Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Drivmedelstillägg för elektrifierade tunga lastbilstransporter
No full textI projektet ”Drivmedelstillägg för elektrifierade tunga lastbilstransporter” (TRV2022/107883), som genomfördes under perioden 2023-01-01 till och med 2023-06-30, har fyra nya typtransportserier med el som drivmedel för tunga transporter (för respektive fyra geografiska elområden) samt metod för hur dessa ska indexeras framåt, tagits fram. Serierna är baserade på fyra olika typdriftfall 1) lokal distribution, 2) regional distribution, 3) långväga distribution och 4) dragbilstransport. Indexregleringens syfte är att möjliggöra att när köpare och säljare av transporter funnit varandra sa%CC%8A ska överenskommelse om transporter kunna avse en längre tid genom att applicera index i avtalet för transportpriset. Transportserierna för el kommer att publiceras efter avslutat projekt på Sveriges Åkeriföretags webbplats och index kommer därefter uppdateras varje månad. Utvecklingen av de nya transportserierna som tar hänsyn till hur kostnadsslagen fördelas för eldrivna transportuppdrag och hur dessa kostnadsslag utvecklas över tid möjliggör en uppskalning av elektrifierade emissionsfria transporter.Drivmedelstillägg för elektrifierade tunga lastbilstransporte
Hållbara transportinköp för ökad sjöfart
No full textI ett långsiktigt hållbart transportsystem har sjöfarten en given plats och det finns en politisk vilja att i Sverige flytta gods från väg till sjöfart och järnväg. Trots denna önskan och olika initiativ, som till exempel ekobonus, har sjöfartens andel i förhållande till andra trafikslag inte ändrats nämnvärt de senaste åren (Regeringskansliet, 2018). En nyckelaktör som har en stor påverkan på val av trafikslag är det tillverkande företaget som köper godstransporter. Det är vid transportinköpet som tids-, service- och hållbarhetsskrav definieras, vilket påverkar hur speditörer, rederier och transportörer kan utföra sina uppdrag. I förlängningen får detta en påverkan på hela transportsystemets utformning. Syftet med projektet ”Hållbara transportinköp för ökad sjöfart” har varit att ta fram kunskap och metodik för att identifiera hållbara sjöfartslösningar och ställa relevanta hållbarhetsrelaterade krav vid transportinköp som möjliggör en ökad överflyttning från väg till sjöfart med god miljöprofil.Branschprogrammet hållbar sjöfar
Bullerstörd natur i Halland
No full textVägtrafikens bullerstörningar drabbar inte bara människor i bebyggda miljöer – även djur påverkas negativt. Värdefulla naturområden i Halland har bedömts utifrån naturvärden och bullerstörning. En handfull områden prioriteras och föreslås få olika bullerskyddsåtgärder.
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2022 : Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2030
No full textDet svenska trafiksäkerhetsarbetet utgår från Nollvisionen och etappmål på vägen dit. Det nuvarande etappmålet för vägtrafiken innebär en halvering av antalet omkomna, från 266 (medelvärde 20172019), till max 133 omkomna år 2030. Etappmålet innebär också att antalet allvarligt skadade i vägtrafiken ska reduceras med 25 procent utifrån ett motsvarande utgångsvärde. I denna rapport redovisas och analyseras utvecklingen av säkerheten i vägtrafiken utifrån utpekade indikatorer och antalet omkomna. Antalet allvarligt skadade redovisas inte då en ny metod för bortfallsuppräkning av antalet allvarligt skadade tas fram under 2023. Utöver beslutade nationella etappmål finns även ett etappmål på EUnivå som innebär en halvering av antalet omkomna till 2030, jämfört med 2019
Trafikverkets underhållsplan : för åren 2023–2026
No full textDen nu beslutade underhållsplanen för åren 2023–2026 redovisar hur Trafikverket under den aktuella perioden prioriterar och använder tilldelade medel för underhållsåtgärder, och vilka effekter det ger i transportsystemet. Trafikverkets underhållsplanering utgår från den nationella planen för transportsystemet och Trafikverkets underhållsstrategier. Underhålls-planens åtgärder återfinns också i Trafikverkets genomförandeplan, som redovisar de effekter åtgärderna ger när de är genomförda och den trafik-påverkan som kan uppkomma när de genomförs. Vid framtagandet av underhållsplanen har dialog förts bland annat med järnvägsbranschen, inom ramen för stärkt branschsamverkan. När det gäller vägåtgärderna tas de fram i dialog med samverkansparter och genom koordinering i interna och externa forum. Underhållsplanen löper över fyra år, men uppdateras årligen
Detta är REMM
No full textDigitala möten är en viktig del i det genomgripande digitaliseringsarbete som pågår i svenska myndigheter. Trafikverket har flera år lett REMM – resfria/digitala möten i myndigheter för att stötta svenska myndigheter att utveckla användningen av digitala möten. Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig bild av nyttor och utmaningar med digitala möten samt hur REMM drivs
Riktlinjer för test av prestanda hos filtermedia för rening av vägdagvatten med hjälp av kolonnexperiment i laboratorium
