Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Evaluation of variable speed limits with focus on traffic efficiency : case study E4 at Södertälje.
No full textRapporten är en av två rapporter som beskriver resultatet från det Trafikverksfinansierade projektet Utvärdering av förbättrad motorvägsstyrning – en fallstudie. Projektet har som syfte att ta fram en metodik för att utvärdera före-efterstudier för ITS-åtgärder (Intelligenta Transport Systems-åtgärder) i motorvägsmiljö och applicera metodiken på en teststräcka på E4 vid Södertälje för att utvärdera tillämpbarheten av metoden samt effekter på framkomlighet, säkerhet och miljö. När man vill studera förändringar på grund av ITS-åtgärder på vägsträckor med tätt belägna sensorer finns goda möjligheter till före- och eftermätningar. I dagsläget saknas ofta sådana studier och det finns därmed begränsat med kunskap om hur sådana före-efterstudier bäst ska genomföras. Syftet med denna rapport är att applicera den metodik som har tagits fram i projektet och utvärdera effekter på framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö för en fallstudie vid Södertälje. På sträckan har en ny styrstrategi för val av variabla hastighetsgränser implementerats. På teststräckan har det funnits tätt belägna detektorer, installerade på 150–300 meters avstånd, i många år. Eftersom det redan innan ny styrstrategi fanns på plats gavs goda möjligheter att mäta trafikförhållandena på teststräckan, ges ett unikt tillfälle att jämföra trafikförhållanden före och efter styrstrategin är implementerad. Resultaten från utvärderingen bidrar, utöver att utvärdera tillämpbarheten av metodiken, till kunskap om hur före[1]efterstudier bör designas och variabla hastighetsgränsers inverkan på trafiksituationen då målet är att förbättra trafikförhållanden vid framkomlighetsproblem.This report is one of two reports that describe the results from the project Evaluation of improved motorway control – a case study (funded by the Swedish Transport Administration through Center for Traffic Research). The aim of the project is to develop a methodology for evaluation of before-after studies for ITS measures in a motorway environment and to apply the methodology to a use case on the E4 at Södertälje to evaluate the applicability of the method as well as effects on traffic efficiency, safety and the environment. When the goal is to study changes due to ITS measures on road sections with densely located sensors, there are good opportunities for evaluations by making use of data before and after the implementation of the ITS measure. Currently, such comprehensive studies with availability of data from densely located sensors are rare, and hence, knowledge about how such before and after studies should be designed to make fair comparisons are uncommon. The purpose of this report is to apply the methodology that has been developed in the project and evaluate effects on traffic efficiency, traffic safety and the environment through a case study at Södertälje. On the study area, a new control strategy for choosing variable speed limits has been implemented. Densely located sensors were installed at 150–300 meters also before the new control strategy was in place. Thereby there are good opportunities to measure the traffic conditions at the study area, which is giving a unique opportunity to compare traffic conditions before and after the control strategy is implemented. The results from the evaluation does, in addition to assessing the applicability of the methodology, contribute to knowledge about how before-after studies should be designed, as well as evaluation of variable speed limits impact on the traffic situation when the goal is to improve traffic conditions in the event of accessibility problems.Metodiken beskrivs i rapport Förslag på metodik för systematisk utvärdering av ITS i motorvägsmiljö– en sensorbaserad ansats. Anledningen till att resultaten från projektet är uppdelat på två rapporter är för att särskilja beskrivningen av metodiken, vilket kopplar till mål 1 (se avsnitt 1.2, punkt 1), och redovisa resultat från fallstudien i denna rapport, vilket kopplar till mål 2 (se avsnitt 1.2, punkt 2).The methodology is described in the report A proposed methodology for systematic evaluation of ITS in motorway traffic environment – a sensor based approach, where ITS stands for Intelligent Transport Systems. The reason why the results from the project are divided into two reports is to distinguish the description of the methodology, which links to objective 1 (see section 1.2, point 1), and evaluation of the results from the case study presented in this report, which links to objective 2 (see section 1.2, point 2). CTR - Utvärdering av förbättrad motorvägsstyrning – en fallstudi
Indicative test method for estimation of particle emission from studded tyre wear of road pavement : modification and assessment of the Tröger method
