Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Användarmanual för ROP : Användning av systemen ROP-kontor och ROP-fält
No full textHandledningen beskriver hur attribut i systemen ROP-kontor och ROP-fält ska fyllas i vid värdering av identifierade riskobjekt enligt metodiken Riskanalys Vald Vägsträcka respektive Riskanalys Vald Järnvägssträcka. Instruktionen riktar sig till nya och ovana användare av ROP
Trafikflöden mc : Norrbottens län
No full textDet genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan
Vägledning för transportköpare : Trafiksäkra transporter på väg
No full textKöper er verksamhet transporter? Eller köper ni varor, tjänster eller entreprenader som medför transporter? Då är denna vägledning för er. Vägledningen riktar sig till privata och offentliga inköpare och upphandlare, och ger stöd för hur krav kan ställas för mer trafiksäkra transporter. Det är en väsentlig del i ert arbete med kvalitetssäkring av transporter och i hållbarhetsarbetet. Transporterna som berörs av vägledningen kan exempelvis vara transporter av paket, byggmaterial, livsmedel och avfall. Fordonen som berörs är främst lätta transportbilar (skåpbilar) samt lätta och tunga lastbilar men även väghållningsfordon och liknande tunga fordon. Det finns också en motsvarande vägledning riktad till transportutförarna. Vägledningar finns även på följande teman: resor i tjänsten och persontransporter. Ni hittar dem på bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten. Vägledningarna är framtagna i samarbete med Arbetsmiljöverket och i samråd med branschorganisationer
Supercykelvägars utformning och vägvisning
No full textDe förslag på utformningsråd och vägvisning för supercykelvägar som redovisas i denna rapport, har tagits fram med bakgrund av att det idag saknas ramverk, standarder och nationell samordning för utveckling av supercykelvägar i Sverige. Denna rapport är därför ett förslag på en ny nationell utformningsstandard för supercykelvägar, där fokus ligger på vägutformningen och vägvisningen. Rapporten är framtagen av Trafikverket. En dialog har även förts med representanter för regioner och kommuner som har fått möjlighet att lämna synpunkter på rapporten. Målgruppen för rapporten är främst regioner, kommuner och Trafikverket, som alla blir berörda vid etablering av supercykelvägar. Utformningsråden kan ses som ett komplement till gällande krav och råd i VGU. Inför ny utgåva av VGU 2024 kommer delar av utformningsråden i denna rapport att inarbetas som nya krav och råd i VGU. VGU är obligatoriskt för de statliga supercykelvägarna, men kan med fördel även tillämpas av de kommunala väghållarna. De principer för cykelvägvisning av supercykelvägar som redovisas i rapporten bör tillämpas av alla väghållare i Sverige, för att vi ska få en enhetlig vägvisning och utmärkning av supercykelvägar. Principerna ska ses som ett komplement till rapporten ”Vägledning för regional cykelvägvisning” (TRV 2015:032).
Gravidas Bältesanvändning : Kartläggning & Testning av Komfortprodukter
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Säkerhetsbältet är fortfarande det enskilt viktigaste bilsäkerhetssystemet, och halverar risken att omkomma vid en kollision i personbil. Ett flertal internationella studier har dock visat att många kvinnor använder bältet på ett felaktigt sätt under sin graviditet. Bältet är designat för att fånga upp och fördela lasten över kroppen vid en krock. Om det inte används rätt finns en potentiell risk att både kvinnan och det ofödda barnet skadas vid en krock. Resultaten från den avslutade Skyltfonden-finansierade enkätstudien (TRV 2019/28181) visade att 99% av kvinnorna använder bilbälte sin graviditet; dock indikerade 39% en felaktig användning. Vidare hade endast 34% av kvinnorna, som svarade på enkäten, fått eller aktivt sökt information om hur bilbältet ska användas under en graviditet. Flera påtalade brister i komfort och angav att de använder bältet på annat sätt jämfört med när de inte är gravida. Totalt använde 18% handen för att hålla bort bältet från kroppen och 16% använde en extra produkt som saluförs som ett komplement till bilens bältessystem för gravida. Denna typ av produkt styr ofta bort bältet från magen, men det finns inte några krav på krocktester som visar hur de påverkar bilbältets funktion eller som styrker att dessa produkter ökar säkerheten vid en eventuell kollision. Samtidigt ökar näthandeln, vilket innebär att produkter av varierande kvalitet kan köpas in till Sverige. Det saknas alltså kunskap om dessa sk ”komfortprodukter” och deras påverkan på exempelvis bältesgeometri och krockförlopp. Syftet med det här projektet var därför att: 1) Kartlägga vilka produkter som finns på marknaden, vars syfte är att skydda mage/foster eller förbättra komforten för gravida åkande i bil. 2) Köpa in ett urval av de identifierade produkterna. 3) Undersöka hur dessa produkter påverkar bältesgeometrin i bilen. 4) Utföra en serie frontala krockprov för att undersöka vilken inverkan dessa produkter har under krockförloppet. Under kartläggningen identifierades tre huvudsakliga säljargument till att komfortprodukter marknadsförs: a) hålla undan höftbältet från magen, b) förhindra diagonalbältet skaver/irriterar mot halsen, och c) få bältet att nå över mage och dess mjukdelar genom att addera en bältesförlängare. Sex krocktester med fem olika typer av komfortprodukter samt ett referensprov, utfördes enligt Euro NCAP:s testprotokoll Full Width Rigid Barrier med en HIII 5% Mama-2B i ett Volvo V70-säte. Provresultaten visade att ingen av produkterna gav ett bättre skydd än bilbältet om detta placerats i enlighet med rekommendationerna. Vidare visade resultaten att vissa av produkterna är potentiellt farliga. Projektet kommer följas upp av en simuleringsstudie för att verifiera resultaten. En slutsats som kan dras är att det finns ett starkt behov av att reglera hur dessa produkter säljs och marknadsförs. För att säkerställa att dessa produkter kan skydda vid en krock bör det utvecklas nya testmetoder. Det kan ses som självklart att eftermonterade produkter inte ska försämra möjligheten att skydda vid en krock. Vi vill med denna studie lyfta frågeställningen till berörda myndigheter
