Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Projektkatalog 2023-03-31 KAJT : Branschprogram kapacitet i järnvägstrafiken
No full textBranschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken – KAJT – syftar till att förstärka järnvägssystemetsförmåga att tillgodose samhällets transportbehov. Målet för forskningen inom programmetär att förbättra nyttjandet av järnvägssystemet och utforma effektiva och pålitliga trafikflödenmed tillhörande tjänster. Branschprogrammet bidrar till att utifrån infrastrukturella förutsättningarpå strategisk, taktisk och operativ nivå ge järnvägsbranschen bättre koncept, modeller,verktyg och metoder så att svensk järnväg blir världsledande inom effektivitet, kvalitet ochflexibilitet.Branschprogram KAJT har sju akademiska parter: Linköpings universitet (LiU) är värd förprogrammet och övriga akademiska parter är Blekinge Tekniska Högskola (BTH), KungligaTekniska Högskolan (KTH), RISE Research Institutes of Sweden (RISE), Uppsala universitet(UU), Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Lunds universitet (LU). Trafikverketär programmets huvudfinansiär. Partnerföretag är SJ AB, LKAB, Green Cargo AB,MTR Nordic AB, Sweco Society AB och Transrail Sweden AB.</p
Långsiktiga hälsoekonomiska konsekvenser till följd av icke-dödliga skador vid olyckor i trafikmiljö : Retrospektiv enkätstudie av konsekvenser upp till fem år efter olyckstillfället
No full textTrafikolyckor ger upphov till hälsoekonomiska konsekvenser på både kort och lång sikt. Den första uppföljningen av konsekvenser till följd av trafikolyckor på lång sikt (Thorson 1975) baserades på skador under 1960-talet och visade att 27 % av dem som vårdats inom slutenvård hade effekter på hälsan 4-5 år efter olyckan. Vid en uppföljning av skador under 1990-talet var motsvarande andel cirka 21 % (Maraste, Persson, Berntman 2003). Dessa studier visar att en del skador till följd av trafikolyckor leder till konsekvenser under mycket lång tid och det är också dessa skador som nollvisionen riktar in sig mot (så kallade ”allvarliga skador”: skador som leder till medicinsk invaliditet). Syftet med denna studie är att undersöka hälsoekonomiska konsekvenser av icke-dödliga trafikskador på längre sikt under dagens förhållanden. Ett stratifierat, randomiserat urval av trafikskadade under åren 2017-2020 (n=4 105) identifierades i Transportstyrelsens olycksdatabas Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Uppgifter om skadan och olyckan hämtades från Strada. Uppgifter om resursförbrukning (sedan olyckstillfället) och livskvalitet (vid tidpunkten för svar) hämtades in via en enkät som besvarades av ca 25 % (n=1 009). Kostnaderna beräknades med incidensansatsen, det vill säga livstidskostnaden. Kostnaden under de första fem åren baserades på tvärsnittsdata från enkäten. Kostnader därefter extrapolerades baserat på antaganden. Resultatet visar att kostnaderna är koncentrerade hos de svåra skadorna (Injury Severity Score, ISS 9+) och att skador som leder till medicinsk invaliditet också är de som i huvudsak medför permanenta (livslånga) konsekvenser för resursåtgång och livskvalitet. Trots att svåra skador (ISS 9+) endast stod för ca 6 % av det totala antalet skador rapporterade av Strada 2019 så uppgick dess andel av de totala personskadekostnaderna till nästan 30 %. Totalt uppgick personskadekostnaderna för 2019 års icke-dödliga skador till cirka 3,3 miljarder kronor. Denna studie är, enligt vad vi känner till, den första studien av konsekvenser till följd av trafikolyckor som inkluderat så pass många svårt skadade och som fördelat de skadade på medicinsk invaliditet. Detta underlag kan vara av stort värde för att validera ASEK-värden, vilka tidigare härletts baserat på en del antaganden i brist på information om förekomst av medicinsk invaliditet. Studien ger stöd för Trafikverkets nya indelning av skador baserat på medicinsk invaliditet eftersom det är dessa skador som ger upphov till långsiktiga konsekvenser vad gäller både kostnader och livskvalitet. Däremot visar studien att det kan finnas ett behov av att uppdatera både materiella kostnader och riskvärden baserat på nya data som tillåter fördelning baserat på medicinsk invaliditet
Vision 45 : Den gula färjan ska bli grön
No full textVision 45 är Färjerederiets plan för att utveckla verksamheten för att bidra till att de klimatpolitiska målen ska uppnås. Planen är ett underlag för Färjerederiets ledning och ägare för det framtida utvecklings arbetet, en plan som öppnar för klok användning av smart digital teknik och som låter oss pröva framtidens lösningar redan nu. Vision 45 är en plan för att säkra tillgången på effektiva och miljövänliga färjor fram till år 2045. Planen revideras regelbundet med hänsyntill utvecklingen inom teknikområdet, utvecklingen av nya miljöbränslen, livslängd på befintliga fartyg och förväntade förändringar i efterfrågan på den trafik vi driver. Det är en plan som tydligt tar ställning: vi ska bli klimatneutrala senast år 2045. I den här skriften berättar vi mer om vår plan för att tänka långsiktigt – men handla nu.
