Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Modellering av mikromobilitet (M3) - Resmönster, potential och utformning av delade elskotertjänster : Forskningsprojekt finansierat av Trafikverket (TRV 2021/22609)
No full textDelade elsparkcykeltjänster är fortfarande en relativt ny transportlösning som kräver djupare kunskap för att hjälpa transportplanerare att fatta beslut om åtgärder och satsningar. Sedan delade elsparkcyklar lanserades i flera svenska kommuner 2018 och 2019 har de blivit en vanlig syn i svenska städer. Transportmedlet framhävs särskilt för att vara flexibelt och uppfylla transportbehov som andra färdmedel inte täcker, framförallt kollektivtrafikens problem med first/last mile. Delade elsparkcyklar har de egenskaperna på grund av den friflytande modellen där användare har möjlighet att starta och avsluta resan var som helst inom operatörens driftzon. Den friflytande modellen har också inneburit en utmaning för många kommuner eftersom den gav upphov till parkerade elsparkcyklar på gångbanor och andra offentliga platser (Transportstyrelsen, 2021). Det här projektet bygger vidare på förstudieprojektet Modellering av mikromobilitet (M3) - Förstudie om kunskapsbehov och användningsmönster (2019-2020) som finansierades av Trafikverket portfölj Möjliggöra genom Centre for Traffic Research (CTR). Förstudien avrapporterades i Badia et al. (2021). Baserat på bland annat vetenskapliga studier och utvärderingsrapporter från städer tog förstudien fram en inledande internationell bild av användningen av delade elsparkcyklar och effekterna på stadsmiljön. Sammanställningen visade att resor med elsparkcykel är en mil eller tio minuter långa i genomsnitt med en övervikt på fritidsresor, men de används fortfarande i allmänhet inte för dagligt resande. Vissa studier har identifierat fallgropar på miljöområdet eftersom delade elsparkcyklar för närvarande ersätter mer miljövänliga alternativ som att gå, och det finns vissa begränsningar vad gäller utnyttjande och drift av de delade tjänsterna. Den främsta källan till konflikter är körning och parkering på trottoarer, och man kan se en ökning av olycksfrekvensen. Städer har reagerat genom att genomföra olika åtgärder för att kontrollera och minska negativa konsekvenser: reglering av fordonsflottor och aktörer, trafik- och parkeringsregler, utbildning, jämlikhetsaspekter, multimodalitet etc. En sammanfattning av resultaten från litteraturstudien publicerades i artikeln Badia och Jenelius (2023). Den nämnda förstudien genomförde också en första empirisk analys av resedata från Vois elsparkcyklari Stockholm för att förstå hur de används vad gäller resmål och syften. Denna information gör det möjligt att dra slutsatser om rumslig och tidsmässig fördelning av resor i Stockholm. Analysen identifieradepopulära typer av resmål och vilka geografiska områden som innehåller mest trafik under olika timmarpå dygnet. Den tredje delen av projektet bestod av intervjuer med transportplanerare från Stockholms stad. Intervjuerna pekade ut ett behov av en djupare förståelse av elsparkcyklars resmönster och hur de kan förändra nuvarande resmönster genom att utgöra första/sista-milslösningar i förorterna. Förstudien utmynnade i tre huvudlinjer där vidare forskning behövs. För det första identifierar de flesta av rapporter reseegenskaper för delade elsparkcyklar, men författarna kontextualiserar inte mobilitetenmed avseende på resten av transportslagen. För det andra, när vi väl förstår hur människor använder elsparkcyklar och riskerna och möjligheterna med dessa tjänster, bör nästa analysnivå fokusera på hur man utformar dessa nya tjänster på det mest lämpliga sättet. För det tredje behövs driftsstrategier för att öka effektiviteten i systemet. Det föreliggande projektet beviljades i maj 2021 och genomfördes mellan augusti 2021 och november 2023. Projektet har byggt vidare på resultaten från förstudien och fördjupat sig i flera av de utpekade forskningsområdena.QC 20231218Modellering av mikromobilitet (M3): Resmönster, potential och utformning av delade elskotertjänste
Utformning av underhållsområden på större driftplatser - verksamhetsstudie
