Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
On the Probability of Boulder Encounters for Piles Driven in Glacial Till
No full textConsidering that a large part of Sweden is covered by glacial till, which is classified as an unsorted sediment formed by glaciers that can contain fragments of rock known as boulders, driving piles constitutes a substantial economic risk. Piles driven into glacial till may encounter boulders and undergo structural damages leading to premature refusal and to the loss of piles. Even though geotechnical investigations as of today form a solid basis for the design of pile foundations, the unpredictable presence of boulders and their hard resistance to breakage, makes it challenging to penetrate boulders by standard investigation methods. Currently, the only available source of information used by the Swedish construction industry to confirm the existence of boulders is a dynamic penetration test known as soil–rock sounding. Relying on the results from only one testing method may for most projects underestimate the existence of boulders and their potential impact to piles, leading to an unsuitable design of the entire piling system. This paper discusses the benefit in using the input from soil–rock soundings for quantifying the probability of boulder encounters in glacial till based on Poisson point process.QC 20250519BiG2021-15 Pålbarhet i blockig mark
Kasta loss! : Kunskapsunderlag för värdering av den vattenburna kollektivtrafikens potentiella roll och funktion
No full textOm vi ska lyckas uppnå det transporteffektiva samhället behöver vi resa mer tillsammans och fler behöver cykla och gå i högre utsträckning. Vattenvägen kan bidra med hållbar mobilitet förutsatt att ändamålsenliga och energieffektiva fartyg används och att det vattenburna systemet integreras fysiskt och genom informations- och betalsystem med det landbaserade. Resenärerna anser att båten som trafikslag är attraktiv och den vattenburna trafiken har visat sig kunna attrahera bilister i högre utsträckning än andra kollektivtrafikslag.Projektet Kunskapsunderlag för värdering av den vattenburna kollektivtrafikens potentiella roll och funktion finansierades av Trafikverket och har genomförts av en projektgrupp med IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector, Vattenbussen och KTH, tillsammans med en referens-grupp. Syftet med projektet är att ta fram nya kunskapsunderlag för värdering av den vattenburna kollektivtrafikens potentiella roll och funktion i det transporteffektiva samhället. Det handlar om att reda ut vad som saknas för att färjorna ska betraktas som ett lika adekvat och relevant verktyg i transportsektorns verktygslåda som landbaserade lösningar.Vattenvägen skulle ges en naturlig plats om bara beslutade principer och metoder följs. Med en övergripande prioritering att i första hand vårda och utveckla den infrastruktur som redan finns borde vattenvägen användas betydligt mer än idag. Med fyrstegsprincipen som metodik kan landbaserad infrastruktur avlastas genom att tänka om och optimera befintliga lösningar och därmed bidra till ett mer transporteffektivt samhälle. Det handlar om att skapa kortare fysiska och mentala avstånd genom att använda det trafikslag som är mest lämpligt. För att nå målen behövs handlingskraftiga och tydliga politiker, tjänstemän och beslutsfattare som förstår betydelsen av styrmedel, incitament och stödsystem som syftar till att öka andelen hållbart resande.Kollektivtrafik på vatten kan tillföra transportsystemet flera funktioner:• Kortare fysiska resvägar och kompletterande infrastruktur• Ökad tillgänglighet och framkomlighet i regionen• Ökad attraktivitet i kollektivtrafiken• Ökad resiliens och robusthetVattenburen persontrafik kan spela följande roll i transportsystemet:• Bidra till en ökad andel kollektivt resande• Komplement till väg- och spårburen trafik för utökat utbud och positiva nätverkseffekter, samt nya reserelationer för gående och cyklister• Agera katalysator för att transport- och klimatmål uppnås• Ett medel för att hushålla med samhällets resurser för infrastrukturinvesteringar tillika regionernas klimatbudgetRekommendationerI projektet har fyra områden identifierats för att vattenvägens potentiella roll och funktion ska kommer till sin rätt, och därmed bättre bidra till det transporteffektiva samhället:1. Ställ krav! Ställ om! Nu!