Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Utökat trafikinformationssamarbete med kommuner : Huvudrapport
No full textSamverkan inom trafikinformation mellan Trafikverket och kommuner sker idag redan i olika omfattning genom Trafik Stockholm, Trafik Göteborg och Trafik Malmö. Denna förstudie summerar förutsättningarna för att nå ett steg vidare mot samverkan även utanför storstadsregionerna. Då förstudien omfattat mycket dialog och sammanställning av underlag har rapporterna delats upp i tre delar, med en huvudrapport och två bilagor: Huvudrapporten innehåller en sammanfattande bakgrundsbeskrivning, analys samt slutsatser och rekommendationer för fortsatt arbete.Bilaga 1 innehåller en fallstudie med fokus på hur slutsatser och rekommendationer kan tillämpas på Skellefteå kommun.Bilaga 2 är en mer omfattande bakgrundsbeskrivning och nuläge, som tjänar som fördjupning
Kapacitet och redundans för transporter över Öresund
No full textTrafikverket har analyserat kapacitet och redundans över Öresund för person och godstrafik på väg och järnväg. Trafikverket konkluderar att kapaciteten med dagens förbindelse är tillräcklig fram till 2050-talet, för både väg och järnväg. Det är kapaciteten på landsidorna som sätter begränsningen. För järnvägen är den viktigaste åtgärden ytterligare två spår mellan Hässleholm och Lund, samt ytterligare kapacitet norr om Hässleholm. Först därefter behöver järnvägens kapacitet utökas över Öresund. Trafikverket ser inte att något av förslagen till nya förbindelser löser alla utmaningar med kapacitet och redundans på ett effektivt sätt. Det finns därför ett behov av att studera frågan vidare. Det tar också lång tid att utreda, planera och bygga sådan infrastruktur, så det är lämpligt att inleda det arbetet. Trafikverket föreslår ett fortsatt bilateralt arbete på initiativ av de två ländernas regeringar, där de svenska och danska myndigheterna med ansvar för transportsystemet får ett gemensamt uppdrag kring utmaningar, mål och prognoser för transportsystemet i Öresundsregionen. Möjligheterna för en fast förbindelse Helsingborg Helsingör fördjupas i egen rapport. I den konkluderas att det är möjligt att bygga en mer direkt sträcka för järnvägen, vilket innebär något lägre anläggningskostnader.Denna rapport är huvudrapporten i slutredovisning av uppdraget om Öresund. Till rapporten hör fyra bilagor/underlagsrapporter, se länkar till höger.</p
ÅVS vandringshinder i Genevadsån : åtgärdsbehov och åtgärdsförslag
No full textTrafikverket har inventerat avrinningsområdet för Genevadsån på vandringshinder för fisk och bottenlevande organismer. Av 63 identifierade korsningspunkter bedöms 14 som vandringshinder med ett måttligt, stort eller mycket stort åtgärdsbehov. De åtgärder som föreslås är oftast omläggning eller en ökad dimension på trumman.
Trafikverkets ställningstaganden för digitaliseringen av vägtransportsystemet
No full textI samband med transportsystemets utveckling mot uppkopplade fordon och automatisering behöver kunskapen öka om hur Trafikverkets verksamhet och infrastruktur kan utvecklas för att förstärka de positiva effekter som fordon med avancerade förarstödsystem kan ge. Under 2021 beslutade Trafikverket om ett antal centrala ställningstaganden som speglar verkets rådande kunskapsläge och inriktning för den fortsatta utvecklingen för uppkopplade och automatiserade vägtransporter. Ställningstagandena utgår från nuvarande kunskap och ambition vid beslutstillfället och tydliggör Trafikverkets hållning i den interna dialogen och i förhållande till externa aktörer
Åtgärdsvalsstudie Ostkustbanan Stockholm-Uppsala : tidhållning tågtrafik
No full textI åtgärdsvalsstudien (ÅVS) redovisas åtgärder som Trafikverket föreslås genomföra för att förbättra leveranskvaliteten avseende punktlighet och robusthet på järnvägssträckan Stockholm-Uppsala utifrån de brister som identifierats. Åtgärdsförslagen bedöms kunna genomföras på kortare sikt (inom cirka sju år). Tidsperioden som studerats är år 2019-2022. Studien har genomförts över verksamhetsområdesgränserna inom Trafikverket och i samverkan med SJ, Green Cargo, MTR Pendeltågen och Mälartåg, Svensk kollektivtrafik, Mälardalstrafik, Region Uppsala, Region Stockholm och Tågföretagen. Brister har identifierats genom såväl kvantitativa (bearbetning av data från uppföljningssystemen Lupp och ofelia) som kvalitativa (möten med arbets- och referensgrupperna samt intervjuer) analyser. Genereringen av åtgärder har tagits fram på ett likartat sätt. Åtgärder som förordas i rapporten är indelade i infrastrukturåtgärder respektive åtgärder av administrativ karaktär. Åtgärder i infrastrukturen avser konkreta åtgärder för utpekade anläggningsdelar, men också åtgärder som antingen minskar risken för att störningar uppstår eller åtgärder som kan bidra till att minska konsekvenser av inträffade störningar. Åtgärder av administrativ karaktär avser bland annat tydliga mål som hänger ihop nationellt och lokalt/regionalt och som är nedbrutna till verksamheter, vilket bidrar till att styra mot och verka för måluppfyllelse. Här tas också analysarbete, rutiner, arbetssätt och samverkan, samt sådant som rör baskontraktet upp. Det förespråkas att samtliga åtgärder ska hanteras samlat i ett åtgärdspaket. Detta eftersom orsakerna till merförseningar och inställda tåg visar på stor variation vilket leder till att det inte finns enstaka åtgärder som löser alla brister. Åtgärdspaketet bör genomföras inom ett samlat projekt i samverkan mellan alla berörda delar av Trafikverket. För att nå framgång i detta projekt är det helt nödvändigt att genomförandet planeras i samverkan med berörda järnvägsföretag.
