Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät : handledning
No full textHandledningen beskriver ett förhållningssätt till de allmänna vägar som ingår i det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet (FPV). Handledningen är ett vägledande dokument som ger stöd vid val av lämpliga åtgärder på vägar som ingår i FPV och är ett kompletterande dokument till rapporten ”Funktionellt prioriterat vägnät” (Trafikverkets publikationsnummer 2019:193). Syftet med handledningen är att tydliggöra vilket förhållningssätt som gäller vid utredning och planering av åtgärder på vägar tillhörande FPV-nätet utifrån målsättningen att kunna värna och vid behov utveckla tillgängligheten för motorfordonstrafiken längs med vägarna. Handledningen ger även vägledning för hur man bör tänka vid hantering av målkonflikter mellan tillgänglighet för motorfordonstrafik och tillgänglighet för oskyddade trafikanter på vägar som ingår i FPV. En grundförutsättning för god tillgänglighet är att trafikmiljön är trafiksäker för samtliga trafikanter i transportsystemet
Åtgärdsvalsstudie – Norra Bohusbanan, Uddevalla - Strömstad
No full textNorra Bohusbanan är en viktig regional bana, med liten godstrafik men desto mer persontrafik, framför allt på sommaren. Studien har utrett vad som fordras för att banan ska kunna trafikeras som Västra Götalandsregionen önskar, men även rustas för framtida förbättringar. Planerade och pågående åtgärder är t ex trädsäkring och översyn av plankorsningar. För att göra nytta för godstrafik och flest resenärer bör en upprustning av banan ske söderifrån, inklusive helsvetsad räls och fjärrstyrning. Utöver den storskaliga och långsiktiga utvecklingen av banan förordas ett antal avgränsade åtgärder i närtid, för att höja trafiksäkerhet, trygghet och komfort för resenärer. Medverkande: Fredrik Thurfjell, Maja Duveborn, Karin Pohl, Patrik Sterky, Kreera Samhällsbyggnad. Per Schillander, Mats Persson, Sofia Sjödin, Trafikverket.</p
Effektiv identifiering av misskötsel av elsparkcyklar och elcyklar och underhållsbehov av cykelinfrastruktur
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Det här projektet belyser säkerhetsfrågor kopplat till elektriska mikromobilitetsfordon, specifikt elsparkcyklar, som stod för 1 % av resor men nästan 4% av trafikolyckorna 2019. För att reducera potentiella risker från ökad användning av mikromobilitet utvecklade vi robusta AI-algoritmer för att upptäcka osäkra beteenden såsom rattfylleri och tandemåkning. Vår metod kombinerade virtuella verklighetssimuleringar (VR) och verkliga banor. VR-simuleringarna, som hade 30 deltagare, använde handspårningsteknik för att öka realismen och minska illamående. Resultaten visade att vår LSTM (Long Short-Term Memory network) modell framgångsrikt identifierade 86 % av de berusade förarna, medan en annan LSTM-modell upptäckte 93 % av tandemåkarna. Vi har testat en Transformer-metod med ytterligare aggregerade data där vi har uppnått 100 % precis identifiering av berusade förare. LSTM-metoden som vi testade i projektet har visat betydande förbättringar för att upptäcka berusade förare eller tandemåkare, jämfört med nuvarande industriella applikationer som mestadels är byggda på maskininlärningsmetoder, t.ex. Random Forest. Verkliga vägtester bekräftade ytterligare dessa fynd och framhöll vägunderlagets påverkan på elsparkcykelbanor. Även om datakvaliteten utgjorde vissa utmaningar, visar vår studie betydande potential för AI-drivna säkerhetsinterventioner. Dessutom utvecklade vi en prototyp av en instrumentpanel för att övervaka underhåll och infrastrukturbehov för elsparkcyklar. Denna forskning bidrar till Nollvisionen genom att tillhandahålla tillförlitliga verktyg för att identifiera missbruk av elsparkcyklar, med framtida arbete som fokuserar på att förfina modeller, utöka datainsamling och integrera avancerade neurala nätverk. Våra resultat ger värdefulla insikter för intressenter som Trafikverket och delade elsparkcykelperatörer och administrationer för att förbättra säkerheten inom urban mobilitet
Trafikprognoser och verklig trafikutveckling 1975-2024
No full textRapporten jämför nationella trafikprognoser för perioden 1993-2024 med den faktiska trafikutvecklingen för biltrafik, tågresande och godstransporter. Sedan 1990-talet har prognosernas syfte och roll gradvis förändrats. Under 1990-talet och tidigt 2000-tal hade inte prognoserna som syfte att förutspå den mest troliga trafikutvecklingen, utan att utforma övergripande transportpolitik. Under 2010-talet analyser av infrastrukturinvesteringar blivit ett allt viktigare användningsområde, vilket har gjort att prognosförutsättningarna i allt högre grad inkluderat inte bara beslutad utan även aviserad politik. Det har inneburit att trafikprognoserna under 2010-talet oftast legat nära den faktiska trafikutvecklingen
Förberedande utredning och undersökningar för framtida reservhamn på Gotland : Delredovisning av regeringsuppdrag