• Fasa ut fossila färjor i kollektivtrafiken snarast genom kravställning på alternativ drift vid upphandling.• Driv på omställningen genom investeringsbidrag för konvertering av fartyg, laddningsinfrastruktur och nyinvestering i ren teknik.• Samordna utbyggnaden av laddningsinfrastrukturen.När utsläppen och driftskostnaderna för färjetrafiken minskas tack vare elektrifieringen, flyttas fokus från utsläppsperspektivet och ger utrymme till en ny diskurs där trafiken enklare kan hävda sig genom tillgänglighet, framkomlighet, snabba resor, attraktiva trafikupplägg och effektiva genvägar.2. Locka resenärerna att resa hållbart• Planera vattenburen trafik efter samma principer med samma turtäthet och öppettider som övrig trafik. Se till att möta resenärernas behov av fritidsresande.• Integrera biljettsystem, tidtabeller, reseplanerare, hållplatser och bytespunkter.För att kollektivtrafiken ska fungera i resenärens vardag och för samhället i stort krävs både effektivitet och attraktivitet. Begreppen har ett inbördes beroendeförhållande, där målbilden är ett attraktivt och effektivt transportsystem för både samhället och individen.Resenärernas beteendeförändring är central för minskade utsläpp från personresor och för våra klimatmål på lokal, regional, nationell, europeisk och global nivå. Båt har potential att locka bilister till det kollektiva resandet. Men den vattenburna kollektivtrafiken planeras inte med samma turtäthet och öppettider som övrig trafik och sjötrafikens biljettsystem, tidtabeller, reseplanerare, hållplatser och bytespunkter är inte fullt integrerade. Gör det och förläng cyklisternas räckvidd genom samordning av bryggor och cykelstråk. Omfördela gaturummet, frigör ytor och värden i staden genom att använda vattenvägen bättre.3. Prioritera samhällets helhetsperspektiv• Ställ krav på regionala kollektivtrafikmyndigheter att ta hänsyn till helheten i sin strategiska inriktning och beakta totala kostnader och miljöpåverkan för investering, drift, underhåll och infrastruktur.• Genomför strategiska regionala inventeringar kring hur vattenvägen kan bidra till mer hållbart resande. Peka ut noder och intermodala bytespunkter.För att undvika suboptimeringar får helheten inte avgränsas av den enskilda organisationens ansvarsområde. Sverige har bara en plånbok och en klimatbudget. Sjötrafik kan utgöra ett medel för att hushålla med samhällets resurser för infrastrukturinvesteringar. En bättre användning av vattenvägen som infrastruktur skapar även bättre framkomlighet och minskar transportsystemets sårbarhet, med ökad resiliens och robusthet.4. Möjliggör systemförändring av persontransportsektorn• Facilitera att tidigare identifierade systemlåsningar löses upp och överväg att bredda regionernas ansvar för fritidsresande.• Skapa efterfrågade samverkansplattformar.Ett antal systemlåsningar hindrar kollektivt trafikutbud som ligger utanför de norm-bildande trafikslagen. Runt den vattenburna persontrafiken saknas starka pådrivande aktörer som känner ansvar för, eller tjänar på, ett samordnat utvecklingsarbete. En viktig del ligger i att gynna och uppmuntra samverkan mellan olika aktörer för att dela på risker, kostnader och nyttor för att möjliggöra ökad sjötrafik med innovativa hållbara lösningar.QC 20240920Kunskapsunderlag för värdering av den vattenburna kollektivtrafikens potentiella roll och funktio
Luftfart : Underlagsrapport till Inriktningsunderlag för 2026 - 2037
No full textRapporten är ett fakta- och bedömningsunderlag för luftfartsområdet inför inriktningsunder-laget för planperioden 2026–2037. Den består av en faktadel i fyra avsnitt som beskriver infrastruktur, roller och ansvar, finansiering samt styrning och målsättning som bedöms vara av betydelse. Förutom Trafikverkets egna bedömningar har innehållet i rapporten baserats på Luftfartsverkets skriftliga underlag samt på dialoger med aktörer som är verksamma inom luftfartsområdet. De identifierade behov som har identifierats har delats upp på fyra utvecklingsområden: Förutsättningar för funktionalitet och långsiktig planering, Luftfartens elektrifiering och digitalisering, Ekonomiska förutsättningar för en hållbar och robust luftfart samt Åtgärder för en robust beredskap och en ökad totalförsvarsförmåga. De tre första fokuserar på behov kopplade till infrastrukturområdet medan det sista har ett bredare fokus och omfattar luftfartsrelaterade behov för transportsystemet. Den sista delen utgör även underlag för Trafikverkets uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka förmågan inom krisberedskap och civilt försvar inom beredskapssektorn transporter
