Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Supersäker cykelväg : Drift och underhåll av regionala supercykelvägar
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Med skyltfondsprojektet Supersäker cykelväg: Drift och underhåll av regionala supercykelvägar har AFRY studerat hur arbetet med drift och underhåll kan bidra till en ökad och säker cykling.Tidigare studier har visat på att cyklisters trafiksäkerhet, och särskilt cyklisters singelolyckor, har en tydlig koppling till drift och underhåll. Samtidigt saknas det idag en nationell standard om vilka krav som bör ställas för att faktiskt uppnå en hög standard på drift och underhåll av cykelvägar. Varje väghållare utgår från sina krav och metoder. Detta gäller för såväl cykelvägar generellt som för konceptet supercykelvägar som har lanserats på senare år som ett sätt att öka cykelns attraktivitet. Detta projekt syftar till att bidra med ny kunskap och en ökad samsyn kring drift och underhåll – något som i förlängningen kan bidra till förbättrad trafiksäkerhet. Inom detta projekt har tre hypoteser prövats: Hypotes 1: Prioritering av drift och underhåll ser olika ut hos olika väghållare isödra Sverige. Hantering av drift och underhåll skiftar därmed också beroende på väghållare längs ett sammanhängande cykelstråk. Hypotes 2: Det finns utmaningar för planering av drift och underhållsåtgärderlängs ett cykelstråk om stråket har olika väghållare. Hypotes 3: Det saknas en metod för att systematiskt arbeta fram engemensam standard för cykelstråk som berörs av flera väghållare, samt att nyttan av en sådan standard är stor. Utifrån Skåne som fallstudie har hypoteserna studerats genom dels en litteratur- och omvärldsanalys och dels en intervjustudie med 16 företrädare från kommuner, regionen och Trafikverket. Samtliga tre hypoteser har kunnat bekräftas utifrån studien. Övergripande problem som har identifierats är att det saknas en gemensam standard samt att det finns brister i dagens förvaltning av cykelvägar gällande bland annat efterlevnad av krav samt ett bristande trafiksäkerhetsperspektiv. Dessa utmaningar är i många fall nära kopplade till cykelns låga status i transportsystemet. För att lyckas förändra detta krävs en stor förflyttning i frågor om bland annat prioriteringar, kultur och budget. Utifrån genomförd studie konstateras att det idag är svårt att säkerställa en genomgående hög kvalitet längs ett cykelstråk med flera väghållare – trots att detta är en grund för supercykelvägar som koncept. Baserat på genomförd studie ges i rapporten ett första förslag på hur dessa utmaningar med oklar och varierande kravställning för supercykelstråk skulle kunna hanteras inom ramen för det regionala arbetet. Förslag ges kring en process för samverkan mellan kommuner, regioner och Trafikverket genom samverkansavtal, samordningsgrupper, checklistor för dialog samt en minimistandard för drift och underhåll av supercykelvägar. Avslutningsvis konstateras att det finns behov av vidare forskning kring hur kravställningar och metoder bör se ut för att drift och underhåll tydligare ska kunna bidra till en ökad och säker cykling
Trafiksäkra verksamheten : Så kan man arbeta med systematik och säkerhetskultur för ökad trafiksäkerhet
No full textHar du medarbetare som kör i tjänsten eller förflyttar sig på annat sätt? Det kan också vara i samband med person- eller godstransporter. Då är den här idéskriften för dig. Skriften ger inspiration och råd för hur man skapar systematik och bygger säkerhetskultur som ger god trafiksäkerhet för medarbetare och alla andra i trafiken. I de allra flesta företag och organisationer reser eller transporterar medarbetarna sig i arbetet. Det innebär att denna idéskrift är relevant för många verksamheter, både offentliga och privata. I idéskriften får du inspiration och råd för hur ni kan arbeta med trafiksäkerhet i er verksamhet. Utgångspunkten är en säkerhetstrappa som med hjälp av fyra nivåer hjälper er att komma igång och vidareutvecklas. Säkerhetstrappan är framtagen i forskning vid Transportøkonomisk institutt (TØI) och har översatts och anpassats till svenska förhållanden i denna skrift. Skriften innehåller också exempel från tolv företag och organisationer. Idéskriften är en del i ett stödmaterial om trafiksäkerhet riktat till arbetsgivare och beställare. I detta material finns vägledningar och checklistor för följande teman: resor i tjänsten, godstransporter och persontransporter. Materialet är framtaget i samarbete med Arbetsmiljöverket och i samråd med branschorganisationer. Allt stödmaterial finns samlat på https://bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten.
