Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
YardCDM Demonstrationsprojekt - Slutrapport : Ett samarbete mellan Trafikverket, RISE, Green Cargo, Hector Rail, DB Cargo, Mertz
No full texto Projektet har bidragit med en samsyn mellan aktörerna av vad som kan och behöver utbytas i form av data i syfte att åstadkomma en samlad lägesbild, uppbyggd av aktörers intentioner, omplaneringar, faktisk status för aktiviteter i och kring Malmö Gods Bangård, MGB. Genom att skapa bättre beslutsunderlag baserat på konceptet YardCDM (Yard Collaborative Decision Making), i realtid bidrar detta till förbättrad samordning och effektivitet på MGB. MGB är en komplex järnvägsnod - dels pga att det är en säckbangård, har en kombiterminal samt att MGB trafikeras av intermodala tåg till och från Danmark. Målet har varit att utvärdera nyttan av digital samverkan genom att analysera olika användningsfall genom demonstratorer, vilket ska inspirera aktörer att dela data i realtid på ett standardiserat sätt, och se på vilka sätt de bidrar till bättre samordning och effektivitet. Metoden LivingLab Approach har använts för att utveckla och testa olika koncept/användningsfall för digital samverkan. Konceptet YardCDM har utvecklats i samverkan med involverade aktörer på MGB, vilket leder till ett väl förankrat koncept som visar fördelarna med ett digitaliserat järnvägssystem, och ger aktörer möjlighet att växa i digital mognad och innovationsförmåga. Ett exempel på resultat är från användningsfallet LOKVÄXLING, där lokväxlaren digitalt via en smartphone erhåller ”sin loklista” och i den kan utföra sina arbetsuppgifter och löpande rapportera arbetsmomenten. På detta sätt blir alla som behöver realtidsinformation kring loken informerade löpande t.ex. personal på MGB men även den centrala lokledningen för de olika operatörerna t. ex. green cargo. Tidigare skrev lokväxlaren ut listan på ett papper i det så kallade ”blå huset” och kunde sedan först efter både en och två timmar vara tillbaka och mata in aktuell status på den datorn. Även råd och riktlinjer för framtida implementation av YardCDM-koncept har utarbetats.YardCDM Dem
Klimatneutral transportinfrastruktur : Underlagsrapport till Inriktningsunderlag för 2026-2037
No full textDenna underlagsrapport svarar på den del av uppdragstexten inom inriktningsplaneringen som gäller Trafikverkets arbete med infrastrukturens klimatpåverkan, bland annat hur utsläpp och kostnader påverkas i scenarier med låg respektive hög ambition för minskad klimatpåverkan. Sedan 2022 är Trafikverkets långsiktiga mål är att nå klimatneutral transportinfrastruktur senast 2040. Det långsiktiga målet har delmål på vägen till det långsiktiga målet. För att nå målen ställer Trafikverket klimatkrav i upphandlingar av konsulttjänster, entreprenader och material i syfte att minska koldioxidavtrycket från infrastrukturhållningen. Omställningen mot klimatneutral infrastruktur kommer att innebära en ökad kostnad för Trafikverket, men den är liten i förhållande till den totala planeringsramen (i storleksordningen omkring 2 procent). Detta är kostnader som i praktiken i hög grad inte går att välja bort i och med att EU:s klimatramverk är bindande
Klimatanpassning : Gemensamma processer i Region Väst
No full textTrafikverket har under många år arbetat med klimatanpassning av infrastrukturen, i många fall i samarbete med andra myndigheter. Rapporten sammanfattar perspektiv på roller, mandat och samarbete från intervjuer med ett stort antal tjänstepersoner på kommuner, kommunalförbund, länsstyrelser och Trafikverket i Värmlands län, Hallands län och Västra Götalands län. En slutsats är att det regionala samarbetet behöver öka, under den lärande fas många myndigheter fortfarande befinner sig i.
