Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Cycling ability under the influence of alcohol : A test track study
No full textTrots att alkoholpåverkan i samband med cykling ökar risken att skadas och förolyckas har vi begränsad kunskap om hur alkohol påverkar cyklisten. Syftet med denna studie var därför att undersöka effekten av stigande alkoholhalt på olika förmågor som krävs för att kunna framföra en cykel på ett betryggande sätt på en testbana. Tjugoåtta deltagare, varav 19 ingick i en experimentgrupp och nio i en kontrollgrupp, fick cykla en testbana uppbyggd på en avlyst parkeringsplats. Deltagarnas uppgift var att i) cykla slalom runt nio plastkoner, ii) cykla så rakt som möjligt på ett uppritat streck i mitten av en konformad strut och ibland plinga med ringklockan, iii) cykla så långsamt som möjligt och på varje stoppstreck stanna och sätta ner ena foten samt iv) stanna med båda fötterna och hela cykeln inom varje stoppruta. Deltagarna i experimentgruppen försågs vid upprepade tillfällen med alkohol (målet var att de skulle uppnå 1,0 promille) medan deltagarna i kontrollgruppen var nyktra under hela försöket. Under försöket mätte vi hur alkoholintaget påverkade alkoholhalt, upplevda alkoholpåverkan, cykelprestation, självskattad cykelförmåga, kognition och perception. Vidare mätte vi spänningssökande samt attityd, norm, kontroll, avsikt samt tidigare och uppföljande beteende att cykla alkoholpåverkade i verklig trafik. Resultaten tyder på att flertalet förmågor som är nödvändiga för att kunna cykla säkert försämrades av alkoholpåverkan. Från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,7 promille var denna försämring statistiskt säkerställd men redan från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,2 promille kunde man se en tendens till försämring. Samtidigt visar resultaten att cykling under alkoholpåverkan var relativt vanligt förekommande bland deltagarna.Even though cycling under the influence of alcohol increases the risk of injury and accidents, we still have limited knowledge about how alcohol affects the cyclist. The aim of this study was therefore to investigate the effect of increasing alcohol intoxication on several abilities required to cycle safely on a test track. Twenty-eight participants, 19 in an experimental group and nine in a control group, cycled a test course set up in a canceled parking lot. The participants' task was to i) cycle slalom around nine plastic cones, ii) cycle as straight as possible on a line drawn in the middle of a cone-shaped cornet and sometimes ring the bell, iii) cycle as slowly as possible and stop to put a foot down at each stop line and iv) stop with both feet and the whole bike within each stop square. The participants in the experimental group were repeatedly provided with alcohol (the goal was that they should reach 1.0 per mille) while the participants in the control group were sober throughout the trial. During the trial, we measured how the intake of alcohol affected alcohol concentration, perceived alcohol intoxication, cycling performance, self-rated cycling ability, cognition, and perception. Furthermore, we measured thrill-seeking as well as attitude, norm, control, intention, and also past and subsequent behaviour to cycle under the influence of alcohol in real traffic. The results indicate that many abilities required to cycle safely were impaired by the influence of alcohol. This impairment was statistically significant from an average alcohol concentration of 0.7 per mille. From an average alcohol concentration of 0.2 per mille a tendency towards deterioration could however be seen. At the same time, the results show that cycling under the influence of alcohol was relatively common among the participants.Alkohol: Testbana/Alcohol: Test trac
Collection and organization of cycling data at national level : Recommendations for the way forward
No full textFör att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle genom ökad och säker cykling, krävs det att cykelrelaterade planer och strategier grundas i evidensbaserad kunskap och forskning. För att åstadkomma detta behövs validerade och tillräckligt omfattande cykeldata och syftet med den här förstudien är att bidra till utvecklingen av tillförlitliga metoder för datainsamling och validering för cykeldata på nationell nivå. I rapporten presenteras behoven av cykeldata, olika typer av mätutrustning och mätmetoder och exempel på digitala plattformar för samordning, presentation och analys av cykeldata. Det beskrivs också vilka aspekter som är viktiga för validering av mätutrustning och data samt en början till riktlinjer för validering. Rapporten resulterar i sju rekommendationer som sammanfattar de steg som behövs för att säkerställa att rätt cykeldata och cykeldata med tillräcklig god kvalitet för sitt syfte tillhandahålls. De sju rekommendationerna avser (i) samordning av insamling och analys av data, (ii) grundläggande databehov, (iii) organisering av befintliga data, (iv) mål och målstyrning, (v) validering av mätutrustning, (vi) mätnoggrannhet och (vii) utveckling av metodik för analys av befintliga mätningar.To contribute to the development of a sustainable society through increased and safe cycling, it is required that cycle-related plans and strategies are based on evidence-based knowledge and research. To achieve this, validated and sufficiently comprehensive cycle data is needed, and the purpose of this pre-study is to contribute to the development of reliable data collection and validation methods for cycle data at national level. The report presents the needs for cycle data, different types of measuring equipment and measurement methods and examples of digital platforms for coordination, presentation and analysis of cycle data. It also describes which aspects that are important for validating measuring equipment and data, as well as a start to guidelines for validation. The report results in seven recommendations that summarize the steps needed to ensure that the right cycle data and cycle data of sufficient good quality for its purpose at are provided. The seven recommendations relate to (i) coordination of data collection and analysis, (ii) basic data needs, (iii) organization of existing data, (iv) goals and goal management, (v) validation of measurement equipment, (vi) measurement accuracy, and (vii) development of methodology for analysis of existing measurements.Validering av cykeldata - designupplägg för test i kontrollerad och verklig miljö / Validation of cycle data - design scheme for testing in controlled and real environmen