No full textKomplexiteten hos naturliga system och mängden av faktorer som påverkar reningsprocesser i fältskala gör det ofta svårt att koppla vissa effekter som observerats i fält till en välgrundad parameter. Laboratoriestudier är därvid bäst att föredra för detta ändamål eftersom de ger experimentella förhållandena som kan kontrolleras mycket bättre. Labbstudier kan dock resultera i felaktiga eller irrelevanta resultat om de är utformade och används på ett olämpligt sätt. Den uppenbara enkelheten att konstruera en kolonn med filtermaterial döljer ett antal problem som allvarligt kan påverka resultatet av ett experiment, som t ex preferentiella flödesvägar, orealistisk hydraulisk belastning, orealistiska koncentrationer av föroreningar och tid som försöket pågår. De riktlinjer som presenteras här utgår från litteratur, författarnas erfarenheter efter 25 års filterbäddsforskning och försök som bedrivits inom Trafikverkets forskningsprojekt 7125, ”Driftsäker och hållbar dagvattenrening för lösta föroreningar”, 2020–2023. Föreslagna riktlinjer och metodik kan användas i andra förekommande kolonnförsök, t ex vid studier av lakvatten, kommunalt och enskilt avloppsvatten. De designutmaningar som ofta uppträder för kolonnförsök redovisas och bästa praxis och lösningar presenteras. Noggrann beskrivning och dokumentation av försök är viktiga för att kunna upprepas och kontrolleras, dvs replikerbarhet. Riktlinjerna syftar till att hjälpa företag som vill marknadsföra filtermaterial för vägdagvattenrening. Det ska tydligt framgå av försöken vilka prestanda ett filtermaterial har beträffande reningskapacitet av den eller de parametrar som efterfrågas i specifika reningssammanhang och vilken långsiktig hydrauliska kapacitet som förväntas.Driftsäker och hållbar dagvattenrening för lösta föroreninga
Discrete element technique for modeling high-speed railway tracks
No full textThe Discrete element method (DEM) is a methodology to investigatethe interactions among granular materials. It analyzes the behavior of par-ticulate environments by solving force-displacement equations that adhereto Newton’s second law of motion. Despite its usefulness, the DEM is notwithout limitations, and researchers are still facing certain challenges thatrestrict them from performing detailed analyses of granular materials. Thisstudy addresses two issues in DEM modeling of granular materials in rail-way embankments. Firstly, the long computational time required by theDEM for modeling fine angular particles in granular materials is addressedby exploring the effects of particle scaling on the shear behavior of granularmaterial. This study investigates the impact of particle size distribution,particle angularity, and the amount of scaling on the accuracy and compu-tational efficiency of DEM. Secondly, the limitations of DEM in includingthe continuous rail beam structure in the track are addressed by verifyinga DEM model against physical measurements of a full-scale ballasted trackand investigating the influence of including the rail beam structure on high-speed railway ballasted tracks. The results show that the use of particlescaling in the first study significantly improves the computational efficiencyof the DEM while maintaining accuracy, and this method is used in thesecond study to investigate the influence of the rail beam structure on thebehavior of railway tracks.Diskreta elementmetoden (DEM) är en effektiv metod för att undersö-ka interaktioner i granulära material. Metoden analyserar samverkan mellanpartiklar genom att lösa kraft-deformationsekvationer som följer Newtonsandra lag. Trots dess användbarhet har DEM vissa begränsningar och fors-kare stöter fortfarande på vissa utmaningar som hindrar dem från att ge-nomföra detaljerade analyser av granulära material. Denna studie tar upptvå frågeställningar vid DEM-modellering av granulära material i järnvägs-bankar. För det första behandlas den långa beräkningstiden som krävs föratt modellera granulära material genom att utforska effekterna av parti-kelskalning på skjuvbeteendet. Studien undersöker effekten av partikelstor-leksfördelning och spetsighet på noggrannheten och beräkningseffektivite-ten. För det andra behandlas begränsningarna hos DEM när det gäller attinkludera den kontinuerliga rälsstrukturen i spåret genom att verifiera enDEM-modell mot fysiska mätningar av ett ballasterat spår i full skala ochundersöka inverkan av att inkludera rälsstrukturen. Resultaten i den förstastudien visar att tillämpningen av partikelskalning avsevärt förbättrar be-räkningseffektiviteten samtidigt som noggrannheten bibehålls. Partikelskal-ning används i den andra studien för att undersöka inverkan av rälsstruk-turen på beteendet hos järnvägsspår.Utform av övergångszoner för höghastighetsjvg med fix spå
Car drivers and passengers in need of car adaptation : an overview of the useability, safety issues and the car allowance
