Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Miljökompensation till järnvägsföretag : Uppföljning enligt 15 § i förordning (2018) om miljökompensation för godstransporter på järnväg Avser utfört godstransportarbete 2021-2022
No full textTrafikverket ska före utgången av 2023 följa upp att syftet med miljökompensation till järnvägsföretag tillgodoses. Syftet med miljökompensationen är att stärka järnvägens konkurrenskraft och bidra till en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. För att syftet ska uppnås ska beviljad kompensation återspeglas i det pris som köparen av transporttjänsten betalar, genom att priset blir lägre än det hade varit om kompensation inte hade beviljats. Detta följer av förordning (2018:675) om miljökompensation för godstransporter på järnväg. Uppföljningen visar att de flesta järnvägsföretag anser att miljökompensationen har stärkt järnvägens konkurrenskraft vad avser godstransporter i förhållande till vägsidan. Miljökompensationen har möjliggjort för dem att antingen sänka det pris de kan erbjuda transportköparen eller att inte genomföra annars nödvändiga prishöjningar till följd av ökade kostnader, såsom infrastrukturavgifter och stigande elpris. Miljökompensationen bedöms således ha avspeglats i det pris som transportköparen betalar. Miljökompensationen har även möjliggjort investering eller förbättring i järnvägsprodukten, till exempel etablering av nya transportupplägg och uppstart av nya tågsystem. Detta menar man är en viktig åtgärd för att öka attraktiviteten hos godstransport på järnväg och på så sätt attrahera inte minst nya kunder för att de ska välja att transportera godset på järnväg. Budgeten för miljökompensationen sträcker sig till och med 2025. Järnvägsföretagen anger att behov av stöd i någon form kvarstår även efter 2025 och behovet anses föreligga tills dess att avgiftsstruktur och -nivåer mellan väg och järnväg är balanserade. Osäkerheten kring vad som kommer att gälla efter 2025 påverkar redan nu förhandlingar med transportköpare och ingående av kontrakt. Resultatet från uppföljningen ligger i allt väsentligt i linje med det resultat som kom fram i den uppföljning som Trafikverket genomförde 2020. Till skillnad från uppföljning 2020 har det inte framkommit några synpunkter som enligt Trafikverkets bedömning föranleder ytterligare översyn av förordning (2018:675) om miljökompensation för godstransporter på järnväg avseende utfört godstransportarbete senast den 31 december 2025.
Cyklisters hastighet på sträcka
No full textDenna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Rapporten, Cyklisters hastighet på sträcka, analyserar cyklisters hastighetsbeteende och hur hastigheten påverkas av andra cyklister samt av cykelvägens utformning. Syftet är att förstå cyklisters hastighetsval i förhållande till kapacitet, bredd och trafikantflöden på cykelvägarna. Hypotesen är att fler cyklister och olika typer av cyklande och typer av cyklar ställer krav på en mer genomtänkt utformning för att svara upp mot funktionskrav och hänsynskrav. Studien baseras på litteraturstudier och på fältstudier. Litteraturstudien behandlar faktorer som påverkar cyklisters hastighet. Studier visar att hastigheten tenderar att sjunka när cyklisterna interagerar med gående och ökar i blandtrafik. Beskrivning görs av referenshastighet, medelhastighet och hastighetsspridning. Medelhastigheten för cyklister ligger vanligtvis mellan 15-20 km/h. Endast få cyklister når hastigheter över 30 km/h. Studierna indikerar att bredare cykelbanor leder till högre medelhastigheter och större hastighetsspridning, vilket ger cyklister mer frihet att välja sin hastighet. Hastighetens samband med trafiksäkerhet beskrivs i form av krav på bromssträcka, siktsträcka. I den litteratur som studerades har inte krockvåld studerats. Litteraturen antyder dock att en modell i likhet med krockvåldskurvan kan antas gälla även för cyklister. Fältstudier gjordes i Malmö, där cyklisters omkörningar och hastigheter studerades. Mätningarna gjordes på tre olika