No full textDenna rapport ger en kunskapsgrund om de praktiska förutsättningarna, kravbild, och forskningsläge för utformning av underhållsområden på större driftplatser. Rapporten inleds med en bakgrund och motivering till behovet av underhållsområden, samt en beskrivning av hur studien har genomförts. En genomgång av förutsättningar och begränsningar visar bland annat att de tekniska delsystemen (spår-, signal-, och elkraftsystem) måste beaktas eftersom de har olika sektionering, gränspunkter och skyddsgivning för de arbeten som behöver utföras, samt att trafikeringsbehoven och dess variation behöver beskrivas på en generell nivå (oberoende av en specifik tidtabell), både vad gäller linjetrafik, växling och uppställning. Det centrala kapitlet är en krav- och behovsanalys. Där dokumenteras först vilka allmänna egenskaper som fördefinierade underhållsområden behöver uppfylla, varefter tre avsnitt följer som diskuterar specifika behov som ställs av de tre verksamhetsgrenarna underhåll, planering, och trafikledning. Ett viktigt resultat är att inga stora målkonflikter har identifierats vad gäller utformningen av underhållsområden samt att en samstämmighet råder om att trafikpåverkan bör vara den huvudsakliga värderingsgrunden för områdenas utformning. Den genomförda litteraturstudien har identifierat en relativt omfattande forskning om olika partitioneringsproblem, men bara ett fåtal publikationer inom rälsbundna transporter. För hantering av kapaciteter på driftplatser finns det metoder som kan hantera en övergripande trafikbild, men ännu inget bra stöd för analys av restkapacitet vid olika typer av tidsbegränsade spårreduktioner. Någon forskning om kombinationen av partitionering, eller indelning i underområden, av en driftplats bestående av flera delsystem där målet är att kunna hantera trafikbelastningen så bra som möjligt på den resterande spårkapaciteten har vi inte kunnat finna. Vi rekommenderar att Trafikverket vidareutvecklar sitt metodstöd för utformning av underhållsområden inom ramen för målområdet som arbetar med servicefönster. Både i detta metodstöd och för framtida forskning tror vi att den identifierade probabilistiska kapacitetsmodellen för driftplatser kan vara en lämplig grund. Arbetet har utförts i förstudieprojektet UFO (Utformning av underhållsområden på större driftplatser), finansierat av Trafikverket (FoI-portfölj Vidmakthålla, ärende-ID 7742, diarienummer TRV2022/138570) via branschprogrammet KAJT, Kapacitet i järnvägstrafiken (www.kajt.org).FUD-ärende 7742TRV diarienummer 2022/138570LiU projektnummer 309419LiU diarienummer ITN-2022-00260Granskning:Rapporten har genomgått en remiss på Trafikverket och är oberoende forskningsgranskad av Martin Joborn, Adj. bitr. professor vid Linköpings UniversitetUFO: Utformning av underhållsområden på större driftsplatser—förstudi
Predicting the service life of road signs based on their retroreflectivity and color using Logistic Regression
No full textAbstractRoad signs play a vital role in providing drivers with crucial information for safe driving in both day and nighttime. The color of road signs enhances visibility during daylight hours, while retroreflectivity is essential for improving visibility during nighttime conditions. Road authorities, responsible for maintaining road signs, primarily consider the levels of retroreflectivity when deciding to replace them, ensuring optimal visibility for drivers. This study focuses on examining the degradation of road signs based on retroreflectivity and color to ensure safe driving through adequate visibility in both day and nighttime conditions. The study underscores the significance of regulating the deterioration of road sign colors to enhance visibility and legibility, while minimizing maintenance and replacement costs. The primary objective of this paper is to predict the age (service life) of road signs by considering both retroreflectivity and color status and using logistic regression. The results indicate that the age of road signs can be influenced by either retroreflectivity or color. For instance, approximately 50% of red road signs are projected to lose their color after 16 years, while their retroreflectivity remains acceptable. Similarly, around 50% of yellow and white road signs experience retroreflectivity degradation after 20 and 16 years, respectively, while their color remains acceptable. Finally, blue road signs demonstrate acceptable retroreflectivity and color levels even after 35 years.Analys av retroreflexion och andra egenskaper av vägmärke
Effektberäkning kombinerad mobilitet : sammanfattning av nuläge med rekommendationer
