Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Roadmap : Digitalisation of the Road Transport Version 2024 (short version)
The global digitalisation of the transport system is progressing rapidly, and this roadmap is a step in the long-term effort to harness the potential of digitalisation within the road transport system. The Swedish Transport Administration aims to take an active role as a knowledge-building authority and contribute to realising the benefits that digitalisation can bring to the road transport system. The roadmap is based on overarching transport policy goals as well as national and international developments. The objective is to, within the scope of The Swedish Transport Administration´s mission, outline what is needed to more quickly leverage the opportunities that digitalisation offers within the road transport system. This version of the roadmap is an update from 2022 and includes several clarifications. Notably, concrete development needs have been identified, and 30 challenges have been described where digital services or new analytical models may provide solutions
Tillämpning av dansk forskning om bygdevägar i Sverige
Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. En bygdeväg är en vägtyp där kantlinjen för vägrenen flyttas in, vilket resulterar i ett dubbelriktat körfält för bil och bättre plats för cyklister och fotgängare. En studie har gjorts om slutsatserna från en danska studie om bygdevägar är relevanta för svensk trafikplanering. Den danska studien konstaterade bland annat att bygdevägar har en trafiksäkerhetshöjande effekt, även utan andra åtgärder. En litteraturstudie av tidigare utredningar har genomförts och lagstiftning, utformningskrav, väderförhållanden och resvanor jämförts mellan länderna. En enkätundersökning i Sverige ställde frågor motsvarande den danska studien. I jämförelse av enkätstudierna visade de svenska respondenterna en större osäkerhet över hur vägen är tänkt att användas. De danska respondenterna var generellt mer polariserade i sin åsikt om bygdevägar medan jämförelsevis högre andel av de svenska respondenterna var osäkra över påverkan på beteende eller upplevde att utformningen inte gjorde någon skillnad. Dock angav de svenska respondenter som färdats som oskyddade trafikanter i högre grad att de kände sig mer trygga på en bygdeväg än en vanlig väg. Den danska studien konstaterade att åtgärden inte medför ökad cykling men i den svenska enkäten var det fler som angav att de skulle gå eller cykla mer om fler vägar omvandlades till bygdevägar. Slutsatsen är att den danska studien inte kan ses som direkt applicerbar i Sverige utan att skillnader i förutsättningar behöver beaktas. Trots det ger ändå resultaten en indikation på att bygdeväg har en isolerad trafiksäkerhetseffekt. För platser där det saknas andra alternativ på åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är det därför motiverat att använda bygdeväg som åtgärd. De danska resultaten kopplat till trafikmängder, hastighetsdämpande åtgärder och utformning bedöms vara relevanta för Sverige. De danska författarna rekommenderar vägbulor eller upphöjning för hastighetsdämpning inom tätort och avråder från avsmalningar och chikaner. Författarna konstaterar också att störst effekt av införandet av bygdeväg fås på sträckor med årsdygnstrafikmängder under 2 000 bilar. Rapporten är framtagen av Sweco. </p
Utveckling av högvärdig kollektivtrafik på väg i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö
Rapportens huvudsyfte har varit dels att på ett övergripande plan belysa busstrafikens utmaningar och möjligheter, dels att ge förslag på åtgärder i stråk, noder eller motsvarande som ska vara så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.
KRAV Grundvärden : Vägars och gators utformning
Regelverket TRVINFRA-00396 Vägars och gators utformning gäller för utformning vid nybyggnad och större ombyggnationer av statliga vägar. I Vägars och gators utformning, VGU, ingår förutom krav och råd, även Krav Grundvärden VGU (TRV 2024:148), samt vägmarkeringsritningar. Det är det samlade regelverket som avses i fortsättningen där förkortningen VGU skrivs. Detta kravdokument är de grundvärden som hör till de krav som återfinns i TRVINFRA-00396 Detta dokument ersätter TRV 2022:002 ”VGU, Begrepp och grundvärden”. Begrepp från TRV 2022:002 återfinns under 3 Termer och 4 Förkortningar i TRVINFRA-00396 Vägars och gators utformning
Riksintresseprecisering för Malmö flygplats
Trafikverket har preciserat riksintresseanspråket med tillhörande områden för Malmö flygplats. I arbetsgruppen har representanter från Trafikverket, Swedavia, Länsstyrelsen i Skåne län samt Svedala kommun deltagit. Som konsultstöd avseende flygbullerberäkningar har Swedavias akustiker anlitats. Riksintresset ska enligt bestämmelserna i 3 kap. 8 § miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomst eller utnyttjande av anläggningen. De områden som måste skyddas är redovisat markanspråk samt de påverkansområden som sträcker sig utanför markanspråket. Dessa framgår av kapitel 3 respektive 4. I kapitel 2 redovisas bl.a. kriterierna för utpekandet och flygplatsens betydelse utifrån nationellt perspektiv. Kapitel 5 Vägledning ska vara ett stöd för remisshantering. Till huvudrapporten hör en bilaga med ett innehåll av informationskaraktär.
