Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Naturbaserade lösningar för att hantera klimatrelaterade risker vid trafikinfrastrukturprojekt
No full textNaturbaserade lösningar är ett sätt att hantera klimatrelaterade risker i transportinfrastrukturen. Klimatanpassningsåtgärder som bygger på naturens egna lösningar presenteras i denna rapport. I rapporten visas på hur det med naturbaserade lösningar går att ordna klimatanpassade åtgärder så landskapet påverkas minimalt. Genom naturbaserade lösningar kan klimatanpassningen byggas in samtidigt som arter behåller sitt livsutrymme och befintliga resurser i miljön tas tillvara. Det innebär att barriärer undviks i landskapet för att inte hindra djurens naturliga rörelser. Gemensamt för alla naturbaserade lösningar är att de behöver uppfylla vissa kriterier för att få kallas naturbaserade lösningar. Rapporten presenterar en lista med kriterier för att säkerställa att naturbaserade lösningar håller tillräcklig kvalitet med avseende på hållbarhet i sin helhet. Från analyserna av naturbaserade lösningar som klimatanpassningsåtgärder dras följande slutsatser: Det går att nå den efterfrågade funktionen av klimatanpassning och samtidigt få in fler värden som gynnar ekosystem och biologisk mångfald. Det möjligt att göra naturbaserade lösningar till en rimlig samhällskostnad. Naturbaserade lösningar behövs för att hantera utmaningar med klimat och biologisk mångfald. Det är bättre att söka en mer hållbar grön lösning, även om den inte fullt ut uppfyller kriterierna för en naturbaserad lösning. Rapporten visar också på vikten av att: Sprida budskapet om naturbaserade lösningars nytta och potential. Få med rätt kompetens i infrastrukturprojekten och samverka med relevanta intressenter. Få till diskussioner mellan geotekniker, entreprenörer, biologer, landskapsarkitekter med flera och dela erfarenheter om naturbaserade lösningar. Samla in kunskap och erfarenheter om naturbaserade lösningar i transportinfrastruktur, nationellt och internationellt. Visa på fler goda exempel och förklara hur naturbaserade lösningar kan hjälpa myndigheter att nå sina hållbarhetsmål
Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn (ASEK 8.0)
No full textASEK-rapporten ingår i en serie dokument som beskriver de riktlinjer som tills vidare gäller för samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyser som görs av och åt Trafikverket. Dessa riktlinjer speglar principer och kalkylvärden som är rimliga att använda mer generellt vid tillämpning av samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys i transportsektorn.
Digitalisering av sjöfart : Underlag till revidering av nationell plan
No full textDigitalisering nämns ofta som ett av verktygen i arbetet med samhällets omställning mot ökad hållbarhet. Sjöfarten är inget undantag. Inom sjöfarten kan digitalisering och automatisering optimera ett fartygs prestanda i realtid för att minimera drivmedelsförbrukningen. Machine learning kan användas för planering av fartygsunderhåll samt rutt- och hastighetsoptimering utifrån logistiska förutsättningar i transportkedjan. Genom Sea Traffic Management (STM) har nya tjänster etablerats, exempelvis ruttoptimeringstjänster, ruttinformationsutbyte fartyg till fartyg, förbättrad sjötrafikövervakning, synkronisering av hamnanlöp och stöd för vintersjöfart. Även inom hamnverksamheten pågår många initiativ för att effektivisera godsflöden och trafik till och från hamnen, bland annat med hjälp av artificiell intelligens (AI).
Dynamiskt regelverk inom järnväg
No full textRapporten beskriver hur digitalisering kan användas för att stötta en aktiv förvaltning av ett dynamiskt regelverk inom järnväg vid Trafikverket. Det förväntas i sin tur bidra till en snabbare digital transformering av verksamheten och anläggningen. Samtidigt förväntas samverkan mellan intressenterna inom järnvägssektor förenklas och förstärkas för att bidra till målbilden Järnväg 2050. Arbetet har genomförts av en grupp studenter vid Luleå tekniska universitet. Det baseras på en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats där empiri har samlats in via dokumentstudier och semistrukturerade djupintervjuer. För att etablera ett teoretiskt ramverk har även en litteraturstudie genomförts. Resultatet presenteras genom en tematisk analys av genomförda intervjuer där problem, behov och krav relaterade till förvaltningen av regelverket identifieras och presenteras integrerat med lösningsförslagen. Rapporten avslutas med slutsatser och föreslagna rekommendationer för vidare arbete på kort och lång sikt. Lösningsförslagen baseras främst på ledning och organisation samt kvalitetsutveckling.ASSET - Aktiv, Systematisk Styrning för Effektivare Tillgångsförvaltnin
Ekonomi och finansiering : Underlagsrapport till Inriktningsunderlag för 2026–2037
No full textUnderlagsrapporten utgör ett underlag till Trafikverkets svar på regeringens uppdrag om att ta fram ett inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Syftet med underlagsrapporten är att ge en ekonomisk överblick. Rapporten innehåller en redogörelse över åtgärdstyper så som vidmakthållande, investeringar och driftstöd till icke-statliga flygplatser ur ett ekonomiskt perspektiv. Därutöver tillkommer beskrivning av tillkommande finansiering utöver den ekonomiska planeringsramen för nationell plan så som trängselskatter, infrastrukturavgifter, banavgifter, lån, medel från EU och medfinansiering