No full textDen 27 mars 2024 beslutade regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att inleda förberedande utredningar och undersökningar för att en framtida reservhamn för Visby hamn ska kunna realiseras snarast möjligt i Kappelshamn på Gotland. Det nya uppdraget följer på ett tidigare regeringsuppdrag från 2023 där Trafikverket utrett förutsättningarna för en reservhamn på Gotland och där Trafikverket kommit fram till att Kappelshamn bedöms ha bäst förutsättningar att på sikt kunna fungera som ett alternativ till Visby hamn för färjetrafik. Senast den 25 juni 2024 ska Trafikverket enligt uppdraget lämna en redovisning av de beräknade kostnaderna. En slutredovisning av uppdraget ska lämnas senast 15 november 2024. Fokus under denna första del av det här uppdraget har varit att genomföra geotekniska undersökningar och ta fram underlag för att kunna göra kostnadsberäkningar för det fortsatta arbetet med att anlägga en reservhamn i Kappelshamn. Utifrån begränsad tillgång till plattformar för borrning kunde de geotekniska undersökningarna inte påbörjas förrän 13 juni 2024. Först när de är genomförda och resultatet har analyserats kommer Trafikverket att ha ett tillräckligt underlag för att kunna precisera kostnaderna för åtgärderna för att anlägga såväl farled som hamnområde. Det har därför inte varit möjligt för Trafikverket att till den 25 juni redovisa preciserade kostnader för farledsåtgärder och åtgärder i hamnområdet. Trafikverket har lämnat en hemställan till regeringen om att få anstånd till slutredovisningen av uppdraget, den 15 november, med att redovisa de preciserade kostnaderna. De kostnader som redovisas i den här rapporten är bedömda kostnader för de utredningar som behöver genomföras innan själva farledsåtgärderna kan påbörjas Trafikverket har även tecknat ett startbeslut som möjliggör för Sjöfartsverket att under augusti påbörja en farledsutredning som bland annat omfattar genomförande av den miljöberedningsprocessen som ska leda fram till tillståndsansökan. Försvarsmaktens uttalade mål är att hamnen ska kunna tas i bruk senast 2030. För att kunna hålla tidplanen behövs vissa beslut, vilket också lyfts fram i rapporten. Bland annat: Senast vid årsskiftet 2024/2025 behöver beslut fattas om finansiering av planeringsåtgärder för åren 2025–2027 och mandat till fortsatt planering. Senast hösten 2025 behöver Trafikverket ett nytt uppdrag i sin myndighetsinstruktion. Beslut om finansiering behöver då också finnas på plats för att möjliggöra för Trafikverket att teckna nödvändiga avtal och överenskommelser.
Stability assessment of railway trackwork scheduling in Sweden
No full textEnsuring the reliability of railway transportation is heavily dependent on the quality of its infrastructure. In this regard, renewal and maintenance of the railway track infrastructure, referred to as trackwork, play a vital role. However, trackwork execution requires temporary capacity restrictions for train traffic. Therefore, harmonising the train and maintenance schedules is critical but challenging to accomplish when one is frequently changing. This paper explores and models the nature of trackwork schedule instability at the tactical level of the scheduling process. We analyse data from one year of trackwork rolling horizon plans, focusing on weekly changes at eight key trackwork locations across Sweden’s railway network. Our study considers various factors that may affect schedule stability, such as track type, location, time of day, train traffic intensity, and the type of prevailing traffic. We find that schedule instability increases as the rolling horizon plan approaches its end. The regression analysis reveals that the most significant predictors of changes in trackwork schedules include previous changes, track type (single vs. double), work location (at station vs. between stations), and the timing of trackwork (daytime vs. nighttime and month). These provide insights to trackwork planners in making informed and proactive decisions about trackwork timeslot allocation.QC 20240531Banarbetsprocess och datatillgång, del 2 (BANDAT2
Seakeeping criteria revisited
No full textSeakeeping evaluations are important in the early design stages in order to ensure that vessels can sail the seas and execute their missions safely in the intended conditions. Such evaluations require a set of criteria that translate seakeeping design requirements into tangible measures for decision-making. Despite the availability of seakeeping criteria, certain unsuitable considerations and specifications currently in use result in challenges to crew and operations that do not become apparent until later in a vessel’s service. Though not claimed to be exhaustive, this paper catalogues and reviews the seakeeping criteria commonly used to date, guided by findings from focus group discussions and semi-structured interviews. The paper unearths the original sources whilst discussing the scientific basis for these criteria and standards. Particular attention is given to the early design stages and opportunities for improvement and further development are highlighted. Findings from this study indicate that it is necessary to develop seakeeping criteria for certain vessel types and that there are opportunities to improve seakeeping criteria addressing crew well-being, performance and safety.QC 20240221</p
Vad gör en järnvägsstation säker och för vem? : Effekten av stationsmiljön för brott och resenärers trygghet - Slutlig rapport.
