measured during transport of injured on an ambulance stretcher and with a rail rescue trolley. The results showed considerably higher searching and moving speeds both with and without the use of the trolley. The findings support continued development of fire and rescue methods without simultaneous build-up of a hose system, in smoke-filled tunnel environments further away from the fire. The use of thermal image cameras in combination with continuous handrail emergency lighting proved to be a necessity for firefighters’ perception of safety.Räddningsinsats i långa spårtunnla
Cykling – en integrerad del i ett framtida transportsystem som bidrar till en hållbar samhällsutveckling : resultat från enkätstudie och workshop
No full textI denna rapport redogörs för resultat från en genomförbarhetsstudie, innefattande dels en enkätstudie, dels en workshop. Syftet har varit att identifiera vilka frågor som i ett svenskt utvecklingsarbete behöver prioriteras, integreras och samordnas av olika aktörer ur ett hållbarhetsperspektiv, för att skapa underlag och förslag på strategiskt initiativ kring det utvecklingsarbete som Trafikverket och Cykelcentrum gemensamt koordinerar. Enkäten riktade sig till olika svenska aktörer, i form av experter som representerar olika nyckelområden rörande främjande av cykling, så som forskare, planerare på kommunal och regional nivå, statliga myndigheter samt intressenter från bland annat Svenska Turistföreningen, Nationella cykelrådet, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder och Svensk Cykling. Analysen baseras dels på de fasta svarsalternativen, dels på de öppna kommentarerna som följde frågorna. Resultaten visar på en rad olika aspekter där arbetet med att främja cykling kan och bör förbättras och utvecklas mot det gemensamma målet för en hållbar samhällsutveckling. Övergripande visar resultaten på en diskrepans mellan mål och utförande. Det kan till exempel handla om upplevda brister för samordning och samverkan på och mellan olika nivåer (nationell, regional och lokal), finansiering och kunskap. Respondenter uttrycker också att bilen fortfarande är norm, vilket försvårar arbetet med främjandet av cykling. För främjande av cykling behöver förändringar ske med ökad prioritering av cykel genom exempelvis förändringar i regler/föreskrifter och i infrastrukturen. För detta krävs dock, enligt respondenterna, ökad finansiering samt förbättringar avseende statistik och mätmetoder. En ytterligare relaterad faktor är bättre samordning och samverkan mellan olika aktörer, på nationell, regional och kommunal nivå. Fem områden har identifierats som särskilt viktiga för fortsatt forskning: • nationell samordning och den nationella cykelstrategin • data, samhällsekonomiska analyser och mätmetoder • arbete och ansvar för barn och ungas cykling till och från skolan • kombinerat resande mellan cykel och kollektivtrafik • cykling och innovation.Cykling – en integrerad del i ett framtida transportsystem som bidrar till en hållbar samhällsutvecklin