No full textMobilitet som tjänst/kombinerad mobilitet är en företeelse som antas ge ökad tillgänglighet och förbättrad mobilitet till många grupper i samhället. Det antas även öka andelen resor med hållbara färdmedel och minska transportarbetet med bil, vilket skulle innebära ett minskat klimatavtryck. Effektberäkning är en viktig del av verksamhetsutveckling och åtgärdsval. Möjligheten att genomföra effektberäkningar och framställa effekttabeller är viktigt både som uppföljning av genomförda projekt, som ingångsdata för uppsättandet av nya tjänstepaket och som beslutsunderlag för långsiktig planering inom transportområdet och kombinerad mobilitet. Kartläggning i denna rapport visar att det i nuläget inte finns en färdig och kalibrerad modell för Sverige eller för kommuner/regioner i Sverige när det gäller att effektberäkna kombinerad mobilitet. Det finns dock modellverktyg som kommit en bit på väg och de beskrivs i tabell 1. Nästa steg bör vara att göra en fördjupad utredning av de beskrivna modellverktygen samt på vilken nivå verktyget kan användas (kommunal, statlig etc.). Rekommendationer och slutsatser i denna rapport är författarnas, och ej Trafikverkets och regeringsuppdragets slutgiltiga rekommendationer
Trafikflöden mc : Västerbottens län
No full textDet genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan
Trafikflöden mc : Örebro län
No full textDet genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan
En nationell digital infrastruktur för kombinerad mobilitet : Mot en smartare organisation
No full textMobilitet som en tjänst – även benämnd kombinerad mobilitet eller mobility as a service (MaaS) är en kombination av olika färdmedelsval för att resenären ska nå önskad målpunkt. Resenären kombinerar olika transportslag som delas med andra, vilket oftast sker med hjälp av en digital plattform. Kombinerad mobilitet kräver dock att det finns data och tjänster som möjliggör kombinationen – en väl fungerande digital infrastruktur. Idag finns brister i hur denna digitala infrastruktur är organiserad vilket rapporten adresserar. Rapporten inleds med vad som avses med en digital infrastruktur för kombinerad mobilitet, och varför organisationen av den blivit alltmer kritisk. De huvudsakliga skälen till den ökande betydelsen är ökade krav från EU att tillhanda data och tjänster, att det krävs proaktivitet från det offentliga för kunna styra infrastrukturen mot transportpolitiska mål, att den traditionella kollektivtrafiken framgent sannolikt kommer att behöva samverka mer med andra trafikslag samt att regionalt självstyre försvårar nationell harmonisering. Dessutom beskriver rapporten hur den digitala infrastrukturen för kombinerad mobilitet är organiserad i Norge, Finland och Danmark och hur detta skiljer sig från svensk organisering.
Vägräcken i kulturmiljöer : Kulturmiljöanpassning och säkerhet
No full textFrån 1 juli 2013 är det ett lagkrav att vägräcken ska vara CE-märkta. Kravet utgår från en EU-förordning (EU nr 305/2011) och är införd i svensk lag genom plan- och bygglagförordningen. Kravet har i praktiken gällt för det statliga vägnätet sedan 2010. Denna rapport är redovisningen av en utredning som syftat till att ta fram ett kunskapsunderlag om vilka CE-märkta vägräcken på den europeiska marknaden som skulle kunna användas i kulturhistoriska miljöer. Målsättningen har varit att underlätta kulturhistorisk anpassning i vägprojekt där vägräcken behöver tillföras, bytas ut eller underhållas och där valet av räcke kan påverka anläggningens eller omgivningens kulturhistoriska värden. Utredningen har genomförts genom litteraturstudier och intervjuer. Personer på svenska och europeiska väghållande myndigheter har kontaktats och ombetts delge erfarenheter av att arbeta med räcken i kulturhistoriska miljöer. I mindre utsträckning har även räckestillverkare och leverantörer kontaktats. Utifrån den utredning som har genomförts har vi funnit tre olika typfall där räckesfrågan blir aktuell av kulturhistoriska skäl: 1. Befintligt räcke har ett eget kulturhistoriskt värde. 2. Väganläggning eller byggnadsverk har ett kulturhistoriskt värde. 3. Omgivningen har ett kulturhistoriskt värde. Genom intervjuerna har vi fått konkreta exempel på frågeställningar i projekt där valet av vägräcke har bedömts påverka kulturmiljön och hur projekten valt att jobba med frågan. Exemplen kan tjäna som inspiration och vägledning i andra projekt eller som underlag till kommande utvecklings- och standardiseringsarbete som vi bedömer också behövs för att uppnå en mer effektiv och konsekvent hantering av räcken i kulturmiljöer. Utredningen har visat att det åtminstone inom Norden finns ett stort intresse hos väghållande myndigheter för ett större urval av vägräcken i kulturmiljöer som uppfyller säkerhetskraven. Alternativa vägräcken är en fråga som engagerar. Framtida utvecklingsarbete som vi föreslår är bland annat upprättande av handledning för val av vägräcke, tillgängliggörande av underlag och utvecklingsprojekt i samarbete med andra väghållande myndigheter i Europa.
