Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Trafikverkets förhållningssätt vid byggnation i eller intill befintlig väg och järnväg
No full textRapporten presenterar Trafikverkets förhållningssätt till kravställning för geokonstruktioner vid byggande i eller intill befintlig väg och järnväg. Ambitionen är att uppnå nybyggnadskrav där det är möjligt. När det med hänsyn till ekonomiska, praktiska eller miljömässiga faktorer inte är rimligt att uppnå nybyggnadskrav, finns möjlighet till anpassningar och avsteg. I sammanhanget förekommer begreppen nybyggnad, ombyggnad, ändring, tillbyggnad och underhåll. Dessa definieras och exemplifieras för att underlätta förståelsen för hur olika åtgärder kan hanteras
Bilfria zoner vid skolor : Utformning och effekter av olika typer av åtgärder
No full textDenna rapport har tagits fram med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder är författarens och överensstämmer inte nödvändigtvis med Trafikverkets. Bilfria zoner vid skolor har funnits länge men det är först under de senaste åren som de blivit mer utspridda och omtalade. I en svensk kontext finns dock relativt få genomförda och utvärderade exempel på bilfria zoner, enhetliga riktlinjer och rekommendationer tycks helt saknas. Studien har därmed syftat till att sammanställa goda exempel från Sverige och omvärlden som kan utgöra stöd för kommuner och tjänstepersoner i arbetet med trafiksäkerhet vid skolor. Rapporten är framtagen av AFRY och Sweco.</p
Riskanalys vald vägsträcka : handbok
No full textMellan åren 2001-2005 utvecklade Vägverket en metodik för att översiktligt kunna inventera och analysera allvarliga fysiska händelser längs utvalda vägsträckor, Riskanalys vald vägsträcka (Vägverket publikation 2005:54). I en fördjupningsdel (Vägverket publikation 2005:55) gavs stöd för bedömning av sannolikheter för olika händelser och för värdering av konsekvenser. Metodiken har använts vid inventeringar i hela landet. Erfarenheterna har varit goda när det gäller att identifiera riskutsatta platser, men skillnader vid tillämpning av metodiken och tillkomsten av nya digitala hjälpmedel har medfört att det finns ett revideringebehov. En reviderad metodik leder till bättre och mer enhetliga bedömningar. Metodiken kan också användas i arbetet med klimatanpassning av vägtransportsystemet i enlighet med Riksdagens förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. Ersätter publikation 2022:112</p
Uppdrag att ta fram förnyat underlag
No full textDen 2024-01-18 mottog Trafikverket regeringsbeslut LI2023/02481 där Trafikverket anmodades att ta fram förnyat underlag för objekten: • Sundsvall resecentrum, tillgänglighet och plattformar m.m., • Sydostlänken (Älmhult–Olofström–Karlshamn), elektrifiering och ny bana • Godsstråket, kapacitetshöjande åtgärder Uppdraget innebär att Trafikverket, med beaktande av samhällsekonomiska nyttor, ska identifiera och om möjligt vidta lämpliga kostnadsreducerande åtgärder för de tre objekten. I uppdraget ingår att Trafikverket ska redovisa en ny bedömning av objektens kostnader och eventuella förändringar av nyttor och måluppfyllelse samt förnyat förslag om lämplig byggstartsperiod för respektive objekt.
