Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Analysis of road safety trends 2022 : Management by objectives for road safety work towards the 2030 interim targets
No full textSwedish road safety work is based on Vision Zero and designated interim targets to track progress towards its achievement. The current interim target for road safety is to halve the number of fatalities from 266 (the average annual number 20172019) to a maximum of 133 fatalities in 2030. The interim target also specifies that the number of seriously injured on the roads is to be reduced by 25 per cent from a corresponding number. This report describes and analyses current road safety trends in terms of road safety performance indicators and the numbers of fatalities. The number of seriously injured is not reported, as a new method for non-response compensation of the number of seriously injured is being developed in 2023. In addition to the adopted national interim targets there is also an interim target at the EU level that specifies a halving, by 2030, of the number of fatalities recorded in 2019.
Vägledning för upphandlare : Trafiksäkra resor i tjänsten
No full textKör dina leverantörer i tjänsten? Eller förflyttar sig i trafiken på annat sätt? Då är den här vägledningen för dig. Den riktar sig till dig som är upphandlare och ger stöd för hur du kan ställa krav så att leverantörernas resor i tjänsten kan utföras på ett trafiksäkert sätt. Det handlar både om kvalitetssäkring av leveranserna och är en väsentlig del i ert hållbarhetsarbete. Vägledningen är relevant för dig som upphandlar tjänster där leverantörens medarbetare kör, eller på annat sätt förflyttar sig, mellan olika arbetsställen, kunder och brukare. Det kan vara tjänster som till exempel hemtjänst och andra vård- och omsorgstjänster, entreprenader inom bygg, anläggning och drift och underhåll samt konsulttjänster som upphandlas eller köps in. Det finns även en motsvarande vägledning riktad till arbetsgivare/utförare. Vägledningar finns på följande teman: resor i tjänsten, godstransporter och persontransporter. Du hittar dem på https://bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten. Vägledningarna är framtagna i samarbete med Arbetsmiljöverket och i samråd med branschorganisationer
Dagvattenfiltrering – Delrapport 5 Nyckeltal för drift
No full textDen här delrapporten utgör en (1) av sex (6) rapporter för att beskriva funktion och driftförutsättningar vid filtrering. De sex delrapporterna är följande. Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1) Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4) Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross) En sammanfattande rapport med publikationsnummer 2023:087 finns: Dagvattenfiltrering: Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter. Driftsäker och hållbar dagvattenrening för lösta föroreninga
Hållbarhetsrapport 2022 : Fyrspåret Malmö–Lund
No full textTrafikverkets och entreprenören NCC/OHLA:s hållbarhetsrapport 2022 för Fyrspåret Malmö–Lund berättar om det gemensamma hållbarhetsarbetet under 2022. Enligt projektcheferna Jens-Peter Eisenschmidt och Christoffer Eksandh ska rapporten bidra till följande: • Rapporten ska synliggöra det hållbarhetsarbete vi genomför och medverka till engagemang i frågorna. • Ständig förbättring ska vara en självklar del av vårt arbete. • Vi ska vara drivande och inspirerande i hållbarhetsfrågorna. Hållbarhetsrapporten för Fyrspåret Malmö–Lund är tänkt som inspiration och information för att bidra till att uppnå organisationens gemensamma miljö- och hållbarhetsmål. Rapporten syftar även till att sprida projektets arbete och erfarenheter i ett bredare sammanhang
Ökar trafiksäkerheten när vi rensar luften? : Trafiksäkerhetspotential av att införa miljözoner för personbilar
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Detta arbete undersöker potentialen för att använda miljözoner som ett sätt att öka trafiksäkerheten för gående och cyklister i tätorter. Vid införande av miljözon klass 2 förbjuds äldre bilar, som i lägre utsträckning har autobroms för gående och cyklister, från att köra inom miljözonen. Utsläppsdata i form av överskridanden av miljömålet Frisk Luft har använts för att identifiera tättbebyggda områden där miljözoner skulle kunna införas. För dessa tättbebyggda områden har kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter och lätta fordon för åren 2007–2020 analyserats. När vissa fordon blir förbjudna att köra inom miljözonen behöver dessa bytas ut mot tillåtna bilar. Det finns också en möjlighet att fordonsägarna låter bli att skaffa en ny bil och i stället ändrar färdsätt. I denna undersökning har konservativa antaganden gjorts, att trafikarbetet är konstant, att inga bilresor byts ut mot andra färdsätt, samt att de bilar som är involverade i olyckor byts ut mot en likadan bil av äldsta möjliga tillåtna årsmodell. Utifrån dessa antaganden har effekten av den ökade andelen bilar med autobroms för gående och cyklister räknats ut för tre schematiska scenarier: Scenario 1: Samtliga bilar uppfyller Euro 5 oavsett bränsle. Ger en minsk-ning av andelen fotgängarolyckor med 2,5 % och andelen cykelolyckor med 2,9 %. Scenario 2: Samtliga bilar uppfyller Euro 6 oavsett bränsle. Ger en minsk-ning av andelen fotgängarolyckor med 3,3 % och andelen cykelolyckor med 4,0 %. Scenario 3 (maxscenario): Samtliga bilar har autobroms för gående och cyklister. Ger en minskning av andelen fotgängarolyckor med 12,5 % och andelen cykelolyckor med 16,7 %. Den begränsade effekten av de tre scenarierna har som största orsak att autobroms för gående och cyklister förhindrar endast en del av olyckorna. De konservativa antagandena gällande trafikarbete, fordonsutbyte och potentialen för fler resor med gång, cykel och kollektivtrafik minskar också trafiksäkerhetseffekten. Samtidigt är potentialen för införande av miljözoner sannolikt överskattad i undersökningen, både när det gäller antalet och storleken på miljözonerna. Fortsatt arbete som skulle vara intressant att undersöka vidare är hälsoeffekterna av potentiella miljözoner genom minskad exponering för koldioxid. Även politiska hinder för införande av miljözoner föreslås undersökas vidare, liksom möjligheten att införa zoner där tillträde bestäms av bilens trafiksäkerhetsegenskaper.