Friktionssäkerhet för ökad trygghet på GC-banor och vägmarkeringar
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Roadfriction har genomfört ett projekt för att utveckla en ny metod för att kontrollera friktionen på GC-banor och vägmarkeringar. Genom att skapa en prototyp av en eldriven lådcykel med en friktionsmätare som använder cykeldäck har vi skapat ett effektivt verktyg för att förbättra trafiksäkerheten för cyklister och gående. Projektet syftade också till att främja tryggare tätorter och säkrare miljöer för cyklister. Projektet grundar sig på behovet av en förbättrad metod för friktionskontroll på GC-banor och vägmarkeringar. De befintliga metoderna ansågs vara otillfredsställande och opraktiska för att täcka stora ytor. Genom att utveckla en batteridriven friktionsmätare på en cykel kunde Roadfriction erbjuda en metod som täcker större områden och bättre korrelerar med verklig trafik. Projektet har genomgått flera steg, inklusive inköp av utrustning, konstruktion av prototypen, mjukvaruutveckling och tester av olika däck och underlag. Validering av prototypen planeras för att kunna integrera den nya metoden i befintliga standarder och främja användningen av cykelbaserad friktionsmätning. Den utvecklade prototypen möjliggör mer omfattande och detaljerade studier av vägarnas friktionsegenskaper. Den kan användas för forskning, utveckling och förbättring av GC-banor och vägmarkeringar samt övervakning och kontroll av drift och underhåll. Genom att identifiera problemområden kan åtgärder vidtas för att skapa säkrare vägförhållanden. Projektet har betydande trafiknytta genom att introducera ett nytt verktyg för trafiksäkerhetsforskning. Det främjar utvecklingen av säkrare och mer anpassade GC-banor och vägmarkeringar och ökar kunskapen om friktionens betydelse för trafiksäkerheten. Genom att sprida resultaten och samarbeta med forskningsinstitut och myndigheter strävar Roadfriction efter att främja användningen av hållbara transportsätt och skapa tryggare miljöer för cyklister och gående. Projektet har genomgått en omfattande utvecklingsprocess och resulterat i en fullt utvecklad prototyp av mätaren. Validering och ytterligare finjusteringar kommer att genomföras innan den tas i drift för tester och forskning. Prototypen har utvecklats med fokus på kvalitet, noggrannhet, smidigt underhåll och enkel användning. Sammanfattningsvis har Roadfriction framgångsrikt utvecklat en innovativ metod för friktionskontroll på GC-banor och vägmarkeringar genom att skapa en eldriven lådcykel med en friktionsmätare. Metoden möjliggör mer omfattande och systematiska kontroller av vägbanor och bidrar till ökad trafiksäkerhet och användning av hållbara transportsätt. Genom samarbete med forskningsinstitut och myndigheter främjar Roadfriction vidare forskning och utveckling inom trafiksäkerhetsområdet
Klövdjurens nyttjande av faunapassage i plan med viltvarningssystem : En pilotstudie från väg 108 Sjödiken
No full textVäg 108 norrut från Svedala går genom ett viltrikt område. Som ett led i att minska antalet viltolyckor byggdes vägen om under 2019 med nytt viltstängsel, färister, uthopp och en faunapassage i plan med trafikantvarning. Faunapassagen definierades som en pilotanläggning där flera olika tekniker testades för att detektera djuren och styra trafikantvarningen. I studien undersökte vi hur rådjur, kronhjort och vildsvin nyttjade faunapassagen och vi jämförde förändringar i viltolycksfrekvenser på hela den åtgärdade sträckan. Under studieperioden besöktes faunapassagen av totalt 722 klövdjur, av dessa passerade totalt 608 djur genom faunapassagen, resterande antal vände om. När vi jämförde den årliga viltolycksstatistiken före, under och efter anläggning av faunapassagen samt stängsel, uthopp mm fann vi en total minskning av viltolyckor med ca 66 % för hela sträckan. Trafikverket och forskare arbetar vidare med riktlinjer samt målbeskrivningar för att definiera säkerhetsaspekterna för denna typ av faunapassage. Det övergripande målet är att en faunapassage i plan skall vara säker för både trafikanter och vilt. Faunapassagen och trafikantvarningen behöver därför utformas så att trafikanter saktar ner eller får en ökad vaksamhet vid de tillfällen som trafikantvarningen aktiveras