platser. Samtliga platser är vältrafikerade och ingår i Malmös huvudcykelnät. Bredden var densamma, cirka 2,5 meter, för cykelbanan. Gående var separerade från cyklisterna på samtliga sträckor. Cyklistflödena varierade mellan knappt 4000 och knappt 7 500 cyklister per dygn. Samtliga tre platser valdes så att det var så få andra störningar i form av exempelvis närliggande korsningar. På samtliga tre platser är cykelbanorna dubbelriktade. Resultaten visar att antalet cyklister som påverkas har ett start samband med cykelflödena. Resultaten visar att mellan 10 % och 20 % av cyklisterna på de studerade platserna påverkades av cyklister framför sig. Möjligheterna att köra om varierar. Medelhastigheten på cykelbanan visade sig ha stor betydelse för hur stor andel av cyklisterna som körde om en framförvarande. Detta beror dels på att man generellt både behöver längre omkörningssträcka, men också att man behöver längre fria luckor på grund av mötande cyklister ju högre hastigheten är. Utformningsmässigt är slutsatsen att det krävs vidare kunskap som säkerställer kraven på sidoutrymme vid omkörning av och möte med cyklande vid olika hastigheter. Cykelbanor har ytterst sällan specifika körfält. I praktiken finns dock krav på breddmått. De fältstudier som gjordes visar på samband mellan flöden av cyklande och vilka köer som skapas, men också att hastigheten har en stark inverkan på kraven på sidomått vid möten och omkörning. Mått för omkörning a) och möte b) bör tas fram kopplat till referenshastighet. Tillsammans med funktionskraven på vilka behov som finns i form av omkörning och möte kan detta användas som grund vid dimensionering.
Redovisning av uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Trafikverket att planera och förbereda vidare utveckling och etablering av Rakel Generation 2
No full textMyndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Trafikverket slutredovisar här planerings- och förberedandeuppdraget för etablering av ett statligt kontrollerat radionät för verksamheter inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar.
Riksintresseprecisering för Klintehamns hamn
No full textI detta dokument preciseras Trafikverkets anspråk på riksintresset Klintehamns hamn tillsammans med de områden som ska skyddas för att tillgänglighet eller utnyttjande av riksintresset inte ska försvåras. Riksintressepreciseringen för Klintehamns hamn visar Trafikverkets syn på riksintresset utifrån målavvägning mellan olika intressen. Den är Trafikverkets underlag till Länsstyrelsen för prövning av planer som berör riksintresset samt underlag för kommunernas upprättande av planer.
Åtgärdsvalsstudie – Korsning väg 172/166/kommunal väg i Bäckefors
No full textI Bengtsfors kommun ligger orten Bäckefors och fyrvägskorsningen, mellan de statliga vägarna 166, 172 och den kommunala Uddevallavägen, vars brister handlar om trafiksäkerhet och platsspecifik framkomlighet. Korsningen har spelats in som en brist av kommunen på grund av dess brister gällande trafiksäkerhet och höga hastigheter, vilket leder till olycksrisker. Syftet med åtgärdsvalsstudien är att med hjälp av ÅVS-metodiken förutsättningslöst identifiera om och i så fall vilka åtgärdsförslag som behövs för att bidra till ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet för alla trafikantgrupper, men även för tunga transporter
Dagvattenfiltrering – Delrapport 4 Nyckeltal för drift
No full textDen här delrapporten utgör en (1) av sex (6) rapporter för att beskriva funktion och driftförutsättningar vid filtrering. De sex delrapporterna är följande. Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1) Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4) Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean) Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross) En sammanfattande rapport med publikationsnummer 2023:087 finns: Dagvattenfiltrering: Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter. Driftsäker och hållbar dagvattenrening för lösta föroreninga
Digitala möten i myndigheter 2023 : i det nya normala?