Säkrare skor i vinter
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Metodik framtagen i ISO 19447:2021 där referens – testobjekt – referens uppmäts och isgreppindex beräknas som medelvärde för tre mätseriers kvot mellan testobjekt och referens har i denna studie kombinerats med tribometermätning mot asfalt med isskikt. Resultaten för isgreppindex visar som förväntat lägst värde (2,2) för hårt och slätt testmaterial och högre för mjukt och mönstrat testmaterial (3,4). Undersökta provsulor placerar sig mellan 2,4 och 5,6 för dessa mätningar. Det kan noteras att undersökta sulor förbereddes genom att prov motsvarande referenssulans mått kapades från tåpartiet, förutom i ett fall då även hälpartiet provades. Metodutveckling sker i SIS Teknisk Kommitté (TK) 397 Skor AG 02 Greppvänliga konsumentskor, där provtagning är en viktig del. Methodology developed in ISO 19447:2021 where reference – test object – reference is measured and the ice grip index is calculated as the average value of three measurement series ratio between test object and reference has in this study been combined with tribometer measurement against asphalt with ice layer. The results for the ice grip index show, as expected, the lowest value (2.2) for hard and smooth test material and higher for soft and patterned test material (3.4). Examined sample soles rank between 2.4 and 5.6 for these measurements. It can be noted that examined soles were prepared by cutting samples corresponding to the dimensions of the reference sole from the toe part, except in one case when the heel part was also tested. Method development takes place in SIS Technical Committee (TK) 397 Skor AG 02 Grip-friendly consumer shoes, where sampling is an important part.
Dagvatten från järnvägsinfrastruktur: kunskapssammanställning och miljöpåverkan
No full textEn litteraturstudie om påverkan av dagvatten från järnvägstransportinfrastruktur på recipienter har genom-förts, med fokus på föroreningskällor och åtgärder under svenska förhållanden. Järnvägsanläggningar kan delas in i tre kategorier: järnvägsspår (med tillhörande strukturer), bangårdar och stationer. Avrinning från spåren rapporterades innehålla föroreningar som metaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och kemiska bekämpningsmedel (herbicider). Dessa kan släppas ut antingen genom att dagvatten sköljde av spåren eller genom slitage på spåren. Lakning orsakade en betydande belastning av Zn (upp till 98 % i löst fas) genom korrosion av galvaniserade metallkonstruktioner. Andra metaller som Fe, Cu, Mn och Cr frigjordes främst genom slitage av metalldelar. Granskningen av litteraturuppgifter om PAH:er och en ge-neralisering av resultaten innebar stora osäkerheter. Detta orsakas ofta av platsspecifika förhållanden som t ex. omfattningen av användningen av diesel- eller ellok, vilket i allmänhet inte rapporterades i de analy-serade referenserna. Den sista gruppen föroreningar var kemiska bekämpningsmedel, som har studerats i bl.a. Sverige under flera decennier. Huvudfrågan är användningen av glyfosat för vegetationskontroll längs spåren och risken att glyfosat når grundvattnet. Även om de svenska uppgifterna om effekterna av glyfosat inte är alarmerande, granskar både amerikanska och europeiska miljömyndigheter för närva-rande användningen av glyfosat och dess miljöpåverkan, och det är mycket troligt att det kan komma att förbjudas. Därför är det viktigt att ta fram alternativa metoder. Föroreningen från järnvägsdagvatten är spridd över ett mycket långsmalt område (<50 m bredd som sträcker sig tusentals kilometer), och med undantag för herbicider i grundvattnet förekommer den i alla fall längs linjen utanför driftplatserna i låga koncentrationer som sällan ger upphov till oro.Järnvägsbangårdar med många spår klassificeras däremot som industriområden med hög risk för förore-ning av aromatiska oljebaserade kolväten, metaller, organiska och oorganiska föreningar, sediment och klorid. I USA kontrolleras vattenkvaliteten för avrinning från sådana anläggningar enligt NPDES-tillstånds-systemet (National Pollution Discharge Elimination System). Det är en viktig miljöfråga att undvika att obehandlat dagvatten från järnvägsbangårdar når grundvattnet. Den sista kategorin är järnvägsstationer. Dessa bör uppgraderas så att deras dagvatten anslutas till de befintliga dagvattensystemen, utan att volym och kvalitet nedströms påverkas negativt. Utformningen av dagvattensystemen måste alltså anpassas till respektive del av järnvägsinfrastrukturen, dvs. spår, bangårdar och stationer. Med tanke på den diffusa föroreningen från järnvägslinjen är de bästa åtgärderna minskning av föroreningskällor. Exempel på sådana åtgärder är eliminering av kreosotbehand-lade slipers och användning av naturliga herbicider, magnetbromsar och miljövänliga smörjmedel (utan PAH och metaller) i rätt mängd. I motsats till järnvägsspåren är bangårdar och stationer betydande punkt-källor för föroreningar. Valet av dagvattenåtgärder på dessa måste uppfylla lokala krav, i båda fall för att undvika förorening av grund- och/eller ytvattnet och i det andra fallet även för att undvika att kapaciteten i det befintliga dagvattensystemet överskrids. Slutligen bör man se över dräneringen av befintlig järnvägsin-frastruktur för att ta hänsyn till framtida förändringar i nederbörd till följd av klimatförändringarna. Vatten ifrån järnvägsinfastruktur och hantering av föroreningar – introducerande litteraturöversik