No full textI denna rapport sammanfattar vi arbetet av projektet ”Effekten av stationsmiljön för resenärerssäkerhet och trygghet, Trafikverket, 2021–2023”. Ett övergripande syfte med projektet är attskapa förutsättningar för ökad trygghet vid kollektivtrafikresor för resenärer, främst för utsattagrupper, med ett specifikt fokus på järnvägsstationer, inklusive omgivande område. Projektetsyftar till att rekommendera säkerhetsåtgärder och trygghetsskapande strategier för att görajärnvägsstationer säkrare och tryggare, attrahera fler resenärer till allmän kollektivtrafik och påså sätt bidra till ett mer hållbart samhälle. Studien fokuserar på att undersökasäkerhetsaspekter på järnvägsstationer och vilka resenärsgrupper som kan vara mer utsattaför brott eller känna sig mer otrygga än andra. En unik aspekt med studien är att den byggs påsvensk evidens om hur stationsmiljön påverkar brottslighet och resenärers trygghet, särskiltmed fokus på grupper som kvinnor, HBTQI-individer, äldre, personer medfunktionsnedsättningar eller allergier. Studien omfattar 47 stationer, varav en fjärdedel ärbelägna i små kommuner, och sträcker sig över olika regionala kontexter i Sverige.Metodologin inkluderar fältinspektioner och analys av primär- och sekundärdata med hjälp avstatistiska modeller. Resultaten visar att 14 procent har blivit utsatta för brott när de rest medtåg under de senaste 5 åren, där de vanligaste brottstyperna var stalking (bli förföljd) ochsexuella trakasserier. Hot och hatbrott samt stölder var också vanligt förekommande, ochtypen av brott varierade beroende på plats i stationsområdet. Brottsutsattheten var högre påtåget och plattformen, där majoriteten ändå kände sig trygga, vilket indikerar en diskrepansmellan upplev trygghet och viktimisering. Totalt kände en tredjedel av resenärerna sig otrygganär de reser med tåg, och resultat pekar på att upplevd trygghet påverkas av fysiska ochsociala egenskaper i stationsmiljöer. Brist på personal och dåligt stationsunderhåll kopplas tilllägre säkerhetsnivåer och ökad brottslighet. Kvinnor, särskilt de som identifierar sig somHBTQI, samt personer med funktionsnedsättning känner sig oftare mindre trygga och tidigareviktimisering påverkar alla grupper. Resultaten belyser skillnader mellan olika grupper avresenärer och betonar behovet av att anpassa åtgärder för att skapa en tryggarekollektivtrafikmiljö, vilket varierar beroende på om stationen är belägen i ett ruralt eller urbantområde. För att förbättra säkerheten och tryggheten på järnvägsstationer föreslår vi fleraåtgärder. En centraliserad rapporteringsmekanism bör införas för att synliggöra och följa uppbåde kriminella och icke-kriminella händelser som ofta bidrar till otrygghet. Digitala lösningar,inklusive appar och hjälpknappar, har potential att öka tillgänglighet och effektivitet irapportering. Som ett verktyg för utvärdering och uppföljning föreslår vi också införandet av ennationell enkät om säkerhet och otrygghet i kollektivtrafiken. Ett system för kontinuerligutvärdering är avgörande för att säkerställa långsiktig uppföljning av implementeradetrygghetsåtgärder på stationer. Rekommendationerna inkluderar även att skräddarsy åtgärderbaserat på brottstyper, tidsvariationer och säsongsmönster. Förbättrad samordning mellanolika aktörer, både privata och offentliga, samt fokus på användares säkerhets- ochtrygghetsbehov, särskilt för utsatta grupper som kvinnor HBTQI-personer samt personer medfunktionsnedsättning, är centrala för att skapa en övergripande strategi för trygghet ochsäkerhet på järnvägsstationer.Effekten av stationsmiljön för brott och resenärers trygghet, Trafikverket, 2021–202
Mastering Skills in an Unpredictable World : Simulator Training for Train Drivers
No full textTrain drivers play a crucial role in the railway system, with their performance significantly impacting accident rates and punctuality. This is particularly true during abnormal situations, such as signal failures or the presence of people on or near the tracks. In these circumstances, good driver performance enhances overall railway performance, leading to better punctuality, fewer accidents, and a reduction in collisions between trains and other vehicles, animals, or people. One of the most critical skills for a train driver to minimize errors is situational awareness, a person’s ability to comprehend what is happening in a given situation, which is essential for responding effectively (Endsley, 1995). This skill becomes especially important in abnormal situations. A situationally unaware driver results from either a lack of expertise or failure of expertise. Lack