Kvalitetssäkring av hastighetsefterlevnad genom elektroniska körjournaler som en del i verksamheters hållbarhetsarbete
No full textRapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Syftet med projektet har varit att visa hur verksamheter kan arbeta med sin trafiksäkerhetspåverkan genom systematisk uppföljning av hastighetsefterlevnaden vid de transporter som utförs inom verksamheten. Detta inom ramen för hållbarhetsarbetet och den årliga hållbarhetsredovisningen. Yrkestrafik spelar en betydande roll när det gäller trafiksäkerhet. Det är viktigt att ha i åtanke att verksamheter behöver se affärsnytta i att arbeta med trafiksäkerhet för att motiveras att göra det. Trots att trafiksäkerhet är en del av hållbarhetsarbetet, så inkluderas det vanligtvis inte i dagens hållbarhetsrapportering och hållbarhetsrapporter. Dessutom saknas tydlig vägledning om hur man ska hantera trafiksäkerhet inom hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportering.
Regeringsuppdrag att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län
No full textTrafikverket har på uppdrag av regeringen analyserat åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län kopplat till de större företagsetableringar och företagsexpansioner som pågår i de aktuella länen. Uppdraget har haft till uppgift att beskriva aktuell status och aktuellt planeringsläge för de åtgärder i den nationella trafikslagsövergripande planen som har betydelse för att åtgärda eventuella brister och flaskhalsar som kan uppstå i transportsystemet med anledning av de pågående och planerade industriinvesteringarna. Vidare har Trafikverket haft i uppdrag att redogöra för förutsättningar och möjligheter att tidigarelägga åtgärder för att snabbare få ut önskvärda effekter samt redovisa eventuella effekter ett tidigareläggande skulle få på övriga åtgärder i nationell plan. Sammanfattningsvis ser Trafikverket att föreslagna åtgärder och tidigareläggning av dessa fortsatt är nödvändigt för att bistå företagsetableringar och företagsexpansioner kopplade till den gröna omställningen i Norrbottens och Västerbottens län. I rapporten visas på förslag till tidigareläggning och hur dessa kan finansieras för att möjliggöra ett snabbare genomförande
Felaktiga utbetalningar : Uppdrag i Trafikverkets regleringsbrev 2023
No full textFelaktiga utbetalningar rör frågan om eventuell förekomst av felaktiga utbetalningar i form av stöd och bidrag till annan part, t.ex. kommun eller järnvägsföretag, på Trafikverket.Kartläggning av de stöd och bidrag som Trafikverket hanterat under 2022 visar att det inte förekommit någon felaktig utbetalning.Rapporten beskriver vidare Trafikverkets styrning för en korrekt hantering av utbetalningar av stöd och bidrag till annan part
Analys av trafiksäkerhethetsutvecklingen i Trafikverkets region Stockholm 2022 : målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmål 2030
No full textRapporten redovisar och analyserar trafiksäkerhetsutvecklingen fram till år 2022 i Trafikverkets region Stockholm, som omfattar Stockholms och Gotlands län. Rapporten är den andra i ordningen av kommande årliga uppföljningar mot trafiksäkerhetsmålen år 2030 för väg- och järnvägstrafiken. För vägtrafiken beskrivs utvecklingen utifrån utfallet av antalet dödade och allvarligt skadade samt för ett antal utpekade indikatorer. För järnväg och hela bantrafiken analyseras utfallet av antal omkomna och allvarligt skadade i personpåkörningar. Rapporten tydliggör trafiksäkerhetstillståndet i regionen och visar viktiga områden och nödvändigt utveckling för att målen ska nås. Den är tänkt att vara ett stöd för statliga och kommunala planerare samt upprättare av länstransportplanerna i trafikverkets Region Stockholm i planeringen av trafiksäkerhetsåtgärder mot etappmålet 2030. Trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafiken i Sverige styrs med hjälp av ett antal indikatorer. Varje indikator har ett värde på det nödvändiga utfall som krävs för att nå målen 2030. 