Elektrifiering, digitalisering och automatisering i vägtransportsystemet : Underlagsrapport till Inriktningsunderlag för 2026−2037
No full textRegeringen beslutade den 15 juni 2023 att uppdra åt Trafikverket att ta fram ett inriktningsunderlag för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037. Uppdraget redovisas i en huvudrapport och ett antal underlagsrapporter. I denna underlagsrapport redovisar Trafikverket utvecklingen av de teknikskiften som vägtransportsystemet står inför, baserat på aktuellt forsknings- och kunskapsläge. I linje med punkt 15 i beslutet att ta fram ett inriktningsunderlag redovisas antaganden om teknisk och digital utveckling i form av till exempel intelligenta transportsystem, automatisering, uppkopplad mobilitet, elektrifiering och andra drivmedel särskilt. Teknikskiftena elektrifiering, digitalisering och automatisering slår igenom i allt större utsträckning i vägtransportsystemet, bland annat för att möta utmaningar som trängsel, miljöpåverkan och behovet av mer effektiva transporter. Kunskapen om vilka följder teknikskiftena innebär samt hur omfattande och i vilken takt olika tekniker får genomslag behöver byggas upp successivt. Underlagsrapporten beskriver hur teknikskiftena kan komma att påverka den långsiktiga transportinfrastrukturplaneringen samt redogör för viktiga förutsättningar och åtgärder som kan genomföras för att påskynda utvecklingen och bidra till de transportpolitiska målen.Författare: Alexander Lindbom, Anna Johansson Jacques, Catrin Wallinder, Jenny Karlsson, Joakim Kalantari, Johannes Berg, Jonna Bäckström, Kenneth Natanaelsson, Kristine Bull Sletholt, Louise Olsson, Magnus Lindgren, med flera.</p
Digitalisering och automatisering i järnvägssystemet : Underlagsrapport till Inriktningsunderlag för 2026–2037
No full textDetta är en underlagsrapport till Inriktningsunderlag för perioden 2026-2037, som Trafikverket redovisar i januari 2024. Rapporten beskriver kunskap och antaganden om utveckling av hur teknikskiftena digitalisering, automatisering och modernisering slår igenom i allt större utsträckning i järnvägstransportsystemet samt redogör för viktiga förutsättningar och åtgärder som kan genomföras för att påskynda utvecklingen och bidra till de transportpolitiska- och EU målen. Syftet med rapporten är ett samlat underlag järnvägssystemet till inriktningsunderlag och den fokuserar på förändringar under planperioden, där allt mer digitaliserade flöden och europeisk standardisering är nyckelfaktorer
Trafikinformation för järnväg : tjänstebeskrivning
No full textTrafikverket har tagit fram en tjänstebeskrivning för trafikinformation och resenärsinformation på järnväg, detta för att tydliggöra innehållet i tjänsterna samt hur de levereras. I dokumentet beskrivs Trafikverkets leverans av trafikinformation, distributionskanaler, annonseringsunderlag, innehåll samt krav på innehåll till aktörer med trafikeringsavtal, resenärer och allmänheten. Det finns även kontaktinformation för beställning, support och felanmälan, grunderna för uppföljning av Trafikverkets leverans, samt kontaktvägar vid ändringar i tjänsten
Åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande : på väg mot ökad operativ förmåga