Identifiering av störsändare kring projektområden
No full textRapporten sammanfattar dagens kunskap om störningar av GNSS-signaler, på vilket sätt detta förekommer, och redovisar undersökningar av hur ofta det förekommer i samband med svenska förhållanden. Avslutningsvis innehåller rapporten råd om vilka åtgärder som är möjliga för att upptäcka och motverka effekten av störda GNSS-signaler i Trafikverkets verksamhet. Nyckelord: GNSS, störning, vilseledning, förekomst, entreprenad, detektion, riskhantering, SweposThis report summarizes the current knowledge about GNSS jamming and spoofing occurrences in Swedish conditions. The report gives advice about risk assessment and mitigation for this issue in Trafikverket projects. Keywords: GNSS jamming, spoofing, risk management, risk assessment, construction worksStomnät i luften 2.
Young drivers in A-tractors and moped cars – impact on traffic safety : literature review, police interviews and accident data
No full textProjektets syfte har varit att öka kunskapen om olyckor med A-traktorer och mopedbilar, samt att beskriva hur dessa fordon påverkar trafiksäkerheten och tryggheten för andra trafikanter. Studien har innefattat en litteraturgenomgång, intervjuer med poliser samt sammanställning av olyckor. Sammanställningen av trafikolyckor från 2016–2022 där föraren i A-traktorn eller mopedbilen varit 14–20 år visade att det skett sju dödsolyckor med inblandad A-traktor och där sju ungdomar i A-traktorn samt två oskyddade medtrafikanter dödats. Ingen dödsolycka med mopedbil skedde med förare i åldersgruppen. Det skedde dessutom 37 allvarliga olyckor med inblandad A-traktor varav 24 inträffade under 2021–2022. I olyckorna under hela tidsperioden blev 32 ungdomar allvarligt skadade i A-traktorn och åtta medtrafikanter, främst fotgängare, på moped eller motorcykel. Det skedde tolv allvarliga olyckor med mopedbil under tidsperioden, där tio ungdomar i mopedbil och tre fotgängare skadades allvarligt. I de allvarligare olyckorna med A-traktor var 91 procent av förarna män och i olyckorna med mopedbil var 42 procent män. Totalt genomfördes 14 intervjuer med poliser runtom i Sverige. Det framkom tydligt att A-traktorer och mopedbilar är ett socialt fenomen där EPA-kultur och grupptillhörighet är viktiga aspekter. Fordonen används som ett transportmedel både på landsbygd och i städer, men också för att åka runt och umgås med vänner. Hur fordonen körs och används påverkar trafiksäkerheten, både för de i fordonet och för andra trafikanter, men påverkar även miljön/klimatet. Polisen rapporterar om olika felbeteenden och olyckor, samt har åsikter om fordonens brister och medvetna förändringar. De ser brister i lagstiftningen exempelvis vid hastighetsöverträdelser, där det ställs krav på polisen att tekniskt bevisa manipulationen vilket tar stora resurser i anspråk. Polisen är även kritisk till hur registrerings- och kontrollbesiktningar genomförs samt bristande kontroller av dess aktörer.The purpose has been to increase knowledge about accidents involving A-tractors and moped cars, as well as to describe how these vehicles impact traffic safety and the safety of other road users. The study involved a review of the literature, interviews with police officers, and the accident data. A compilation of traffic accidents from 2016 to 2022, where the driver of the A-tractor or moped car was between 14 and 20 years old, showed that there were seven fatal accidents involving A-tractors, resulting in deaths of seven young people in the A-tractor and two unprotected road users. There were no fatal accidents involving moped cars with drivers in this age group. Furthermore, there were 37 serious accidents involving A-tractors, with 24 of them occurring in 2021-2022. In these accidents during the entire period, 32 young people in A-tractors and eight other road users, primarily pedestrians or people on mopeds or motorcycles, were seriously injured. There were 12 serious accidents involving moped cars during this period, with ten young people in moped cars and three pedestrians being seriously injured. In the more severe A-tractor accidents, 91 percent of the drivers were male, while in the moped car accidents, 42 percent were male. A total of 14 interviews were conducted with police officers throughout Sweden. It became clear that A-tractors and moped cars are a social phenomenon, where the "EPA culture" and group identity are important aspects. These vehicles are used for transportation in both rural and urban areas and for socializing with friends. How these vehicles are driven and affects traffic safety, for those inside the vehicles and other road users, as well as the environment. The police reported various driving behaviors and accidents and had opinions about the defects and deliberate modifications in these vehicles. They pointed out deficiencies in the legislation, especially in cases of speeding, where the police are required to technically prove manipulation, which consumes significant resources. The police were also critical of how inspection controls and the lack of oversight of the involved parties. Mopedbilars och A-traktorers påverkan på trafiksäkerhete