13 av indikatorerna kan brytas ned på regional nivå. Denna rapport fokuserar på dessa 13 indikatorer och belyser endast kortfattat några av de övriga. År 2022 omkom 19 personer i vägtrafikolyckor i regionen, 16 i Stockholms län och tre på Gotland. Antalet omkomna ligger därmed i linje med nödvändig utveckling till 2030. Under den senaste femårsperioden, 2018-2022, har totalt 114 personer omkommit i vägtrafikolyckor i regionen. På det statliga vägnätet är majoriteten av omkomna och allvarligt skadade bilister och motorcyklister. På det kommunala vägnätet är majoriteten av omkomna och allvarligt skadade cyklister och fotgängare. År 2022 omkom 34 personer i personpåkörningar bantrafiken i regionen. Utfallet ligger i linje med nödvändig utveckling till 2030. Under femårsperioden 2018-2022 har 111 personer omkommit och 59 blivit allvarligt skadade i personpåkörningar i bantrafiken i regionen. De flesta var självmord eller självmordsförsök
Fördjupad utredning Trafikplats Lackarebäcksmotet
No full textDen fördjupade utredningen Trafikplats Lackarebäcksmotet har initierats med anledning av att dagens trafikplats måste rivas för att ge plats för ytterligare spår inom Nya Stambanor Göteborg-Borås. Med ett stadsnära läge, och med hänsyn till kommunens vidareutveckling av Lackarebäcksområdet, har studien tagit fasta på möjligheten att hitta en långsiktigt hållbar lösning för trafikplatsens framtida utformning. Utredningen föreslår därför att en ny trafikplats byggs på ett sätt som tillåter en stegvis utveckling med utgångspunkt i kommande infrastrukturella behov. Förslaget innebär att Trafikverket står för en ersättning av dagens trafikplats och att Mölndals stad medfinansierar delar som hanterar den trafik som kan härledas till exploatering som sker i anslutning till trafikplatsen. Utredningen har bedrivits av Trafikverket i samarbete med Mölndals stad. Konsultföretaget WSP står för trafikanalyser och förslag till framtida utformning
Trafikflöden mc : Värmlands län
No full textDet genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan
Trafikflöden mc : Kronobergs län
No full textDet genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan
E14 som S:t Olavs väg : En pilotstudie av ett möjligt kulturarvsstråk
No full textSyftet med pilotstudien är att testa en arbetsmetodik för kulturarvsstråk. Detta genom att göra en översiktlig kartläggning och bedömning av Europaväg 14 (E14), med länsväg 322 och Mittbanan, från Sundsvall till Trondheim med avseende på om detta stråk har tillräcklig potential för att kunna bli ett kulturarvsstråk. Bedömningen görs utifrån fastställda kriterier för kulturarvsstråk. Stråk kan innehålla flera vägar från olika tidsperioder så som byvägar, tidiga förbifarter utanför bybebyggelsen och sentida motorvägar eller motortrafikleder. Stråk kan även inbegripa vattenvägar, äldre vintervägar och järnvägar. Pilotstudien omfattar en översiktlig landskapsanalys, en kulturhistorisk beskrivning av stråket och testar hur landskapets historiska kulturmiljövärden kan lyftas fram längs vägen och ge resenären, invånaren, företagaren och organisationer kunskap om den trakt man passerar. Kunskapen och upplevelsen ska också gynna landsbygdsutvecklingen