No full textTrafikverket redovisar i denna rapport de åtgärder som myndigheten genomför eller kommer att genomföra för att stärka den operativa förmågan inom järnvägsunderhållet. Med den operativa förmågan menar vi såväl vår som hela branschens förmåga att omsätta kunskap om anläggningens tillstånd och nedbrytning till åtgärdsbehov och genomförda åtgärder i anläggningen. I rapporten beskrivs dagens operativa förmåga nedbruten i tre områden; anläggningskunskap, planering och prioritering samt genomförande. För området anläggningskunskapen beskrivs bland annat pågående arbete med regelverk, målstyrning, klimatanpassning och digitalisering. För området planering och prioritering beskrivs målkonflikter kring kapacitet för åtgärder och trafik, nyetablerade arbetssätt för stråkkoordinering och dagens branschsamverkan. I området genomförande, beskrivs hur Trafikverket gemensamt med marknaden förverkligar åtgärder i anläggningen via upphandlade entreprenader och hur Trafikverket via särskilda utvecklingsprojekt strävar efter att bli leverantörernas första val.En efterrapportering till uppdraget, Uppföljning av åtgärder för att stärka genomförandet av järnvägsunderhåll, har publicerats 2024-07-10.En efterrapportering till uppdraget, Ökad operativ förmåga för ett närmare Sverige, och en bilaga Punktlighet och störningar i järnvägstrafiken 2024 har publicerats 2024-10-22.</p
Värdering av kostnader och nytta av säkerhetshöjande åtgärder i järnvägstunnlar : fördjupad studie
No full textPersonsäkerhet i järnvägstunnlar, ”tunnelsäkerhet”, har under lång tid varit föremål för mycket uppmärksamhet. Detta gäller inte minst i kravsammanhang mot bakgrund av de mycket allvarliga konsekvenser som en olycka i en tunnel kan medföra jämfört med markspår. Det finns ett grundkrav som klargör vad som utgör ”godtagbar samhällsrisk”. Det finns även krav på att ytterligare säkerhetshöjande åtgärder kan övervägas efter värdering av deras kostnader och tillförda nytta. Nuvarande krav avseende detta är dock otydliga, samtidigt som det saknas nationell praxis. Målet med utredningen har varit att föreslå kravförbättringar
Trafikverkets genomförandeplan för åren 2024-2029
No full textGenomförandeplanen samlar Trafikverkets åtgärder för underhåll och utveckling av transportsystemet de kommande sex åren. Genomförandeplanen visar helheten på en övergripande nivå, men är inte heltäckande på detaljnivå. Genomförandeplanen utgår från gällande nationell plan för transportsystemet 2022–2033, beslutade länstransportplaner, samt andra politiska beslut som påverkar transportinfrastrukturen. Genomförandeplanen är sexårig och syftar till att överbrygga avståndet mellan den långsiktiga planeringen och den korta och medellånga planeringen. Genomförandeplanen är också en pusselbit som bidrar till att vi uppfyller kraven som ställs i EU-direktiv (SERA) om att samråd ska göras med berörda företag, organisationer och myndigheter i samband med att verksamhetsplan för järnväg upprättas. Planen har fokus på hur transportsystemet förändras och hur de som använder systemet påverkas. Genomförandeplanen är trafikslagsövergripande och omfattar åtgärder på det statliga transportsystemet inklusive åtgärder med statlig medfinansiering. Informationen om åtgärderna de första åren har en högre säkerhet än de efterföljande åren. Genomförandeplanen omfattar de mest trafikstörande åtgärderna eller andra prioriterade åtgärder och deras konsekvenser, särskilt på de speciellt utpekade vägstråk eller järnvägsflöden. Detta medför att till exempel miljöåtgärder, som syftar till att minimera påverkan på omgivningen, inte redovisas i någon stor omfattning då dessa inte medför stora trafikala konsekvenser. Planen utgår från den koordinering som skett utifrån ett genomförande och trafikalt perspektiv, samt den förankring som skett med järnvägsbranschen i den strategiska dialogen om banarbeten. Den ger också stöd för en fortsatt samplanering och den fortsatta dialog som sker med järnvägsbranschen inför planering av banarbete
Trafikverkets underhållsplan : för åren 2024–2027
No full textI underhållsplanen redovisar Trafikverket hur tilldelade medel för underhåll prioriteras, används och vilka effekter det ger i transportinfrastruktur. Vi beskriver bland annat utgångspunkterna för Trafikverkets arbete samt strategier och prioriteringar för att uppfylla uppdraget att vidmakthålla anläggningarnas funktion. Vi redovisar också större planerade åtgärder på nationell och regional nivå. Trafikverkets underhållsplanering utgår från den nationella planen för transportinfrastruktur och Trafikverkets underhållsstrategier. Vid framtagandet av underhållsplanen har dialog förts bland annat med järnvägsbranschen, inom ramen för stärkt branschsamverkan. När det gäller vägåtgärderna tas de fram i dialog med samverkansparter och genom koordinering i interna och externa forum