Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Validering av simuleringar mot temperaturmätningar i Hallandsåstunneln
No full textSyftet med denna rapport är att jämföra uppmätta temperaturer i Hallandsåstunneln mot resultat från en simuleringsmodell av tunneln. Trafikverket har tidigare utfört temperaturmätningar i tunnlar med dubbelriktad trafik; enkelspårstunneln Glödbergstunneln (Andrén, 2017) och dubbelspårstunneln Åsatunneln (Andrén, 2012). Då temperaturmätningar i enkelspårstunnlar med enkelriktad trafik saknades beslutade Trafikverket att utföra sådana mätningar i Hallandsåstunneln samt att utföra valideringsberäkningar med dessa mätdata. Jämförelserna visar att simuleringsresultaten generellt sett stämmer väl överens med uppmätta värden. Simuleringsmodellerna hanterar en stor uppsättning parametrar som är viktiga i temperaturstudier av tunnlar, som till exempel termiska egenskaper hos byggdelar och omgivande mark, geometri, höjdprofil, faktiska väderförhållanden och tågtrafik. Graden av överensstämmelse mellan simuleringsresultat och uppmätta värden stödjer att simuleringsverktyget IDA Tunnel kan användas för temperaturanalyser av tunnlar, till exempel i syfte att uppskatta frostinträngning
Dagvattenfiltrering – Delrapport 2 Funktion av skyddssand
No full textDen här delrapporten utgör en (1) av sex (6) rapporter för att beskriva funktion och driftförutsättningar vid filtrering. De sex delrapporterna är följande. Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1) Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4) Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross) En sammanfattande rapport med publikationsnummer 2023:087 finns: Dagvattenfiltrering: Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter. Driftsäker och hållbar dagvattenrening för lösta föroreninga
Dagvattenfiltrering – Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter
No full textSlutsatserna för skyddssandsfunktion vid dagvattenfiltrering utgår från följande delrapporter: Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1) Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4) Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross)Driftsäker och hållbar dagvattenrening för lösta föroreninga
Teknisk beskrivning Viltolyckskartor järnväg
No full textViltpåkörningar på järnväg har blivit allt fler under de senaste 10–20 åren. Även rennäringen lider stora förluster på grund av påkörningar varje år. Trafikverket tar numera fram och tillhandahåller aggregerade informationslager om vilt- och renolyckor för att definiera och kunna visa var det sker flest vilt- och renpåkörningar i Sverige. Målen med dessa viltolyckskartor är att kunna följa trender över tid, på olika skalor i landskapet och för olika järnvägssträckor, höja trafik- och driftsäkerheten på järnväg genom att minska antalet ren- och viltpåkörningar och de därmed relaterade kostnaderna och förbättra kunskaperna om viltpåkörningar på järnväg för att kunna vidta förebyggande åtgärder i infrastruktur och på fordon. Denna rapport beskriver tekniska detaljer i framtagningen av kartunderlaget för viltolyckor på järnväg och ger stöd i tolkning och användning av materialet
Hastighetsindex 2022 : Årsrapport
No full textTrafikverket i Sverige har ett övergripande ansvar för trafiksäkerhetsfrågor på det svenska statliga vägnätet. En viktig del i det arbetet är uppföljning av fordonshastigheter. I denna rapport redovisas ett hastighetsindex som speglar effekter av generella åtgärder för att sänka fordonshastigheter, till exempel informationskampanjer eller höjda bötesbelopp. Däremot speglar inte hastighetsindexet effekter av lokala åtgärder som uppsättning av kameror för automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK-kameror) eller ändring av skyltad hastighet. Totalt under hela mätperioden 1996 – 2022 har medelhastigheten för helår minskat med drygt fem procent och medelhastigheten för sommarmånaderna minskat med cirka 5,5 procent. Den största delen av nedgången ägde rum mellan 2005 och 2010. Under de därpå följande tio åren var medelhastigheterna på riksnivå i stort sett oförändrade. För det senaste mätåret (2022) kan en tydlig tendens till minskade medelhastigheter konstateras. För sommarmånaderna separat inleddes denna nedgång ett par år tidigare.
Bältesanvändning i buss : slutrapport
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Att färdas med buss är ett av de säkraste färdmedlen på väg. Åren 2011–2020 så dog i genomsnitt under en person per år (åtta st totalt under perioden och de senaste fyra åren dog ingen) och ca 14 per år skadades svårt i bussolyckor på svenska vägar (Trafikanalys 2023). Den främsta orsaken till personskador på passagerare i buss är vältningsolyckor. Vid sådana olyckor kan bältesanvändning vara helt avgörande för hur väl en person klarar sig. Sedan 2004 ska alla bussar vara utrustade med bälten (undantaget bussar i stadstrafik som har dispens). Sedan oktober 2018 är bussbolagen skyldiga att muntligen eller skriftligen informera resenärerna om att använda bälte, men det är individen själv som ansvarar för att bältet används. Syftet med denna studie var att fastställa i vilken utsträckning lagen om bältesanvändning i buss efterlevs genom att utföra en mätning av bältesanvändningen i buss. Dessutom utvärderades hur och i vilken omfattning information gavs till resenärerna om att bältet ska användas. Resultaten jämförs sedan med en liknande observationsstudie som genomfördes av Folksams forskningsavdelning 2011 års för att se förändring över tid.
Värmlands järnvägsmiljöer : Inventering av kulturmiljöer, nulägesanalys och åtgärdsförslag, 2022
No full textVärmlands idag trafikerade järnvägar har under 2022 inventerats på kulturhistoriska värden. Syftet med inventeringen har varit att identifiera och beskriva de platser där det finns kulturhistoriskt värdefulla miljöer, samt att ge förslag på hur dessa miljöer i form av byggnader, grönområden, tekniska anläggningar etc. kan skyddas, stärkas och förvaltas. Av över hundra besökta objekt har ett tjugotal bedömts ha ”högt kulturhistoriskt värde”. Bland dessa återfinns stora stationer som Kil, Kristinehamn och Karlstad C, men också små platser som Edsbjörke, Tureborg och Lerot hållplats. Kontakta Per Schillander, Trafikverket för tillgång till en högupplöst version av rapporten.</p
Utredning av åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg—Borås : Redovisning av regeringsuppdrag
No full textDenna rapport utgör redovisning av regeringsuppdraget ”Uppdrag att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås”. Syftet med uppdraget är att utreda åtgärder för att förbättra arbetspendlingen i stråket och anslutningen till Landvetter flygplats på ett mer kostnadseffektivt sätt än projekt Göteborg–Borås som en del av nya stambanor för höghastighetståg. I rapporten beskrivs dagens situation, alternativa åtgärder, vilka effekter de olika alternativen ger samt preliminär rangordning. Inledningsvis ges en kortare sammanfattning av resultaten och det högst rangordnade alternativet presenteras