No full textAtt testa partikelemissionen från dubbdäcksslitage av vägbeläggningar på ett kontrollerat sätt är oftast förknippat med verklighetsnära, men storskaliga tester med storskalig och avancerad laboratorie[1]utrustning och därmed förhållandevis höga kostnader. Det finns därför ett angeläget behov av en enklare metod som kan användas för att ge en rimlig och god skattning av hur skillnader i beläggningsrecept påverkar partikelbildningen, som kan användas till val av beläggningsrecept som ska användas i senare storskaliga tester. En möjlighet är att använda en befintlig slitagetestmetod för provkroppar av slitlager. Tröger är en sådan metod där ett knippe stålnålar hamrar mot en roterande provkropp i ett klimatskåp som bedömds lämplig för att mäta och studera partikelemissioner till luft. VTI:s Tröger-utrustning modifierades för partikelemissionsmätningar genom att installera partikelinsugsmunstycke i kylluftflödet som passerar över provkroppen. Initiala tester tydde på acceptabel/tillräcklig god repeterbarhet och ett antal provkroppar från några befintliga material med olika slitstyrka valdes ut för vidare tester. En statistiskt optimerad försökplan och provhantering togs fram. En testomgång var planerad initialt men senare utökades det till två omgångar. En andra omgång krävdes dels på grund av att ett material i första omgången misstagits för enhetligt, men bestod av tre olika material, dels då försöksuppställningen kunnat förbättras något. De bildade partiklarna (PM10) har en bimodal fördelning med en primär topp vid 2–3 µm och en sekundär vid ca 8–10 µm. Den statistiska analysen visade på signifikanta skillnader mellan de tre ingående materialen i provkropparna i den andra testomgången och att metoden i sin nuvarande form kan användas för att skilja partikelemissionen från olika vägbeläggningar. Förslag för att utveckla metoden är bland annat att förhindra uppbyggnad av damm i kylsystemet och säkerställa jämn kvalitet hos nålarna.Testing the particle emission from studded tire wear of road surfaces in a controlled manner is usually associated with realistic, but large-scale tests with large-scale and advanced laboratory equipment and thus relatively high costs. There is therefore an urgent need for a simpler method that can be used to provide a reasonable and good estimate of how differences in coating recipes affect particle formation, which can be used to select coating recipes to be used in later large-scale tests. One possibility is to use an existing wear test method for wear bearing specimens. Tröger is such a method where a bundle of steel needles hammers against a rotating sample body in a climate cabinet deemed suitable for measuring and studying particle emissions into air. VTI's Tröger equipment was modified for particulate emission measurements by installing particulate suction nozzles in the cooling airflow passing over the specimen. Initial tests indicated acceptable/sufficiently good repeatability and a number of specimens from some existing materials with different wear resistances were selected for further testing. A statistically optimized trial plan and sample handling was developed. One test round was planned initially but later it was expanded to two rounds. A second round was required partly because a material in the first round was mistaken for being too uniform, but consisted of three different materials, partly because the trial set-up could be improved somewhat. The particles formed (PM10) have a bimodal distribution with a primary peak at 2–3 µm and a secondary one at about 8–10 µm. The statistical analysis showed significant differences between the three constituent materials in the test bodies in the second test round and that the method in its current form can be used to distinguish the particle emission from different road surfaces. Suggestions for developing the method include preventing the build-up of dust in the cooling system and ensuring consistent quality of the needles.BVFF Indikativ metod för bedömning av vägbeläggningars generering av slitagepartikla
Test av åretruntdäck : Väggrepp på is och snö samt barmark
No full textÅretruntdäck är en typ av däck som tidigare inte varit godkända att använda som vinterdäck i Sverige, men som efter en regeländring 2019 nu är tillåtna. I syfte att jämföra väggreppet för denna typ av däck med renodlade vinter- och sommardäck så genomfördes bromstester för 14 olika åretruntdäck på packad snö och is, likväl som på torr och våt asfalt. Åretruntdäcken valdes ut för att vara representativa för de tillgängliga åretruntdäcken på den svenska marknaden, och jämförelsedäcken valdes ut för att vara representativa för respektive däcktyp. Resultaten visar att det är stora skillnader i bromsgrepp mellan olika åretruntdäck. En del åretruntdäck presterar mer likt europeiska dubbfria vinterdäck, och andra mer likt sommardäck, vilket verkar vara ett medvetet val från de olika tillverkarna. I genomsnitt så är åretruntdäckens bromssträcka på snö tydligt längre än för både nordiska och europeiska dubbfria vinterdäck, och även om det finns åretruntdäck som är mer lika europeiska vinterdäck på snö, så finns det andra som är betydligt sämre.