Transporterna i Sverige – nuläge och prognoser : Underlagsrapport till inriktningsunderlag 2026-2037
No full textRapporten ger en sammanfattande beskrivning av historisk utveckling, nuläge och prognoser för personresande, godstransporter samt transportsektorns elektrifiering och koldioxidutsläpp. Resandets och transporternas övergripande fördelning och trender är i huvudsak stabila sedan lång tid tillbaka. Omkring tre fjärdedelar av personresandet utgörs av fritidsärenden, och drygt tre fjärdedelar görs med bil. Huvuddelen av inrikes godstransporter sker med lastbil och inom samma län. Godstransporter på järnväg är till stor del interregionala eller internationella, medan sjötransporterna huvudsakligen är internationella. Resande och transporter förväntas fortsatt öka, huvudsakligen i linje med historisk utveckling, drivet av ökande befolkning och ekonomisk aktivitet. Sjötransporterna förväntas dock minska till följd av minskad import av oljeprodukter. Trafiken ökar framför allt i och kring de större städerna, där befolkningsökningen är störst. Elektrifierade och effektivare fordon förväntas bidra till en snabb minskning av koldioxidutsläpp
Vidmakthållande av transportinfrastrukturen : underlagsrapport till Inriktningsunderlag för 2026–2037
No full textRegeringen beslutade den 15 juni 2023 att uppdra åt Trafikverket att ta fram ett inriktningsunderlag för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037. Trafikverket redovisar uppdraget i en huvudrapport. I denna underlagsrapport redovisar Trafikverket en fördjupning av de delar av uppdraget som mer specifikt avser vidmakthållandet av transportinfrastrukturen. Förutom underhåll av väg- och järnvägsanläggningen, ingår även trafikplanering, trafikledning och anläggningsövervakning som viktiga delar i vidmakthållandet
Kvantifiering av byggnadsskador på grund av undermarkskonstruktion i stadsskala : Hypotetiska fall av portrycks-sänkning i undre grundvattenmagasin
No full textDenna rapport sammanfattar de resultat och den utveckling av metodik som har uppnåtts inom ramen för projektet TRV2020/54637. I Skandinavien och även övriga delar av världen där lös lera utgör en betydande del av den geologiska lagerföljden, är risken för sättningar och sättningsskador stor på byggnadsverk och anläggningar i samband med grundvattenpåverkan. I samband med inläckage av grundvatten i en schakt eller tunnel, kan portryck i dessa leror sänkas vilket orsakar tidsberoende sättningar. Sådana risker kan hanteras, tex. genom tätning av schakt/tunnel för att motverka inläckage och genom återinfiltration för att återställa portrycksnivåer. Underlag krävs för att kunna ta beslut om vilka skyddsåtgärder som är adekvata, och det blir då viktigt att förstå och kunna modellera de komplexa tids- och rumsberoende samband som systemet från grundvatteninläckage till sättningsskador utgör. I detta projekt görs det genom att sammankoppla flera modellansatser. I detta forskningsprojekt har orsak-verkan-sambandet från grundvattenläckage till byggnadsskador via portryckssänkning samt sättningar undersökts. De initiala mark- och grundvattenförhållandena har undersökts och ställts upp i en hydro-mekanisk geomodell. Denna modell bygger på en grundvatten- och stratigrafimodell, en numerisk modell för 2D sättningssimuleringar samt extrapolering av sättningar till 3D via en maskininlärningsmodell (metamodell) tränad på 2D tvärsektioner. Till sist har även en byggnadsskademodell utvecklats som tar hänsyn till byggnadens deformation och sprickbildning för byggnader i stadsskala. Hypotetiska scenarier med uniform grundvattensänkning har undersökts som inte har någon koppling till förväntad grundvattensänkning i studieområdet. Resulterande skador kan därför ses som en indikation på vilka skador som kan uppkomma om man sänker grundvattennivåerna i sådan omfattning och inte som en riskprognos för det pågående undermarksprojektet inom området.
Utredning Ny station i Bäckefors : fördjupad studie
No full textTrafikverket har tillsammans med Kreera Samhällsbyggnad AB under våren 2023 till vårvintern 2024, gjort en fördjupad studie av förutsättningar för en ny station i Bäckefors. Genom arbetsprocessen har flera olika alternativ tagits fram, studerats tillsammans med intressenter och omformats efter framförda synpunkter.Bilagor återfinns via TRV 2022/128150</p
Trafiken på vägarna i Stockholms län : En tillståndsbeskrivning 2023
No full textDenna rapport ger en beskrivning av tillståndet för trafiken på vägarna i Stockholms län under 2023, avseende trafikmängder, restider och framkomlighet. Tanken med rapporten är att den ska kunna användas som stöd för utredare och planerare i värdering och prioritering av brister i transportsystemet, men också för att proaktivt kunna identifiera och beskriva nya brister och följa uppsatta mål. Högupplösta versioner av restidsindexkartor publiceras som separata bilagor, se länkar till höger