Road Safety Action Plan 2022–2025
No full textIn order for road traffic to be safe, relevant authorities and stakeholders must show great commitment and responsibility to achieve Vision Zero and current road safety targets. Under the guidance of the Swedish Transport Administration, 33 authorities and stakeholders worked to set forth what they intend to do over the next four years to contribute to safe road traffic. That work resulted in this document – the Road Safety Action Plan 2022–2025. The action plan contains a total of 250 measures, target six priority action areas (speed, sober driving, safe cycling, safety for pedestrians (focus on falls), suicide prevention and leadership for road safety). The plan is an important display window for the Swedish road traffic safety work and it enables various stakeholders to find links between their own operations and those of others. This action plan is the second of its kind since the Government decided in 2016 to relaunch Vision Zero and at the same time commissioned the Swedish Transport Administration to lead the collaborative efforts on road safety. The Swedish Transport Administration is the issuer of the action plan and is responsible for contents and conclusions of this report, while each authority and stakeholder is responsible for the implementation of their own measures
Kostnadsreducerande åtgärder i genomförandet av Ostlänken : Redovisning av regeringsuppdrag
No full textDenna rapport utgör redovisning av regeringsuppdraget ”Uppdrag att identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder i genomförandet av projektet Ostlänken”. Rapporten redovisar resultatet av uppdraget som omfattat att identifiera kostnadsreducerande åtgärder som kan vidtas samt vilka eventuella justeringar av projektet som är lämpliga med anledning av de nya förutsättningar det innebär att Ostlänken inte ingår i ett hoplänkat system av nya stambanor. Rapporten redovisar även Trafikverkets inriktning avseende hur de identifierade åtgärderna och justeringarna inarbetas i genomförandet av Ostlänken samt vilken påverkan detta bedöms ge på tidplanerna för pågående planläggningsprocesser
Standardbroar : Vad är det, och vad innebär det för oss och för mig?
No full textI dag byggs alla broar unika, vilket är både tids- och resurskrävande. Genom att förenkla moment och processer när man bygger broar kan de byggas snabbare, säkrare och med högre kvalitet. Idén om att bygga enklare och effektivare är inte unik för Norrbotniabanan. I andra delar av Trafikverket finns liknande initiativ. Bland annat i projektet Funktionell gestaltning. Ett gemensamt samarbete mellan Norrbotniabanan och Funktionell gestaltning har resulterat i ett nytt unikt arbetssätt för att bygga broar – standardbroar! Det handlar om mer än optimerade bygghandlingar. Arbetet inkluderar alla delar i byggprocessen och alla inblandade, från projektledare i tidiga skeden till hantverkaren som river den sista formen och förvaltaren som kontinuerligt kontrollerar funktionen många år efter det att bron tagits i bruk. I dag tillämpas det här unika arbetssättet för tre typer av broar i Norrbotniabanan, men det kan tillämpas av alla projekt i Trafikverket och av andra beställare, till exempel kommuner. Trafikverkets allra största projekt har förutsättningarna att leda den här typen av större förändringar, eftersom de har långa genomförandetider och stora mängder. Dessa två faktorer är avgörande för utvecklad kostnadsstyrning och kostnadskontroll i större omfattning. Med standardbroar finns en möjlighet till fortsatt utveckling och innovation, eftersom det bara är möjligt att optimera något som finns. Standardbroar är i det här fallet en genomtänkt helhet som alla kan utgå ifrån. Men framför allt kommer det att frigöra tid för alla brobyggare –både projektörer och entreprenörer – så att de kan göra roligare och nyttigare saker
Prognos för persontrafiken 2040 – Trafikverkets Basprognoser 2023-04-01
No full textI denna rapport redovisas Trafikverkets senaste Basprognoser för persontrafik, vilka har tagits fram för användning för analyser inom Trafikverket från och med 1 april 2023. Persontrafikprognoserna består av tre olika modellberäknade prognosscenarier; ett nulägesscenario för år 2017, det huvudsakliga prognosscenariot för år 2040 samt ytterligare ett prognosscenario för år 2065. 2023 års Basprognoser utgör en mindre revidering gentemot motsvarande prognoser från 2020-06-15, där skillnaderna främst består av de infrastrukturobjekt som tillkommit eller fallit ur Nationell Plan för Transportinfrastrukturen 2022-2033. Det innebär att grundläggande indata såsom befolkning, sysselsättning, ekonomisk utveckling, transportkostnader mm är samma som i Basprognos 2020 som publicerades 2020-06-15