Brandskyddskrav på kablar i spårtunnlar : Underlag för projektspecifika bedömningar av ytskiktsklass
No full textDenna rapport omfattar beskrivning av metod och vägledning för att avgöra krav på kablars brandtekniska ytskiktsklass i enlighet med punkt 4.2.1.3 i TSD Tunnelsäkerhet. Varje tunnelprojekt (≥ 100 m) måste göra en bedömning av vilka kablar vars ytskiktskrav kan sänkas från B2ca, s1a, a1 till Dca-s2,d2,a2 med hänsyn till placering, omfattning eller den totala riskbilden i tunneln. I TSD Tunnelsäkerhet [1]– som gäller tunnlar med en längd på 0,1 km eller längre – finns krav på exponerade kablars egenskaper vid brand. I denna TSD anges att funktionskraven uppfylls om kablarna uppfyller en klassificering av ytskikt (B2ca, s1a, a1). Denna typ av kabel kan i många fall innebär att kablar antingen är svåra att finna, avkall på andra tekniska funktionskrav (ledarmaterial, tyngd, böjradie) eller en betydligt högre kostnad än för kablar med en lägre klassificering. Användande av exponerade kablar med en lägre klassificering ska enligt TSD Tunnelsäkerhet utgå ifrån en tunnelspecifik riskbedömning. Material som inte bidrar väsentligt till brandbelastningen måste inte uppfylla kraven på kablars egenskaper vid brand men ska förtecknas. Varje tunnelprojekt (för tunnellängder på 0,1 km och längre) måste således göra en bedömning av vilka kablar som antingen: • är förlagda så att de kan accepteras eftersom de är oexponerade för brand i trafikutrymme, • har så liten omfattning att de kan accepteras utifrån att de inte väsentligt bidrar till brandbelastningen, • med hjälp av riskbedömning kan accepteras även om de uppfyller en lägre ytskiktsklass än den som föreslås i TSD Tunnelsäkerhet eller • ska uppfylla föreslagen ytskiktsklass i TSD Tunnelsäkerhet
Planeringsunderlag elväg
No full textI fastställelsebeslutet till den nationella planen för transportsystemet 2022–2033 fick Trafikverket ett uppdrag att senast den 1 december 2024 redovisa ett planeringsunderlag för en utbyggnad av elvägar i Sverige. I analysen gör Trafikverket bedömningen att det finns många osäkerheter i dagsläget och att en viktig förutsättning för att en elvägsutbyggnad ska vara aktuell i Sverige är att elvägar också byggs ut i Europa. Resultatet från den konsekvensanalys som genomförts visar att det sannolikt inte är samhällsekonomiskt lönsamt att etablera elvägar i en större omfattning på det statliga vägnätet i Sverige under rådande förutsättningar. Den främsta orsaken är att trafikvolymerna på de mest trafikerade stråken av det svenska vägnätet inte är tillräckligt stora och att klimatnyttorna blir begränsade. Trafikverket föreslår därför att Sverige inte ska planera för en större utbyggnad av elvägar på det statliga vägnätet under rådande förutsättningar. Det finns dock framtida osäkerheter som gör att det finns skäl att fortsatt följa utvecklingen kring elvägsteknologin och fortsatt bygga kunskap
Trafikcentralsområde Öst Stockholm : Karta
No full textTrafikcentralområdeskartorna visar den del av järnvägsanläggningen som ingår i ett trafikcentralområde som är relevant ur ett trafikledningsperspektiv. Den innehåller framförallt information om trafikcentraler, trafikstyrningssystem, järnvägsinformation och trafikplatser. Kartorna är till viss del generaliserade och visar ingen exakt bild av verkligheten även om den försöker skapa en för ändamålet så tydlig representation av den som möjligt. Gäller från och med 15 december 202
Ny trafikplats E20 Lerums kommun
No full textTrafikverket har på uppdrag av Lerums kommun detaljstuderat en lösning för en ny trafikplats på E20 i Aspedalen, Lerums kommun. I utredningen har både utformning och genomförande studerats för att bedöma åtgärdens lämplighet. En grov kostnadsindikation har tagits fram för den föreslagna åtgärden. I relation till tidigare framtagna förslag i ÅVS Hulanmotet (TRV 2020/26119) visar denna fördjupade utredning att en ny trafikplats i Aspedalen enligt Kommunens förslag leder till att flera av de trafikala problem som identifierades i ÅVS Hulanmotet, kan hanteras på ett adekvat sätt. Trafikalt innebär den studerade lösningen en förbättring i relation till de lösningar som togs fram i åtgärdsvalsstudien för Hulanmotet. Trafikanalyserna visar även att en ny trafikplats i Aspedalen ger en lägre risk för negativ påverkan på E20. Slutlig utformning av trafikplatsen, trafikala principer och omgivande vägnät behöver dock hanteras i en eventuell kommande process med framtagande av vägplan
Digitalt förarstöd vid dispenstransporter
No full textDigital driver support for abnormal transports This report describes how the management of permits for abnormal transports could be improved through the development of a mobile digital support system. Insights have been gathered from several existing solutions in other countries as well as technology providers active in Sweden. Together with interviews and workshops with local and national government officials and industry representatives they form the basis of an analysis of digitalization and policy requirements for consideration in an ongoing mission to make abnormal transport permits more efficient led by the Swedish Transport Administration. The project was funded by the Swedish Transport Administration.Digital dispenshantering - steg