2024 års redovisning av trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafiken : Redovisning av två regeringsuppdrag
No full textTrafiksäkerhetsarbetet i vägtrafiken bedrivs med utgångspunkt i Nollvisionen och i samverkan med aktörer på internationell, nationell och regional nivå. Samverkan är en viktig del i Trafikverkets målstyrning för ökad trafiksäkerhet, och denna samverkan möjliggörs genom regeringsuppdraget att leda övergripande samverkan i trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafik (N2016/05493/TS). Därutöver har Trafikverket också i uppdrag att genomföra medborgar- och trafikantinformation för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken (N2019/01343/TIF). Denna rapport utgör Trafikverkets årliga redovisning av dessa två nämnda regeringsuppdrag. Båda uppdragen ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 maj varje år. Rapporten redovisar vad som skett inom ramen för uppdragen sedan föregående redovisning. I rapporten ges även förslag på viktiga initiativ som Regeringskansliet kan ta för att bidra till att etappmålet för trafiksäkerhet för 2030 kan uppnås. Initiativen rör sex huvudsakliga områden: (1) trafiksäkerhet i organisationer, (2) säkra vägar, (3) säkra hastigheter, (4) nykter trafik, (5) säkert aktivt resande och (6) effektiv utredning och analys av olyckor/skador
Slutrapport Snödjupsmätning
No full textÖstersunds kommun har under åren 2023 - 2024 testat att mäta snödjup ute på kommunens gator med hjälp av 16 snödjupssensorer. Detta för att undersöka om kommunen kan ta bort de manuella mätningar som görs med tumstock dygnet runt och eventuellt på sikt kunna automatisera beslut när snöröjning ska kallas ut. Vi har använt två sensorer på varje mätplats för att kunna mäta orörd snö och snömängd på vägbana som ska röjas. Mätningarna har fungerat bra. Dock har vi upptäckt att sensorerna är känsliga för blänk, snöklumpar och snöplogkanter. Men detta kan åtgärdas genom att placera om sensorerna vilket kommer ske till nästa säsong. Efter vår testperiod (slutet av vintern 2022/2023 samt hela vintersäsongen 2023/2024) upplever verksamheterna att de inte fullt ut kan förlita sig på systemet för utkallning av snöröjning. Men de tror att efter en säsong till ska kunna förlita sig helt på systemet. Detta var ett av våra första steg inom IoT och LoRaWAN. Vi har inte stött på några större hinder i själva tekniken. Det har överlag fungerat väldigt bra. Detta öppnar dörren för denna teknik inom fler områden. Vi kan också konstatera att digitalisering tar tid. Det tar tid att jobba in nytt arbetssätt. Vi tror på tekniken och den kommer att hjälpa oss i framtiden. Vi kommer att bygga ut den för att få fler mätpunkter och säkrare mätresultat. Sensorer: Vi har använt Starbit SDM-LW som mäter snödjup, temperatur, luftfuktighet och lufttryck. Är helt trådlös och har en batteritid på upp till 5 år. Kommunicerar via LoRaWAN. Mjukvaran ingår i tjänsten. Den är molnbaserad och drifthålls i svenska serverhallar. Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområd
En innovativ ansats för att främja säkerhet hos gångtrafikanter och fotgängare.