End-to-end drone route planning in flexible airspace design
No full textDrone traffic, consisting of anything from small quadcopters for video and photography to large eVTOL transporting people, is expected to grow rapidly as soon as the challenges currently barring urban flights can be solved. One of the main challenges is how to automate authorization while both keeping full control over where and how drones fly over specific areas, and at the same time allowing the operators the freedom they require to successfully provide their services. While restrictions are necessary, being overly restrictive on plans has a negative impact on capacity, safety and efficiency. In this article we propose the combination of no-fly zones and flight grids into design elements for airspace design, to be used only where and when necessary. City planners can use these design elements to make both strategic decisions and real-time updates, and thereby set the rules for an automated system for planning and authorization. We describe the design elements, how to automatically find the optimal end-to-end route between or through these elements, a set of modifications or extension to improve flexibility even more, and demonstrate the efficacy of the approach through example airspace design patterns and by showing the resulting traffic in a drone traffic simulator.Funding Agencies|Trafikverket, Sweden; VINNOVA, SwedenUTM-CIT
On Thermal Conditions of Culverts in Cold Regions
No full textCulverts play a crucial role in road and railway construction projects by facilitating drainage in embankments. However, in cold climates with seasonally frozen ground, frost-related damages around culverts are a common challenge. Culverts alter the thermal conditions of the surrounding embankment by allowing cold air to flow through the structure, leading to deeper frost penetration compared to adjacent areas. Accurately estimating the depth of frost penetration and the resulting heave is challenging due to the complex thermal dynamics within culverts, influenced by factors such as air temperature, wind, solar radiation, construction materials, and the dimensions of both the culvert and the embankment. To better understand these thermal conditions, a field investigation was conducted near Luleå, Northern Sweden, monitoring three culverts with varying dimensions (diameter/length: 0.6/20 m, 0.8/17 m, and 3.4/30 m) from October 2020 to June 2021. Data on temperatures and air velocities inside the culverts, along with outside air temperatures, were collected and analysed. The study revealed that both snow cover and wind significantly influence temperature distribution within the culverts. During the early freezing period, when snow cover is insufficient to block the ends of the culverts, airflow through the culvert causes internal temperatures to closely follow external air temperatures, with higher airflow velocities resulting in a greater correlation. Conversely, when the culverts become obstructed by snow, internal temperatures stabilize and are less influenced by external conditions. A second field investigation from January to April 2023 focused on measuring soil temperatures around a fourth culvert (0.6 m diameter, 22 m length) to determine frost depth. The temperatures 0.6 m from the centre of the culvert are measured from 0.1 to 2.5 m depth from the pavement surface. Control measurements are carried out in a nearby road section without the culvert. The results indicated that presence of a culvert that is unobstructed by snow leads to a rapid and deeper frost penetration in the road compared to a control area without a culvert. Despite the extensive data collection, predicting thermal boundary conditions within culverts remains complex. To address this, a new modelling approach was developed using COMSOL Multiphysics, coupling airflow and heat transfer to simulate thermal conditions inside the culvert. The model, based on the secondary field investigation, was divided into scenarios representing unobstructed and snow-obstructed culverts. The frost depth data was used to validate the model's boundary conditions, which were then used to conduct a parametric study on the influence of culvert diameter on frost depth. The study concludes that a non-isothermal flow model can effectively determine thermal boundary conditions in culverts and assess the influence of airflow of frost depth. The presence of airflow within the culvert during the freezing period leads to increased frost penetration around the culverts, which increases with larger culvert sizes. However, a sufficiently thick snow cover that blocks the ends of the culvert can inhibit further frost depth progressionKulverts inverkan på tjäldjup och tjällyftning i väg- och järnvägsbankar del
Långsamma skred i skiktad siltig jord : Förstudie – BIG A2022-01
