Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Social hållbarhet till sjöss
No full textFör att branschen ska klara framtida kompetensförsörjning behöver sjöfart vara ett attraktivt yrkesval för fler än idag. När vi säger att sjöfart är för alla behöver det också upplevas på det sättet och med det följer ett aktivt arbete för en inkluderande arbetsplatskultur. Denna rapport beskriver hur Redo2 har arbetat fram verktyg och metoder för att i praktiken stötta rederier, befäl och medarbetare i denna riktning. Vi har valt att arbeta med de tre hörnstenarna trygghet, inkludering och motivation som bidrag till en bra social arbetsmiljö. Målet är att skapa en bransch där alla, oavsett kön eller bakgrund, känner sig trygga och inkluderade. Att utveckla den sociala arbetsmiljön är en del av social hållbarhet och arbetsmiljöarbetet och bör därför ha förebyggande åtgärder på alla nivåer. Arbetsplatskultur måste vara en del av det ordinarie arbetsmiljöarbetet och bäras av både ledare och medarbetare. För att åstadkomma en hållbar förändring behöver vi arbeta med både strukturer och relationer ombord. De huvudsakliga leveranserna består av verktyg och metoder för att främja en inkluderande arbetsplats. Ledarskapsutbildning för sjöbefäl på Chalmers bygger nu på principerna för psykologisk trygghet och en kurs för yrkesverksamma med samma tema har utvecklats. Trygga rum för samtal och Årshjulet är två omfattande workshopserier med förebyggande insatser att använda på arbetsplatsträffar ombord. I samma anda har vi undersökt möjligheter och utmaningar med spelifiering av metodmaterial i Challenge Archipelago. Dessutom har nu WISTA Sweden ett mentorprogram för kvinnliga sistaårselever på sjöbefäls- och logistikprogram och på Sjöfartsverket är ett nätverk för kvinnor inom operativ verksamhet igång. Projektet har också ägnat uppmärksamhet åt livspusslet för ombordanställda föräldrar, slagit hål på en del myter och lyfter fram rekommendationer för framtiden. Rapporten beskriver sammanfattat projektets resultat. De fem annexen beskriver hur dessa resultat har arbetats fram tillsammans med samarbetspartners och rederier. Metodmaterialen finns med som bilagor till annex 2-4.REDO2 är ett projekt finansierat av Trafikverkets sjöfartsportfölj som pågått2022-2024 under ledning av RISE.Annex 1. PSYKOLOGISK TRYGGHET av Fredrik Forsman (Chalmers), Cajsa Jersler Fransson (Sjöfartsverket), Jill Jarnsäter (Sjöfartsverket) och Lisa Carlgren (RISE).Annex 2. TRYGGA RUMFÖR SAMTAL OMBORD av Marco Vega (MÄN), Eva Nordström (Sjöfartsverket) och Viktoria Sjöholm.Annex 3. ÅRSHJULET WHEEL OF INCLUSION av Sara Fallahi (RISE), Amanda Sundström (RISE), Erik Einebrant (RISE), Carolina Kihlström (Svensk sjöfart), Madeleine Säll (Svensk sjöfart), Cajsa Jersler Fransson (Sjöfartsverket), Jill Jarnsäter (Sjöfartsverket) och Eva Nordström (Sjöfartsverket).Annex 4. STÖDJANDE STRUKTURER FÖR KVINNOR TILL SJÖSS av Cajsa Jersler Fransson (Sjöfartsverket), Eva Nordström (Sjöfartsverket) och Jill Jarnsäter (Sjöfartsverket).Annex 5. POLICYLABB LIVSPUSSLET FÖR OMBORDANSTÄLLDA FÖRÄLDRAR av Lisa Carlgren (RISE), Susanne Stenberg (RISE), Håkan Burden (RISE) och Benjamin Malmström (Sjöfartsverket).REDO 2.0: Preventivt arbete för en hållbar social arbetsmilj
Inkludering och likabehandlingsplan 2025-2027
No full textPå Trafkverket vill vi att arbetsmiljön präglas av ett öppet och inkluderande socialt klimat där alla individer behandlas respektfullt och rättvist. Genom att aktivt arbeta med att skapa ett sådant arbetsklimat främjar vi ett gott samarbete, engagemang, välmående och trivsel. Vi förebygger också samti-digt kränkande beteenden som kan leda till psykisk påfrestning och på längre sikt även ohälsa.