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Detta projekt syftar till att öka trafiksäkerheten för fotgängare. Genom att utveckla kläder med tunna energiabsorberande skydd, diskret och stilfullt insydda, vill projektet bidra med skyddslösningar som skapar en säkrare miljö för fotgängare genom att minska risken för frakturer. Sedan bolagets start har OICAN tagit fram nyutvecklade skyddsdetaljer som har hög energi-absorberande funktion redan vid en tjocklek av ett fåtal millimeter och som dessutom består av ett nyutvecklat giftfritt material med 100 % återanvändbarhet. Skyddsdetaljerna integreras i kläder med bibehållen komfort och design och minskar risken för skadliga stötar i samband med fall. Initialt var konceptet främst riktat till barn med ökad risk för att skada sig i samband med fall men konceptet kommer nu att vidareutvecklas för att appliceras för äldre med benskörhet
Mobilitet på lika villkor : El för alla
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Ekonomiskt stöd har även erhållits från Stiftelsen Promobilia. För bensin/dieselbilar har det sedan länge funnits möjligheter att anpassa fordon till människors olika funktionsvariationer och behov. Med dagens snabba omställning av fordonsflottan, med en ökande andel elbilar, har det dock skapats stora kunskapsluckor över hur denna anpassning skall följa med i utvecklingen. Detta berör anpassning av såväl infrastruktur som fordon: Infrastruktur: Dagens laddstationer bör ses över så att även personer med olika funktionsvariationer självständigt skall kunna använda dem (dvs ej vara beroende av medföljande assistans). Fordon: Befintliga produkter behöver kunna monteras även i elbilar. Elbilar är idag utformade på ett sätt som gör att nuvarande lösningar inte direkt kan implementeras, utan kräver dels ökad kunskap, dels kompletterande teknisk utveckling. I samarbete med Nätverket för tillgängliga laddplatser och genom djupintervjuer samt en co-creation workshop, inkluderande människor med funktionsvariationer, byggföretag och standardiseringsexperter, har projektgruppen samlat insikter om tillgänglighet och användbarhet. En inkluderande designfilosofi antogs för att skapa lösningar som är tillgängliga och användbara för en bred målgrupp utan att kräva specialanpassningar. Resultatet är ett koncept vi har valt att benämna “Dynamisk laddplats” vilken blandar interaktionsdesign med fysisk produktutveckling där en digital mobilapplikation, en laddstolpe och en parkeringsplats har kombinerats till ett nytänkande servicedesign koncept för inkluderande destinationsparkering med laddmöjlighet. Ett inkluderande koncept innebär att alla laddplatser är tillgängliga för alla, i motsats till dagens praxis med enskilda anpassade platser, såsom särskilda parkeringsområden för personer med rörelsehinder. Projektet har vidare tagit hänsyn till hela användarens resa från planering till parkering, laddning och betalning. Designförslaget innefattar inte enbart laddstolpe utan även själva parkeringsplatsen, hur man rör sig från och till sin parkering på ett säkert sätt och hur människor med olika behov kan interagera med denna.
Handbok : Riskanalys vald järnvägssträcka
No full textMellan åren 2001-2005 utvecklade Vägverket en metodik för att översiktligt kunna inventera och analysera allvarliga risker längs utvalda vägsträckor, ”Riskanalys vald vägsträcka” (Vägverket publikation 2005:54). I en fördjupningsdel (Vägverket publikation 2005:55) gavs stöd för bedömning av sannolikheter för olika händelser och för värdering av konsekvenserna om händelserna inträffar. Metodiken har använts vid inventeringar av vägar i hela landet. En uppdatering gjordes 2018 för att kunna dra nytta av nya digitala hjälpmedel och för att ge ett bedömningsstöd för att kunna göra bättre och mer enhetliga riskinventeringar och 2023 gjordes en uppdatering med justerade rekommendationer för bedömning av sannolikhetsklass och bedömning av konsekvenskostnader. I samband med skreden i Ånn och Småröd 2006 lät Banverket ta fram en metodik ”Riskanalys vald järnvägssträcka” för inventering av naturrisker längs järnvägen, som byggde på principerna i ”Riskanalys vald vägsträcka” och som omfattade händelserna bortspolning, erosion, översvämning, ras och skred. Av olika orsaker gjordes bara några provinventeringar med metodiken och den implementerades inte i ordinarie verksamhet. Behovet av att ha en metodik som möjliggör en likvärdig värdering vid inventering av naturrisker längs järnvägen kvarstår. En sådan metodik kan också användas i arbetet med klimatanpassning av järnväg i enlighet med Riksdagens förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. I version 2.0 av ”Riskanalys vald järnvägssträcka” har metodiken utvecklats och erfarenheter från uppdateringar av ”Riskanalys vald vägsträcka” och gjorda inventeringar från väg och järnväg har inarbetats tillsammans med justerade rekommendationer för bedömning av sannolikhetsklass och bedömning av konsekvenskostnader. Ersätter publikation 2019:207</p