Excess pore water pressure generation in crushed and fine granular materials under cyclic traffic loads
No full textExcess pore water pressure can develop in subgrades of railway and pavement substructures due to cyclic loading from heavy traffic, leading to the migration of fine particles into upper layers. This migration can clog pores and diminish the drainage capacity of upper layers,negatively impacting the long-term performance of sub-structures and service life, ultimately risking failure. Therefore, understanding the mechanisms behind the accumulation of excess pore water pressures and the migration of fine particles under cyclic loading is essential for efficient and cost-effective maintenance methods. The main objectives of this research include (1) investigating excess pore water pressure generation in crushed and fine granular materials under cyclic loading, (2) evaluating the migration of these materials into upper layers under cyclic loading, and (3) simulating a practical application using an advanced model to provide valuable insights into the operation of structures subjected to cyclic traffic loads while considering real-world factors from the field. A series of cyclic triaxial tests were conducted to investigate the generation of excess pore water pressure in fine granular materials. Two types of fine granular materials, tailings (a crushed material) and railway sand (a fine granular material) were selected for this investigation. The cyclic characteristics of these materials, including cyclic axial strain and excess pore water pressure, were evaluated in terms of number of cycles and applied cyclics tress ratios (CSR). As a result, the cyclic axial strain and excess pore water pressure were observed to accumulate over time due to cyclic loading. However, the extent of accumulation was found to be significantly dependent on CSR values and material types. In addition, a relationship between excess pore water pressure and cyclic axial strain of the fine granular materials was established and proposed based on the results from the undrained cyclic triaxial tests (including both tailings and railway sand samples). To assess the migration of fine granular materials into overlying layers under cyclic loading, a modified large-scale triaxial system was employed as a physical model test. A quantitative analysis of material migration was based on the mass percentage and grain size of migrated materials collected at the gravel layer. Additionally, cyclic responses (strain and excess pore water pressure) were evaluated. As a result, the total migration rate of the tailing sample was significantly higher than that of the railway sand sample. The migration analysis on tailings also revealed that finer tailings particles exhibited a greater tendency to migrate into the upper gravel layer compared to coarser tailings particles under cyclic loading. This migration could be attributed to significant increases in excess pore water pressure during the final cycles of the physical model test. The findings from this research could make a valuable contribution to the existing literature concerning the accumulation of excess pore water pressure and its effects on the migration of fine particles under cyclic loading. A numerical study was conducted to simulate the complex interactions between tailings materials and cyclic traffic loads on the piers of tailings dams. The integration of experimental data and advanced constitutive models enabled a comprehensive understanding of the behavior of tailings under these loading conditions. The findings focused on the build-up of excess pore water pressures in tailings subjected to cyclic traffic loads while taking into account the effects of truck loads, velocities, and truck resting times. As a result, excess pore water pressures in tailings progressively increased with the number of passing trucks, indicating a cumulative effect of loading cycles. In addition, the effect of truck loads and truck velocities on the excess pore pressure build-up was discovered, with higher truck loads and lower truck velocities leading to increased excess pore pressures, posing a greater risk. Furthermore, through anoptimization process involving variations in truck loads, velocities, and resting times, it was revealed that a combination of increased truck velocity, reduced truck load, and extended truck resting time could effectively minimize the build-up of excess pore water pressures in tailings beneath the pier. These findings offer valuable guidance for optimizing transportation operations on tailings dam piers, enhancing efficiency and safety.Uppumpning av vatten från jord under banka
Fordonsresursers årsrapport 2022
No full textDet gångna året har varit framgångsrikt för resultatenheten som levererat enligt de mål och strategier som sattes upp. Fordonsresurser är en allt viktigare del av Trafikverket, resultatenheten genomför ett övertagande av all förvaltning av både väg- och spårfordon inom myndigheten. Ökade anslag till civilt försvar, större ansvar för Trafikverkets samlade leverans, nya nattåg och insourcing av vägfordonsflottan är några exempel på hur verksamheten utvecklades under 2022. Allt detta sammantaget gör att vi behöver satsa framåt, vår strategi om att uppnå en mer robust förvaltning är i allra högsta grad aktuell