No full textI slänter med siltiga jordar i anslutning till Trafikverkets befintliga vägar och järnvägar i Västernorrlands län, har kryprörelser identifierats. Det finns ett behov av att kunna identifiera områden med risk för sådana kryprörelser, få en bättre förståelse för dessa mekanismer och under vilka förutsättningar dessa kan utvecklas till skred, vilket ger möjlighet att analysera och övervaka dessa riskområden. I denna förstudie görs en genomgång av problemet varför långsamma skred i siltig jord uppstår och under vilka förutsättningar dessa förekommer. Vidare presenteras en kunskapsöversikt baserat på svenska och internationella erfarenheter. I förstudien ingår också en översiktlig redogörelse för möjligheten att analysera fenomenet genom numerisk modellering och avancerade laboratorieförsök samt att beskriva vilka övervakningssystem som kan vara lämpliga i identifierade riskområden. Förslag ges också till fortsatt arbete. Rapporten är utformad så att de olika studier och analyser som genomförts finns beskrivna i varsin bilaga (1–7) och själva huvudrapporten är en sammanfattning av bilagorna med slutsatser från dessa. Studien har genomförts av medarbetare på Statens geotekniska institut (SGI), Chalmers tekniska högskola (Chalmers) och Luleå tekniska universitet (LTU). De som genomfört studien är Hjördis Löfroth (uppdragsledare), Hanna Fritzson, Martin Holmén, Karin Lundström och David Rudebeck, SGI, Ayman Abed och Minna Karstunen, Chalmers, samt Qi Jia och Jan Laue, LTU. Från Trafikverket har Eva-Lotta Olsson (FoI-handläggare), Mikael Ånäs, Stefan Johansson och Freja Söderberg bidragit till studien.Långsamma skred i silt - förstudi
Sjöfart : Underlagsrapport till inriktningsunderlag för 2026 - 2037
No full textRegeringen beslutade den 15 juni 2023 att uppdra åt Trafikverket att ta fram ett inriktningsunderlag för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037. Trafikverket redovisar uppdraget i en huvudrapport och ett antal underlagsrapporter. I denna underlagsrapport redovisar Trafikverket en fördjupning av de delar av uppdraget som mer specifikt avser sjöfartens roll i det nationella transportsystemet. Underlagsrapporten fokuserar på sjöfartens transportstråk generellt, de svenska hamnarnas betydelse för svensk in- och utrikeshandel samt ur ett totalförsvarsperspektiv. Vidare har behovet av en omställning till en klimatanpassad sjöfart och den pågående digitaliseringen belysts i underlagsrapporten
Cykelolyckor i arbetslivet
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Syftet med detta projekt var att beskriva cykelolyckor som sker på arbetstid och rekommendera preventiva åtgärder som kan bidra till minskade arbetsskador och Nollvisionens mål för oskyddade trafikanter, genom en kvalitativ studie av Arbetsmiljöverkets databas med arbets-skador orsakade av cyklar (vanlig cykel, elcykel, sparkcykel och elsparkcykel) och moped. Det saknas framför allt forskning på trafiksäkerhet i utsatta branscher som är kvinnodominerade, där det inte krävs yrkeskörkort, och cykelolyckor i arbetslivet är, mig veterligen, helt obeforskat. I studien inkluderades arbetsskadeanmälningar för åren 2018 till 2022, från näringsgrenarna öppna sociala insatser (H88, t.ex. hemtjänst och personliga assistenter) och transport och magasinering (H52-53, t.ex. brevbärare och cykelbud), där cyklar eller sparkcyklar bidragit till olyckan. För att även få med alla olyckor med elcyklar och elsparkcyklar innehöll utdraget också anmälningar med motorcyklar, mopeder eller skotrar. Endast anmälningar där olyckan inträffade i vägtrafikmiljö inkluderades. Olyckorna kategoriserades genom att läsa anmälningarnas fritext-beskrivningarna av hur olyckan gått till. Det totala antalet olyckor med cykel, elcykel och elsparkcykel var 441 för post och kurirverksamhet och 753 för hemtjänst och personlig assistans. Det totala antalet olyckor med moped var 90 för post och kurirverksamhet, medan de tre anmälningarna för hemtjänst och personlig assistans uteslöts. Inga dödsfall inträffade under perioden. Cykelskadorna inom hemtjänst och personlig assistans verkade vara något värre än de inom post & kurirverksamhet, med fler huvudskador, fler frakturer, färre sår och ytliga skador och något längre förväntad sjukfrånvaro. Troligen bidrar lägre hjälmanvändning till den större andelen huvudskador, och därför förslås att arbetsgivare tillhandahåller personliga hjälmar till varje medarbetare. Majoriteten av olyckorna var singelolyckor. Halt underlag bidrog till cirka hälften av alla olyckor. Det är troligt att bättre halkbekämpning på cykelbanor skulle minska dessa olyckor, som mestadels förekommer vintertid. Det är också tydligt att ovana vid cykling i vinterväglag och dåligt utrustade cyklar spelar in, vilket borde vara arbetsgivarens ansvar. Krockar utgjorde 19-23%, men var den vanligaste olyckstypen för huvud och nackskador. Cyklisterna krockade oftast med andra cyklister, bilar eller stillastående föremål medan mopedisterna krockade mestadels med andra mopeder och föremål. Här föreslås en översyn av trafikmiljön så att sikten förbättras på cykelbanan vid tunnlar, svängar och korsningar med biltrafik. Fel på fordonet eller utrustningen låg bakom en knapp femtedel av alla olyckor. Vanligt var trasiga bromsar eller problem med kedjan. För hemtjänsten var även fel inställda eller lösa sadlar, styren och stänkskärmar ett problem. Det här är onödiga faktorer som lätt kan lösas genom att cyklarna regelbundet ses över och servas av tekniker. Mänskliga faktorer (t.ex. stress, sjukdom, distraktion eller misstag och felbedömning) förekom i 6-17% av olyckorna. Det är sannolikt att tajta tidsscheman och ackord ökar risken för detta. Sammanfattningsvis har studien identifierat ett antal relativt enkla och billiga skadeförebyggande åtgärder som skulle minska risken för de cykelolyckor som fanns i Arbetsmiljöverkets statistik. För att nå ut med denna kunskap till berörda aktörer planeras en workshop och fortsatt dialog med Arbetsmiljöverket under våren.