Transporthistoriska underlag till nytta för infrastruktur och forskning : en förstudie
No full textTransporthistoriska underlag till nytta för infrastruktur och forskning – en förstudie är ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Centrum för Näringslivshistoria och Statens maritima och transporthistoriska museer, finansierat av Trafikverkets FoI-medel. Förstudien syftar till att undersöka de väg-, civilflygs- och järnvägshistoriska samlingarnas potential som källa till historisk och annan forskning och som resurs i Trafikverkets planering och verksamhet. Målsättningen är att skapa ett kunskapsunderlag om de källmaterial som förvaltas av Trafikverket, SMTM, Riks-arkivet och andra arkiv. Denna ska kunna ligga till grund för en strategi för samlingarnas nyttiggörande för Trafikverket och forskningen, med särskilt avseende på digitala tekniker och sökmöjligheter. Målsättningen är även att förbättra sökbarhet och underlätta materialens användning genom digital teknik. En vidare målsättning är att främja långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom att bidra till Trafikverkets kulturmiljö- och arkitekturstrategier samt till miljömålen, inte minst målet God bebyggd miljö. Projektet har genomfört följande fem delmoment: Samlingsöversikt över relevanta samlingar i landet, Ordning och förteckning av utvalt material, Digitiseringspilot omfattande ett urval av material, Forskningsöversikt över transporthistorisk forskning samt Intervjuer med berörda experter, konsulter och forskare. Förstudien presenterar en översikt över samlingar och utförd forskning. Den visar på de historiska underlagens potential som resurs men också att källorna behöver ordnas, systematiseras, integreras och digitiseras för att denna potential ska kunna infrias. Förstudien lyfter fram följande centrala områden för framtida verksamhet: - Att utveckla former och teknik för en digital transporthistorisk portal som ingång till historiska underlag. - Att fortsätta metodutvecklingen inom digitisering och utveckla digitala hjälpmedel för lagring och sökning av historiska underlag i dagligt arbete på Trafikverket och inom de förvaltande minnesinstitutionerna. - Att stimulera ny transporthistorisk forskning och forskarnätverk samt att mot bakgrund av de genomförda forskningsöversikterna fördjupa bilden av forskningsläget
Prognos för godstransporter 2045 : Trafikverkets Basprognoser 2024
No full textRapporten innehåller en godsprognos för väg-, järnvägs- sjöfarts- och flygtransporters utveckling fram till år 2045. Prognosen är framtagen med den nationella godstransportmodellen Samgods
Korsningar mellan gång och cykel
No full textDenna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Om målen med att nå ett hållbart transportsystem ska uppnås kommer vi att se allt fler gående och cyklande. Fordonsutvecklingen av cyklar leder i riktning mot en allt bredare flora av cykeltyper med olika egenskaper. Vi kommer därför troligtvis att se såväl fler cyklande som en större variation inom gruppen cyklande. Även i en framtid där gång och cykel separeras alltmer kommer korsningsproblematiken mellan dessa trafikantgrupper att finnas kvar och troligtvis bli en ännu viktigare aspekt att lösa. För att få fler att cykla är såväl framkomlighet som trafiksäkerhet viktiga faktorer. I detta perspektiv är det därför viktigt att skapa starka cykelstråk med hög framkomlighet och trafiksäkerhet. Syftet med projektet har varit att lyfta kunskapsnivån om vilka korsningstyper mellan cyklande och gående samt mellan cyklande i olika riktningar som fungerar bäst. Korsningar mellan cykel och cykel utformas i Sverige oftast utan reglering vilket i praktiken innebär högerregel. I Nederländerna och Danmark är väjningsplikt betydligt vanligare i, vilket troligtvis har att göra med större flöden av cyklande. Exemplen från Amsterdam och Köpenhamn, som har högre cykelflöden än Sverige, och den framåtsyftande Framtidens CM-nät (Edman et.al 2019) indikerar att reglering är lämpligt att arbeta med i takt med ökande flöden. Reglering med övergångsställe kan, precis som väjning mellan olika cykelflöden, vara en naturlig konsekvens av ökade trafikflöden. Övergångställen kan också ha en positiv effekt, eftersom de visar att korsningspunkten används frekvent av fotgängare. Fältstudier gjordes på korsningar mellan gående och cyklande, med och utan övergångsställe. Platserna låg centralt i Stockholm och i Malmö med relativt höga flöden. Fältstudierna visar på att en relativt låg andel av de cyklande väjer. Andelen som väjde var högre där det var markerat med övergångsställe, vilket tyder på en viss effekt av regleringen. I de fall det sker någon form av interaktion är de oftast subtila och med små rörelser. Vid situationer med goda siktförhållanden och väl tilltagna väntytor är interaktionen oftast inte ett problem för vare sig gående eller cyklande. Den plats som utmärkte sig vid fältstudierna var Katarinavägen vid Slussen i Stockholm, där relativt många cyklande lämnade företräde åt gående att passera. Det som utmärker den här platsen är förutom det upphöjda övergångsstället att det kom större grupper med gående samlat som på grund av de fysiska avspärrningarna kanaliserades till att passera antingen på övergångsstället eller vid en öppning några meter från detta. Det finns ingen generell lösning för den geometriska hanteringen av gång- och cykelkorsningar. Tydlig trafikseparering och konsekvent utformning är dock grundläggande. Detta nämndes på olika sätt vid intervjuerna och står även nämnt i de handböcker som studerades. Utformning och reglering av korsningar bör vara självförklarande och enhetliga för att skapa en lättläst trafikmiljö. Bredd på gång- och cykelbanor samt väntytor bör dimensioneras för förväntade framtida flöden.
Förutsättningar för elflyg i upphandlad flygtrafik
No full textRegeringen har gett Trafikverket i uppdrag att utreda om det finns förutsättningar att ställa krav på elflyg i Trafikverkets upphandlingar av flygtrafik. Trafikverket ska också lämna förslag på åtgärder som kan bidra till en tidig introduktion av elflyg på dessa linjer eller vissa av dem. Utredningen fokuserar på de praktiska förutsättningarna för elflyg och innehåller en genomgång av elflygens utveckling, de krav som kommer ställas på flygplatser och de utmaningar som aktörerna inom systemet står inför.
Hantering av transportdispenser : Redovisning av regeringsuppdrag
No full textDenna rapport redovisar hur de rättsliga och praktiska möjligheterna ser ut för Trafikverket att, helt eller delvis, sköta ärendehandläggningen och fatta beslut i ärenden om undantag för tunga, breda eller långa transporter på väg. Rapporten innehåller även förslag på möjliga förenklingar och effektiviseringar av undantagsprocessen som kan göras oavsett om ansvar för ärendehandläggning och beslut om undantag ändras eller inte