of expertise means that the driver does not possess the necessary knowledge to build an accurate situational model, increasing the risk of misinterpreting a situation. Naturally, novice drivers, lacking experience in many situations, are more prone to making mistakes due to this knowledge gap. Basic train driver education in Sweden includes around 20 weeks of on-the-job training. However, it is debatable whether this provides enough exposure to various situations for drivers to gain adequate experience. In response to this criticism, a low-fidelity train driving simulator has been introduced in the last decade to complement traditional training. This thesis explores how the simulator can enhance the internship experience and help produce more well-prepared train drivers. Still, even experienced drivers can misinterpret situations (failures of expertise), often due to distractions from multiple information sources, which may direct their attention away from critical elements. A train driver must process information from outside the train (e.g., signals, marker boards, and other objects) and from within the cab to build an accurate situational model. Modern train cabins feature at least three screens, providing vital information about the train’s condition, energy-efficient driving, and, most importantly, automatic train protection (ATP) systems, which display details like, speed limits and signal status. This complexity increases when drivers simultaneously gather and process information from outside and inside the cab. Consequently, this thesis also examines how in-cab information systems influence driver attention and the possibility of developing accurate situational awareness. The thesis is composed of four papers. Paper 1 used web-based questionnaires to assess how frequently 43 specific situations arise and are practiced during internships. Paper 2 involved a simulator experiment, investigating how simulator training impacts driver performance in a simulated test. Paper 3 examined the relationship between actual driver performance, based on supervisor evaluations over 11 weeks of internship, and performance during a 45-minute simulator test, measured by counting driving errors. Finally, Paper 4 explored how in-cab information systems affect driver attention, utilizing eye-tracking data from a simulator experiment. The findings reveal that, apart from various shunting scenarios, trainee drivers must be exposed to more practice in abnormal situations. Furthermore, the study shows significant variability in trainees’ experiences, posing a challenge for educators. Paper 2 demonstrates the effectiveness of simulator training, primarily due to its ability to offer repeated practice. The ecological validity of the simulator is supported by a medium-strong correlation between internship performance and simulator test performance, as discussed in Paper 3. Paper 4 highlights that the most critical in-cab information system, the ATP, can divert attention away from external cues, particularly during speed reductions. Additionally, the new European ATP system, known as the European traffic management system (ERTMS), demands more driver focus compared to Sweden’s automatic train control (ATC) system. Based on these findings, simulator training should be extensively used to provide trainee drivers with practical experience in handling abnormal situations, which real-world conditions may not offer frequently enough. To optimize this training, a simulator test should first be administered to identify which scenarios an individual driver lacks experience in and needs to practice more. Furthermore, visual behaviour training should aim to enhance drivers’ external focus, particularly in areas where people are likely to be present, such as level crossings and stations. This would improve their chance to react in time to prevent potential collisions. In conclusion, to minimize the risk of errors stemming from a misinterpretation of situations (situational unawareness), simulator training should concentrate on providing sufficient experience in abnormal conditions alongside focused visual behaviour training.Lokförare är en central del av järnvägssystemet, och deras prestationer påverkar både olycksstatistik och tågens punktlighet. Förarens insats är särskilt avgörande i avvikande situationer, som vid signalfel eller när människor befinner sig på eller nära spåret. I sådana situationer bidrar en bra prestation till bättre järnvägsprestanda, vilket innebär högre punktlighet, färre olyckor och färre kollisioner mellan tåg och andra fordon, djur eller människor. En