Framtidens moderna intermodala logistiknoder - kunskaps- och utvecklingsbehov
No full textModern intermodal nodes of the future – Requirements on knowledge and development The purpose of the project was to compile existing knowledge to analyze the function, design, and organization of intermodal nodes, as well as identify gaps for future research within Trafikverket’s research program and serve as a basis for Trafikverket's strategic work. The project uses both literature reviews and empirical studies through workshops with experts. The project has five main results: 1. Criteria are proposed to define sustainable intermodal nodes aimed at promoting economic, social, and environmental goals for authorities, cargo owners, and carriers. The aim is to identify challenges and areas where nodes can improve their sustainability to avoid sub-optimization. 2. A two-dimensional matrix is proposed to categorize intermodal nodes according to their role in society's goods supply, as well as the local economy and environment. 3. Various organizational forms for nodes are described, including terminals and associated logistics areas that can be owned and managed by public, private, or combined entities. 4. A discussion on how technological innovations such as electrification, digitization, and automation can affect intermodal nodes in the future. 5. Opportunities and needs for further work and research in the field are presentedFörstudie Gröna Noden - framtidens moderna intermodala logistiknoder - kunskaps- och utvecklingsbeho
A cost-benefit analysis of all-electric flight : how to do a CBA for a non-existing technology?
No full textIncreasing climate ambitions mean that emissions of greenhouse gases, even from the aviation sector, must fall. The purpose of this study has been to contribute to this development by doing a benefit-cost analysis of all-electric aviation (AEA). We define AEA as battery-driven aviation without a combustion engine or fuel cell on board. Since the technology only exists in very small scale today, much of the work has been to find guestimates of the costs. However, we have been able to build on very good data on all take-offs and landings in Sweden year 2019. On the other hand, the data we have had on ticket prices is very poor. Based on the available data, we have estimated supply and demand functions for conventional flight in 2019. These estimates have been used to calculate the producer and consumer surpluses from flight, both in 2019, in the business-as-usual using sustainable aviation fuels (SAFs), and for AEAs, the latter two in 2030, 2040, and 2050, respectively. The results indicate that at least from 2040 onwards, with the introduction of larger aircraft with the capacity of up to 100 passengers and a range of 650 km, AEAs will be commercially viable on many, if not all routes studied. AEAs seem to have a higher producer surplus than conventional, SAF-driven aircraft. Since AEAs, at least in 2030 and 2040 are slower than conventional aircraft, the consumer surplus falls given fixed ticket prices. We also calculate the benefits from reduced high-altitude effects, which gives a measure of the societal benefits from AEA and thus an indication of how much public funds that could be invested in airport infrastructure for AEAs. We recommend that investments for AEA infrastructure start from a few airports and are expanded over time. The only further policy we recommend is R&D subsidies for AEA and battery technology development. No other policy instruments seem to be necessary to get AEAs to fly.Regionalt elflyg – lönar det sig för samhället, och i så fall hur? (RELISH
Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik
No full textFöreliggande rapport syftar till att översiktligt rapportera resultaten från forsknings-projektet CYNKA: Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik för regional Arbetspendling. Rapporten sammanfattar de olika delar som utgjort projektet som pågått under perioden 2019–2022. Tidigt i projektet genomfördes en litteraturstudie. I ett andra skede i forskningsprocessen genomfördes dels studier av policydokument, dels intervjuer med planerare, strateger och politiker. I ett avslutande skede av projektet arrangerades en workshop. En slutsats av studien var att både behovet av koordinering mellan olika aktörer och planeringsnivåer och behovet av ändrad inriktning gör det svårt att gå från mål och strategi till praktik och genomslag i planeringen. Trots det är det nödvändigt att försöka hitta sätt att överkomma dessa barriärer om mål om kombinerat och hållbart resande ska kunna nås. En nyckelfråga handlar om ansvarsfördelningen mellan aktörer och att få till stånd ett tydligare helhetsperspektiv på kombinerade resor.CYNKA: Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik för regional arbetspendlin