Biologiskt kulturarv i vägbyggnadsprojekt : Fallstudie av väg 288 i Uppsala län, etapp Gimo-Börstil 2020-2024
No full textBiologiskt kulturarv är natur som berättar om kultur. Förindustriellt jordbruk formade en mängd naturtyper: slåtterängar, hagar, skogsbeten och olika slags åkermarker. Brukandet av dessa marker har till stor del upphört, men växter i markfloran, kulturformade träd och buskar och andra spår kan leva kvar som ett biologiskt kulturarv under kortare eller längre tid, och berätta om den historiska markanvändningen. Vägkanter erbjuder lämpliga växtplatser för många arter, och vägkanterna har under historiens gång koloniserats av växter från det omgivande kulturlandskapet. Vägkantsfloran kan därför vara ett biologiskt kulturarv från landskapshistorien. Genom att ta vara på landskapets arter i vägbyggnadsprojekt, kan nya sidoområden bidra till att bevara det lokala biologiska kulturarvet. I detta FoI-projekt (2020-2024) studerades olika aspekter på biologiskt kulturarv i sidoområden, med ett byggprojekt i Uppsala län som fallstudie: ny väg 288 mellan Gimo och Börstil. FoI-projektet innehåller flera delstudier. Artrika vägkante
Länskarta AC : Västerbottens län 2025
No full textKartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:500 000Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format.</p
Länskarta Y: Västernorrlands län
No full textKartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:350 00
Regionkarta - Mellersta regionen : (län C, U, D, X, W, S, T) 2025
No full textKartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Den omfattar Uppsala, Västmanlands, Södermanlands, Gävleborgs, Dalarnas. Värmlands och Örebro län. Kartan är i skala 1:500 000Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. </p
Länskarta O: Västra Götalands län 2025 - tätortskarta
No full textKartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:50 00
Länskarta N: Hallands län 2025
No full textKartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:200 00
En informationsportal för ökad sjöfart : Ett deluppdrag inom regeringsuppdraget Nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart
No full textTrafikverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en myndighetsgemensam informationsportal med samlad information om att starta nya sjöfartsinjer. Uppdraget ingår som en del i det förlängda regeringsuppdraget att tillsätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart. I denna rapport beskrivs behoven, vilken typ av information portalen bör innehålla, vilka myndigheter som berörs samt tänkbara tekniska lösningar och kostnadsuppskattningar. Trafikverket föreslår bland annat att informationsportalen breddas och får en inriktning både mot rederier, hamnar, transportköpare och myndigheter.
Vidareutveckla verktyg och metoder för virtuell testning av bilsätens skydd mot skador vid bakifrånkollision
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. De senaste decennierna har en positiv utvecklingen setts inom trafiksäkerhet, med minskat antal döda och skadade i trafiken. Vad gäller nackskador, som ofta leder till permanenta funktionsnedsättningar, har frekvensen inte sjunkit lika mycket som för andra kroppsdelar och tidiga skyddsåtgärder har främst gynnat den manliga delen av populationen. För att främja bättre skyddssystem mot nackskador, som kan gynna både män och kvinnor, har Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) utvecklat verktyget Seat Evaluation Tool (SET), som representerar en genomsnittlig kvinna och en genomsnittlig man. På uppdrag av VTI har Lightness by Design tagit fram motsvarande numeriska modeller (FE SET). Syftet med detta projekt var att vidareutveckla verktyg och metoder för utvärdering av bilsätens skyddsprestanda mot nackskador. Det har gjorts genom att; analysera arbetsflödet vid kombinerad experimentell och virtuell provning med SET-verktygen, utvärdera metoder för positionering av FE SET i numeriska bilsätesmodeller, samt genomföra numeriska olycksrekonstruktioner för att utreda hur skaderisk kan mätas. För att analysera arbetsflödet vid kombinerad experimentell och virtuell provning med SET-verktygen genomfördes en workshop med internationella experter. Viktiga slutsatser var att virtuell provning kan öka robustheten hos skyddssystem och att användning av virtuella humanmodeller är målet för framtiden, men att många steg kvarstår innan detta är genomförbart. Tills dess anses FE SET vara lämpliga för användning inom virtuell provning. För att FE SET också ska kunna användas för validering av bilsätesmodeller, definierades en kravställning. Den kan sammanfattas med att FE SET-verktygen behöver valideras med samma utdata som används vid utvärderingen av skyddssystemen, men också på komponentnivå. Validering av bilsätesmodellens bör använda samma utdata som graderingen av skyddssystemen baseras på. För att ta fram en repeterbar och robust arbetsmetod för positionering av FE SET-verktygen i numeriska modeller av bilsäten utvärderades två olika simuleringsmetoder med hjälp av en förenklad testmodell. Båda metoderna gav samma resultat med lite olika för och nackdelar. De utgick ifrån ett arbetsflöde som efterliknar den metod som används vid positionering av SET i en verklig stol. För att kunna validera FE SET positioneringen behöver SET-verktygen utrustas med sensorer för mätning av alla ryggkotors vinklar. Slutligen simulerades fem bakifrånkollisioner från Folksams olycksdatabas som involverade kvinnor i Toyota Auris, varav tre var skadade och två oskadade. Inga tydliga skillnader kunde ses mellan simuleringarna av skadade respektive oskadade och FE SET predikterade ingen nackskada. Detta tros kunna bero på osäkerheter i parametrar från olyckorna, som längd och viktfördelning samt position hos de åkande. Det rekommenderas att SET utrustas med kraftgivare för att kunna utvärdera fler skadekriterier, exempelvis Nij och Nkm. En jämförelse mellan fysiska tester med SET i Toyota Auris säten och simuleringar visade på FE SET-verktygens förmåga att utvärdera bilsätesmodeller och i förlängningen validering av bilsätesmodeller