avgörande färdighet för lokförare för att minska risken för misstag är situationsmedvetenhet, vilket definieras som en persons förståelse för vad som sker i en given situation. Denna medvetenhet är avgörande för att kunna agera rätt (Endsley, 1995), och är särskilt viktig i avvikande situationer. En bristande situationsmedvetenhet kan bero på antingen bristande kompetens eller ett misslyckande att använda befintlig kompetens. Bristande kompetens innebär att föraren saknar tillräcklig kunskap för att göra en korrekt bedömning av situationen, vilket ökar risken för missförstånd. Noviser, som naturligt saknar erfarenhet av många situationer, riskerar därför att göra misstag på grund av denna brist. Eftersom grundutbildningen för lokförare i Sverige omfattar cirka 20 veckors praktik under produktion är det tveksamt om denna praktik ger tillräckligt många tillfällen att öva på olika situationer och därmed erhålla nödvändig erfarenhet. Under det senaste decenniet har dock en lokförarsimulator introducerats i utbildningen, och denna avhandling undersöker hur simulatorn kan komplettera praktiken. Även erfarna förare kan dock missbedöma en situation (misslyckande användning av befintlig kompetens), vilket ofta beror på distraktioner från en eller flera informationskällor. För att kunna göra en korrekt situationsbedömning måste en lokförare inhämta och bearbeta information både från omgivningen (exempelvis signaler, skyltar eller andra objekt) och inifrån hytten genom flera informationskällor. I moderna tåghytter får föraren information från minst tre skärmar som visar bland annat tågets status, energieffektiv körning och, viktigast av allt, ett tågskyddssystem som ger information om exempelvis hastighetsbegränsningar och signalers status. Informationsinhämtningen och bearbetningen kan därför vara komplex, särskilt när information måste samlas in från flera källor samtidigt. Den här avhandlingen undersöker därför också hur invändiga informationssystem påverkar lokförarens uppmärksamhet och därmed möjligheten att bygga en korrekt situationsmodell (att vara situationsmedveten). Avhandlingen består av fyra artiklar. Artikel 1 använde webbaserade enkäter för att undersöka hur ofta 43 olika situationer förväntas inträffa och därmed tränas under praktiken. Artikel 2 inkluderade ett simulatorexperiment som undersökte effekten av simulatorträning på lokförares prestation i ett simulatortest. Artikel 3 syftade till att studera sambandet mellan lokförares prestation under verklig tågkörning, mätt genom handledarbetyg från elva veckors praktik, och prestation i ett 45-minuters simulatortest, där antalet förarfel mättes. Artikel 4 undersökte hur informationssystem i hytten påverkar lokförares uppmärksamhet, baserat på ögonrörelsedata från ett simulatorexperiment. Resultaten från Artikel 1 visar att, med undantag för olika former av växling, kan man inte förvänta sig att blivande lokförare har fått tillräcklig övning i avvikande situationer. Studien visar också att elevernas erfarenheter varierar avsevärt, vilket utgör en utmaning för utbildarna. Artikel 2 visar att simulatorträning är effektiv, främst tack vare möjligheten till upprepad övning. Ekologisk validitet demonstrerades genom en medelstark korrelation mellan prestation i verkligheten och i simulatortestet enligt Artikel 3. Artikel 4 visar att tågskyddssystemet i hytten påverkar förarens uppmärksamhet på omgivningen negativt, särskilt vid pågående hastighetsnedsättningar, och att det nya europeiska systemet European traffic management system (ERTMS) kräver mer uppmärksamhet från föraren än det svenska systemet automatic train control (ATC). Baserat på dessa resultat bör simulatorträning användas för att ge lokförarelever praktisk erfarenhet av de flesta avvikande situationer, eftersom verkligheten sällan erbjuder tillräckliga träningsmöjligheter. För att träningen ska vara så effektiv som möjligt bör den föregås av ett simulatortest som identifierar vilka situationer varje elev behöver mer träning i. Visuell beteendeträning bör särskilt fokusera på att förbättra förarnas uppmärksamhet på omgivningen, särskilt vid platser där människor ofta befinner sig (till exempel plankorsningar och stationer), för att öka möjligheten att agera i tid och undvika potentiella kollisioner. För att minska risken för att en förare begår misstag på grund av bristande förståelse av situationen (situationsomedvetenhet) bör simulatorträning därför fokusera på att ge eleven tillräcklig erfarenhet av avvikande situationer samt träning i visuellt beteende.KAJT - Simulatorbaserad utbildning och träning av tågförare (SITUATE