No full textFysiska funktionsnedsättningar kan många gånger kompenseras med hjälp av lämplig bilanpassning. Försäkringskassans bilstöd kan ges till vuxna förare och passagerare samt barn som har en varaktig funktionsnedsättning och stora svårigheter att förflytta sig eller åka kollektivt. Målet med projektet var att kartlägga och sammanställa information om individer med funktionsnedsättningar som har erfarenhet av bilanpassningar. I de första delstudierna var syftet att kartlägga målgruppen som har erhållit bilstöd samt undersöka vilka anpassningar och riskfaktorer som kan påverka säkerheten och användbarheten för individerna. Genom enkäter och intervjuer studerades därefter bilens användbarhet, betydelsen av bilanpassning, hur bilstödsprocessen fungerat samt trygghet och säkerhet i transportsituationen. Projektet visar att antalet personer som fått bilstöd har minskat under många år men det framkommer tydligt att både grundbidrag och anpassningsbidrag sjunkit kraftigt sedan 2017. Utifrån enkätsvar och intervjuer framkom att de flesta var mycket nöjda med sin bilanpassning. Men erfarenheterna från att söka bilstöd upplevdes som komplicerat, krävande och processen från att söka bilstöd till färdig och levererad bil hade tagit mycket lång tid. Vidare framkom att många upplevde allt för strikta regler och höga krav vid fordonsval samt att anskaffningsbidraget var mycket litet i förhållande till inköpspriset. Det borde finnas möjlighet till någon form av uppföljningar kring ärenden under bilstödsperioden, det vill säga en återkommande funktionskontroll eller teknisk besiktning för att förebygga risker för incidenter men även om det finns behov av nya anpassningar utifrån individens tillstånd. Det är angeläget med ett väl fungerande system med bilstöd och fordonsanpassningar för att fler ska få vara självständiga i sin mobilitet. Projektet har visat på svårigheter när det gäller data som kan användas för att följa upp och utvärdera dagens system med bilstöd och fordonsanpassning, och det finns ett stort behov av ett omtag i regelverken som i dagsläget på ett negativt sätt påverkar individer med funktionsnedsättningarPhysical impairments can often be compensated for with technical vehicle adaptations. The car allowance from the Swedish Social Insurance Agency can be provided to adult drivers and passengers, as well as children, who due to disability and impairments have difficulties to use public transport. The aim of the project was to overview and compile information about individuals with disabilities who have experience of vehicle adaptations. In the first studies the aim was to summarize information about the target group, the adaptations they had received and what risk factors that can affect safety and the usability for the individuals. Moreover, surveys and interviews were used to investigate the importance of the car and their experience during the process of the car allowance. The number of people receiving the car allowance has decreased for many years. The allowances consist of several different allowances, but those who are used for buying and adapting a car have decreased substantially since 2017. The study also describes difficulties when it comes to analyzing the car allowance data from the Swedish Social Insurance Agency. Based on the survey responses and the interviews, most people were very satisfied with their car adaptation. However, their experience of applying for the car allowance had been perceived as very complicated and demanding. Furthermore, the process had taken a very long time from applying the allowance to a delivered car. Many individuals also thought the requirements were too high when choosing a vehicle and that the vehicle grant only covers a minor part of the costs to purchase a suitable car. Moreover, there is a need of follow-ups during the years. This for offering support and technical inspection of the vehicle and the car adaptations, but also to prevent risks of incidents and if individuals have a need for new adaptations due to their impairments. It is important to have a system for the car allowances that are utilized better and eligible for more people. Hence, there is a great need for a change in today's system to improve the situation for individuals with disabilities that need vehicle adaptations.Säkerhet och mobilitet för personer med rörelsenedsättning som har anpassade fordo
IDLA: Integrering av drönartrafik i anslutning till större flygplatser
No full textFörstudien har undersökt förutsättningar och möjligheter att integrera drönartrafik till de större flygplatserna Arlanda, Bromma och Landvetter. De metoder som använts är analys av tillgänglig data samt arbetsmöten och intervjuer med specialister inom olika områden. Syftet har bland annat varit att titta på olika koncept för hur tänkta drönartrafikflöden skulle kunna integreras samt för att se dess påverkan på befintliga flygplatser. I förstudien har vi belyst de flygfarkoster, drönare och eVTOL (electric Vertical Take-Off and Landing), som lyfter och landar vertikalt och vilka operationella krav som ställs på dessa. Förstudien belyser också hur flygplatserna ska integrera den nya flygtrafiken i befintlig flygplatsmiljö. Arbetet är baserat på litteraturstudier och intervjuer med aktörer på den nya flygmarknaden. Arbetet har inletts med analys av den nuvarande marknaden och därefter studerat vad som krävs för att integrera och möjliggöra person- och godstransporter med dessa farkoster. Swedavia ser också goda möjligheter för flygplatserna att integrera det nya flyget i sin nuvarande verksamhet. Idag råder dock fortfarande viss oklarhet angående regelverk och tillstånd för det autonoma flyget i det kontrollerade luftrummet runt flygplatserna. Certifieringsprocesser och regelverk för farkoster är tillräckliga för att tillverkarna ska kunna utveckla och certifiera sina farkoster men regler för utveckling av kommersiellt passagerarflyg med eVTOLs och drönare saknas fortfarande och väntas inte vara klart förrän tidigast om några år.Förstudie - Integrering av drönartrafik i anslutning till större flygplatse