Trafikcentralsområde Nord Ånge : Karta
Trafikcentralområdeskartorna visar den del av järnvägsanläggningen som ingår i ett trafikcentralområde som är relevant ur ett trafikledningsperspektiv. Den innehåller framförallt information om trafikcentraler, trafikstyrningssystem, järnvägsinformation och trafikplatser. Kartorna är till viss del generaliserade och visar ingen exakt bild av verkligheten även om den försöker skapa en för ändamålet så tydlig representation av den som möjligt. Gäller från och med 15 december 202
Trafikcentralsområde Nord Gävle : Karta
Trafikcentralområdeskartorna visar den del av järnvägsanläggningen som ingår i ett trafikcentralområde som är relevant ur ett trafikledningsperspektiv. Den innehåller framförallt information om trafikcentraler, trafikstyrningssystem, järnvägsinformation och trafikplatser. Kartorna är till viss del generaliserade och visar ingen exakt bild av verkligheten även om den försöker skapa en för ändamålet så tydlig representation av den som möjligt. Gäller från och med 15 december 202
Trafikverkets forsknings- och innovationsplan för åren 2024 - 2029
Den här planen riktar sig främst till universitet, högskolor, institut, företag och andra som är intresserade av att söka medel till forsknings- och innovations-projekt inom transportområdet. Planen beskriver Trafikverkets prioriteringar, arbetssätt och regelverk för forskning och innovation (FoI). Planeringsperspektivet är sex år, men planen uppdateras kontinuerligt. Transportsystemet behöver utvecklas och anpassas för att möta framtidens utmaningar. Det kräver ny kunskap, innovativa lösningar och fördjupad samverkan mellan transportsystemets aktörer. Forskning och innovation är viktiga verktyg för att bygga framtidens kompetens, utveckla metoder och modeller samt demonstrera nya systemlösningar som binder samman teknik, affärsnytta och samhällsnytta på transportområdet. FoI-verksamheten är viktig för Trafikverkets förmåga att lösa sina uppgifter, men den bidrar även till kunskapsutvecklingen och kompetensförsörjning hos akademin, näringslivet och andra myndigheter.Se också Fördjupade beskrivningar av angelägen forskning och innovation för åren 2024-2029, länk till höger.</p
Kulturhistoriska vägräcken : En guide till historien, materialen och begreppen
Ett av de vanligaste inslagen i alla vägmiljöer är olika typer av räcken. De har varierande utformning, olika syften och är tillverkade av olika material. Denna publikation är ett underlag för att kunna identifiera och beskriva i huvudsak historiskt förekommande räcken längs det svenska vägnätet
Åtgärdsförslag för säkerställandet av tågfärjeförbindelsen mellan Trelleborg och Tyskland : Redovisning av regeringsuppdrag
Tågfärjorna mellan Trelleborg och Rostock är sedan 2020 Sveriges enda kvarvarande tågfärjeförbindelse. Över tid har tågfärjorna haft en minskande beläggning av järnvägsgods och riskerar att på sikt upphöra med anledning av svag lönsamhet. Trafikverket har fått i uppdrag att redovisa åtgärdsförslag för att säkerställa upprätthållandet av förbindelsen i syfte att tillgodose godstransportnyttan och den svenska försörjningsberedskapens behov av transporter mellan Sverige och kontinenten. Uppdraget anger att de föreslagna åtgärderna ska avse färjeoperatören och hamnen i Trelleborg. I ett längre perspektiv finns ett scenario där tågfärjeförbindelsen inte existerar och i uppdraget har därför också övriga långsiktiga redundansalternativ, med och utan tågfärjor beaktats.