Fossile to bio : The carbon footprint of distribution of fuel
No full textTrots att ökad användning av biodrivmedel anses vara viktig för att uppnå klimatmålen i Sverige och EU, råder det idag brist på kunskap om hur produktionen och distributionen av biodrivmedel påverkar de svenska växthusgasutsläppen. Samtidigt har beroendet av importerat bränsle för drivmedelsförsörjningen i Sverige blivit en nationell säkerhetsfråga, vilket kräver ökad kunskap om utvecklingen av framtidens fossilfria transportsystem. Målet med denna förstudie är att utforska och kartlägga produktionen, distributionen och efterfrågan av drivmedel i Sverige idag. Inom ramen för en huvudstudie planerar vi sedan att analysera och studera hur en förändrad drivmedelslogistik, kopplad till användningen och produktionen av biodrivmedel, kan komma att se ut och vilka konsekvenser det får för landets växthusgasutsläpp. En särskild fokus kommer att läggas på att undersöka hur nettoutsläppen påverkas av en ökad självförsörjning av biodrivmedel i Sverige. Ett ytterligare delmål med förstudien har varit att etablera ett starkt konsortium för att erhålla en korrekt nulägesbild och för att fylla eventuella kunskapsluckor. Inför rapporteringen av denna förstudie har vi samarbetat med Energimyndigheten och Drivkraft Sverige, en branschorganisation för drivmedel. Dessutom har vi inlett ett samarbete med Skogforsk, ett skogsforskningsinstitut med gedigen kunskap om användningen av skogliga resurser som råmaterial för biodrivmedelsframställning, vilket är den potentiellt mest betydelsefulla råvaran för storskalig biodrivmedelsproduktion i Sverige. Genom denna förstudie har vi lagt en solid grund för fortsatta analyser där resultaten kommer att bidra till att möjliggöra effektivisering av biodrivmedelsdistributionen och ge rekommendationer för politiska åtgärder som minskar växthusgasutsläppen. Förstudien har genomförts av VTI och partners med finansiering från Triple F. Despite the recognition of the role that biofuels play in achieving climate objectives in Sweden and the EU, there exists a gap in our understanding of how the production and distribution of biofuels impact Swedish greenhouse gas emissions. Moreover, recent geopolitical events have highlighted the vulnerabilities stemming from the nation's reliance on imported fuel, elevating energy supply concerns to the realm of national security. These concerns underscore the need for a better comprehension of the evolution of fossil-free transportation systems. The objective of this study is to examine and map the production, distribution, and fuel demand in Sweden today to set the stage for future analyses that seek to explore how changes in logistics, transportation, and fuel production locations may affect greenhouse gas emissions in the country, particularly from an increased self-sufficiency in biofuel production in Sweden. Another goal of this study is the establishment of a reference group, aimed at providing an accurate assessment and bridging potential knowledge gaps. To this end, we have collaborated with key organizations, including the Swedish Energy Agency and Drivkraft Sverige, a Swedish trade association for fuel industry. Additionally, we have initiated a partnership with Skogforsk, a forestry research institute with extensive knowledge in biofuel production from woody biomass – the resource with the greatest potential for large-scale biofuel production in Sweden. Through this study, we have laid a solid foundation for subsequent analyses, the outcomes of which will contribute improve biofuel distribution and provide recommendations for national policy measures aimed at reducing greenhouse gas emissions.Fossilfritt godsstransportsystem (Triple F
Incentivising supplier innovation in mega infrastructure projects : Exploring the result of innovation bonuses
No full textPrior research emphasizes that public clients need to use their client role and their procurement strategies to facilitate supplier innovation to accelerate sustainable development of the built environment. The purpose of this paper is to increase the understanding of Swedish Traffic Administration (STA), as the largest public client of infrastructure in Sweden, implementation of procurement strategies may influence supplier innovation. This paper explores an initiative by the STA to promote supplier innovation through offering innovation bonuses to four engineering consultancy firms, contracted for the early planning and design stage of the East Link mega project. The study is based on secondary data from STA's documentation of 51 innovation proposals submitted by the four firms. The result indicates that while innovation bonuses generate proposals of supplier innovation, public clients carefully need to consider how to formulate appropriate incentives and reward systems for specific windows of opportunity. Adjungerad professor med inriktning Byggherrerollen i Samhällsbyggand