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
No full textTemat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar. Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter: Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas. Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen. Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik. Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc. Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper. Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter - huvudstudi
Tillgänglighet till gymnasieutbildning : En förstudie om tillgänglighet med kollektivtrafik för ungdomar i skånska landsbygdskommuner
No full textUngdomar är en grupp i samhället som på grund av sin ålder är väldigt beroende av kollektivtrafik för att ta sig till gymnasieutbildningar. Samtidigt är de en grupp som är underrepresenterad i forskning om transporttillgänglighet. De senaste årens centralisering av gymnasieskolor har gjort att avstånden till gymnasieskolor har vuxit vilket ställer högre krav på ungdomar att resa längre sträckor. För de ungdomar som bor på landsbygden, där tillgängligheten med kollektivtrafik generellt sett är låg, kan detta skapa utmaningar att ta sig till sin utbildning. Denna förstudie undersöker därför tillgänglighetens påverkan på gymnasieutbildning för ungdomar som bor på landsbygden. Dessutom undersöks även hur ungdomar som samtidigt lever med en låg socioekonomisk standard påverkas då dessa individer riskerar att ha ännu sämre möjligheter att transportera sig. Litteratursammanställningen omfattar tidigare forskning i ämnet som sedan fördjupas med en fallstudie av Skåne. Resultatet av förstudien visar att ungdomar är en grupp som ofta är utsatta i transportsammanhang. I intervjustudien framgår det att det finns en brist när det gäller kommunernas och Skånetrafikens dialog med gymnasieungdomar om deras skolresor. Därför är det svårt att besvara i vilken utsträckning tillgängligheten påverkar ungdomars gymnasieutbildning i denna studie. Vidare studier bör därför fokusera på att lyfta ungdomarnas egna åsikter och erfarenheter av ämnet. Förstudiens mångsidiga karaktär har även visat att det har varit svårt att hitta intervjupersoner som har kunskap om alla efterfrågade aspekter. Särskilt frågor om den socioekonomiska aspekten kopplat till ungdomar och tillgänglighet har varit svår att besvara. Då denna förstudie inte kunnat besvara hur den socioekonomiska aspekten påverkar ungdomars skolresor behövs även fler studier som lyfter detta perspektiv. Utifrån resultatet konstateras även att de ungdomar som redan har en god tillgänglighet med kollektivtrafik har goda möjligheter att resa kollektivt till sin utbildning då de erbjuds skolbiljett eller ungdomsbiljett av de skånska kommunerna. För de som bor på landsbygden krävs istället ofta andra lösningar som att få skjuts av föräldrar eller att köra A-traktor för att ta sig till gymnasieutbildningen. Nya mobilitetstjänster eller anropsstyrd trafik används idag i låg utsträckning av skånska ungdomar. De nya mobilitetstjänsterna kräver ofta att användarna är över 18 år och den anropsstyrda trafiken är i dagsläget under utveckling för att bli mer flexibel. I framtiden behövs därför en kombination av förbättrad tillgänglighet med traditionell kollektivtrafik samt en utveckling av alternativa färdsätt som är bättre anpassade efter gymnasieungdomar och deras skolresor
Holmöleden : Ett Regeringsuppdrag avseende ledens funktion och utveckling
No full textTrafikverket och länsstyrelsen i Västerbotten har på uppdrag av regeringen utrett hur förbindelsen mellan Holmön och fastlandet ska fungera
Forskningens bidrag till transportsystemets utveckling
No full textVägen från genomförande av ett forskningsprojekt till dess att resultaten ger avtryck i verkligheten är ofta lång och krokig. Nyttan består inte bara av ökad kunskap utan också av kompetensutveckling av forskare och andra inblandade. Den utveckling av transportsystemet, och då särskilt den infrastruktur som Trafikverket ansvarar för, som skett de senaste decennierna är oftast ett resultat av en mängd forsknings- och utvecklingsinsatser. Det kan därför vara svårt att mäta nyttan av enskilda forskningsprojekt. Det är lättare att se sambanden mellan uthålliga forskningssatsningar inom vissa områden och transportsystemets utveckling. I denna rapport görs ett försök att koppla ihop utvecklingssteg i transportsystemet med satsningar på forskning som gjorts över tid av Vägverket, Banverket och sedermera Trafikverket.
Uppföljning av Aktionsplan för säker vägtrafik 2022–2025 : 2022 års uppföljning av aktörers åtgärder
No full textUnder ledning av Trafikverket har 33 myndigheter och aktörer angett 250 åtgärder som de själva avser att genomföra under en fyraårsperiod för att bidra till en säker vägtrafik inom sex prioriterade insatsområden; rätt hastighet, nykter trafik, säker cykling, säker gångtrafik med fokus på fallolyckor, suicidprevention och ledarskap för säker vägtrafik. De prioriterade insatsområdena och vad som behöver göras beskrivs närmare i Aktionsplan för säker vägtrafik 2022–2025. (Publikation 2022:051.) Varje myndighet och aktör ansvarar för sina egna åtgärder och de följs upp på årsbasis genom skriftliga redovisningar från varje aktör. I denna rapport redovisas aktörernas beskrivning av vad som gjorts under 2022 kopplat till var och en till var och en av de 250 åtgärderna samt status för respektive åtgärd