Lufttryck av passerande tåg i 80 m2 dubbelspårstunnel med STH 220 km/h
No full textTRVINFRA-00233 (avsnitt 8.3.2.8.2) anger laster i form av lufttryck av passerande tåg att ta hänsyn till för järnvägstunnel. Ett antal olika fall baserat på största tillåtna hastighet (STH) och fri tunnelarea finns tabellerade. För andra förutsättningar ska beräkningar göras. Genom simuleringar har utretts vilket lufttryck av passerande tåg vinkelrätt mot tunnelns längdaxel som är lämpligt för användning enligt TRVINFRA-00233 för dubbelspårstunnlar med fri area 80 m2 och STH 220 km/h, kompletterat med ett motsvarande förslag för lufttryck av passerande tåg parallellt med tunnelns längdaxel. Enligt nyligen uppdaterade TSD ska hälsokriteriet (maximal tryckvariation på utsidan av tåget under passage av tunneln får inte överstiga 10 kPa) verifieras för tunnlar med STH över 160 km/h. För dubbelspårstunnlar med fri area 80 m2 och STH 220 km/h visas att kriteriet med god marginal är uppfyllt
Trafikverkets logistik och utveckling mot godstransporter med nollutsläpp : en förstudie
No full textDenna rapport är en leverans i projektet ”Trafikverkets logistik och utveckling mot godstransporter med nollutsläpp – en förstudie” inom ramen för forskningssatsningen ”Den offentliga affären som nyckel och drivkraft för en hållbar samhällsutveckling”. Syftet med förstudien är att beskriva Trafikverkets olika typer av logistiksystem och förklara vilken rådighet man har för att bidra till godstransporter med nollutsläpp. Projektet har tagit fram underlag för hur en offentlig beställare som Trafikverket bättre kan påverka olika nivåer i försörjningskedjan genom den offentliga affären. Förstudien pågick under 2023 och 2024. Resultat innefattar åtgärder på kort och lång sikt som kan tillämpas för att mer aktivt bidra till godstransporter med nollutsläpp och ska ses utifrån Trafikverkets uppdrag som offentlig beställare. Slutsatsen från förstudien är att för att stödja omställningen mot godstransporter med nollutsläpp krävs att många aktörers roller förändras, samt att systemförändringen kräver samverkan mellan många aktörer där någon behöver peka ut vägen framåt
Utvärdering av händelsen på E22 : Snöovädret den första veckan i januari 2024
No full textUnder perioden 1–5 januari 2024 uppstod en händelse på E22 mellan trafikplats Hörby norra och trafikplats Ekeröd som fick allvarliga konsekvenser. I det svåra snöoväder som rådde var det många fordon som körde fast, vilket snabbt ledde till långa bilköer. Det resulterade i att ett stort antal människor fastnade längs vägsträckan. Den här rapporten är resultatet av en grundlig granskning av händelseförloppet, internt på Trafikverket. Det är med en känsla av ödmjukhet och allvar som vi har närmat oss uppgiften att utvärdera vår hantering av situationen. Vi förstår att många inblandade har påverkats av händelsen och det är med stor respekt vi utvärderar och drar lärdom av det som hände. Utvärderingen syftar till att ge kunskap om hur hanteringen av händelsen fungerade och ge konkreta förslag för att utveckla Trafikverkets verksamhet. Syftet är också att ge ett erkännande till varje individ som blev påverkad av händelsen