No full textSyftet med denna undersökning är att ta reda på vilken teknik som används för digitala möten i svenska myndigheter och vilka förutsättningar man har att samverka digitalt med andra myndigheter och organisationer.Författad av REMM-gruppen för Trafikverket.</p
Åtgärdsvalsstudie Trafiksäkerhetsbrister Klinte Bergtäkt väg 140, 141, 562 Klintehamn
No full textTrafikverket har genomfört studien i samverkan med Region Gotland och SMA Mineral AB för att precisera vilka trafiksäkerhetsbristerna är och ta fram förslag på åtgärder för att höja trafiksäkerheten längs väg 140, 141 och 562 Klintehamn om täktverksamheten ökar. Studien föreslår åtgärder utifrån en sammanvägd bedömning av effekter, kostnader och måluppfyllelse. Det gäller alltifrån röjning av vegetation för förbättrad sikt till att bygga en ny separat gång- och cykelväg på delar av sträckan. Resultatet av studien är en rapport med rekommenderade åtgärder, som är möjliga att vidta för att lösa ett transportbehov eller problem i transportsystemet, det är inte ett juridiskt bindande dokument. Rapporten ska ses som en dokumentation av brister, åtgärdsförslag samt ger planeringsförutsättningar för en fortsatt hantering.
Delrapport 1 - DigITS : Steg 1- och 2-åtgärder med fokus på ITS och digitalisering
No full textDet här är den första delrapporten från DigITS - ett FoI-projekt som drivs i samverkan mellan Trafikverket och Lindholmen Science Park AB. DigITS@Trafikverket har pågått sedan september 2021 och kommer att avslutas sista augusti 2023. Rapporten är framtagen för att informera Trafikverkets medarbetare, konsulter och forskare och speglar de frågeställningar som har lyfts fram inom projektet. Projektet som nu hållit på i drygt ett år initierades för att åstadkomma förändring i synsättet på ITS och digitalisering inom Trafikverkets åtgärdsvalsstudier och planeringen av transportsystemet. Konkret handlar det om att ta hem resultat från forskning och utveckling så att åtgärder med bas i ITS och digitalisering ska kunna nyttjas fullt ut som alternativ till steg 3- och 4-åtgärder i planeringen av framtida infrastruktur. Projektet vill belysa de frågor som är oklara inom planeringen av transportsystemet, för att säkerställa att det finns lösningar inom steg 1- och 2-åtgärder med fokus på ITS och digitalisering, där det idag saknas relevant underlag. Under projekttiden har det bekräftats att återkopplingen mellan Trafikverkets forskning och innovationsverksamhet (FoI) visavi planerarna uppvisar stora brister, och att stora delar av den forskning som bedrivs i nuläget inte är möjlig att applicera inom det långsiktiga planeringsarbetet. Även om flera insatser görs inom Trafikverkets organisation för att på olika sätt ta tillvara på digitaliseringens möjligheter återstår mycket arbete för att konkret dra nytta av de verktyg som finns i den långsiktiga planeringen. Det har också kunnat konstateras att en stor del av ITS och digitaliseringsarbetet inom Trafikverket kanaliseras genom projektbaserade initiativ. Ett exempel är Nordic Way-projektet där den av Trafikverket finansierade forskningen lett till flera betydande resultat. Dock har fokus varit på trafikpåverkande åtgärder, som till stora delar varit inriktade på att primärt hantera verkan och inte orsak i transportsystemet.
Utvärdering av Reference Class Forecasting, referensklassprognoser
No full textTrafikverket har initierat ett verksamhetsövergripande projekt Kostnadsstyrning där behov av att utveckla vår förmåga att göra kostnadsbedömningar har identifierats, vilket lett till att huvudprojektet Utveckla kalkylförmågan och projektet Utveckla metod och verktyg har skapats. I projekt Utveckla metod och verktyg ingår att utvärdera metoden Reference Class Forecasting (RCF), referensklassprognoser. Denna rapport sammanfattar utvärderingen av referensklassprognoser och ger förslag till beslut för att utveckla metoden i Trafikverket.