Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Slutrapport i projektet CARdio : Detektion av plötslig kardiovaskulär sjukdom hos förare, en genomförbarhetsstudie
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författarna och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Projektet har som mål att undersöka möjligheten att detektera plötslig kardiovaskulär sjukdom hos förare genom att mäta EKG och hjärtfrekvens via sensorer i fordonet. En relativt stor andel av dödsfallen (>10%)1 som sker på svenska vägar beror på plötslig sjukdom hos föraren. För att nå nollvisionen behöver man därför kunna hantera när en förare riskerar att förlora kontrollen över fordonet på grund av en plötslig sjukdomshändelse. Majoriteten av de dödsfall i trafiken som orsakats av medicinska tillstånd beror på hjärt-kärlsjukdom men andra plötsliga patologier kan också vara av betydelse. Inom ramen för projektet genomfördes en litteraturstudie med syftet att undersöka kunskapsläget kring mätning av vitalparametrar i fordon. Detta lade grunden för en generell bedömning av genomförbarhet och inriktning för fortsatt forskning och utveckling inom området. Fortsättningsvis genomfördes två delarbeten där det ena syftade till att utveckla en detektionsalgoritm för plötslig hjärtkärlsjukdom som fungerar med mätningar som gjorts med enkelavlednings-EKG och pulsmätningar och det andra undersökte hur brus, störningar och avbrott i mätningar av hjärtfrekvens påverkar möjligheten att detektera plötslig sjukdom i verklig körning. Resultaten visade att det finns stora utmaningar med att bygga ett användbart system för detektion av plötslig kardiovaskulär sjukdom hos förare och mycket utvecklingsarbete kvarstår. Givet att det finns en EKG-signal med bra kvalitet så är möjligheterna att detektera hjärtinfarkt goda och en pulssignal med bra kvalitet möjliggör detektion av arytmier hos förare. Det krävs fortfarande utvecklingsarbete för att säkerställa tillräckligt bra sensitivitet och specificitet vid verkliga sjukdomsfall. Det största hindret är dock att tekniker för tillförlitlig mätning av EKG-morfologi och hjärtfrekvens i fordonsmiljö ännu inte finns tillgängliga
Åtgärdsvalsstudie Ulvåker, väg 200–2936 : Trafiksäkerhet och kollektivtrafikåtgärder
No full textDenna åtgärdsvalsstudie studerar väg 2936 mellan samhället Ulvåker och väg 200 i Skövde kommun, samt en avgränsad del av väg 200 mellan korsningarna 200/2936/3011 och 200/2937/3012. ÅVS:en har initierats till följd av de medborgarsynpunkter som inkommit kring den upplevda otryggheten för främst oskyddade trafikanter som rör sig längs väg 2936 och i de nämnda korsningspunkterna, samt, samt de trafikolyckor som skett inom området. I och med förväntningar om framtida ökning av trafikflödena på väg 200, bland annat med anledning av ökad pendling och exploatering av nya verksamhetsområden (till exempel gamla flygplatsen vid Locketorp), behöver trafiksäkerhetsstandarden i området höjas. Utöver detta anses det finnas en potential till ökat kollektivtrafikresande till och från Ulvåker om trafiksäkerhets- och trygghetshöjande åtgärder kan tillskapas längs väg 2936, tvärs väg 200 samt vid kollektivtrafikhållplatserna längs väg 200.
Brister i trafiksäkerhet och framkomlighet i Kvicksund : Åtgärdsvalsstudie
No full textRiksväg 56 (RV56) passerar igenom Kvicksund och utgör en viktig nationell väg såväl som viktigt pendlingsstråk. I en framtagen ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund som Västerås stad och Eskilstuna kommun gemensamt tagit fram beskrivs flera brister och behov kopplat till riksvägen och det lokala vägnätet i Kvicksund. Det finns en tydlig målkonflikt gällande RV56 i orten då behov av att god framkomlighet för gods och arbetspendling finns, samtidigt som det finns ett behov i lokalsamhället att passera riksvägen på ett tryggt och trafiksäkert sätt. RV56 uppfattas som en barriär genom samhället i Kvicksund, för såväl gående, cyklister och bilister. Denna åtgärdsvalsstudie syftar till att i dialog med berörda intressenter och aktörer, identifiera brister och behov på RV56 genom Kvicksund samt brister och behov avseende oskyddade trafikanters tillgänglighet och trafiksäkerhet efter Södra Kvicksundsvägen (väg 939) samt Nyckelövägen (väg 559). Utifrån en övergripande problembild som framkommit i studien har mål för lösningar tagits fram. Dessa innefattar: förbättra trafiksäkerheten, öka mobiliteten för oskyddade trafikanter samt öka framkomlighet för biltrafik från anslutande vägnät.Åtgärdsvalsstudien är utförd av Sweco.Till studien hör ett antal bilagor, se zip-fil till höger.</p
Vägbelysningshandbok 2024
No full textVägbelysningshandboken syftar till att komplettera de krav och råd för vägbelysning som ges av Vägars och gators utformning (VGU). Avsikten är att handboken ska fungera som ett stöd vid planering och projektering av vägbelysningsanläggningar, genom att ge kunskap och vägledning som förklarar och konkretiserar de riktlinjer som finns i VGU. Reviderad version av publikation 2022:19
Åtgärdsvalsstudie väg 49 genom Skövde
No full textPå väg 49 genom Skövde har flera åtgärdsvalsstudier (ÅVS) genomförts genom åren. Dessa studier syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge, problem och framtida mål för vägsträckan från Hallenbergsrondellen till trafikplats Mariesjö. Denna ÅVS:en har involverat Trafikverket, Västtrafik, Skövde kommun och Ramboll, och inkluderat utvärdering av tidigare och planerade åtgärder samt workshops med bredare deltagargrupp. Nyckelresultat och mål: Genomfartstrafiken är lägre än antaget, vilket påverkar långväga trafikens funktion. Projektmål: Öka hållbara transporter Ingen ska dödas eller skadas allvarligt Klimatanpassning Förbättrad framkomlighet och tillgänglighet Åtgärder: Mobility management Parkering som styrmedel Trimningsåtgärder Nya passagemöjligheter Ökad gång- och cykeltillgänglighet Stadsplanering Uppföljning av projekt Rekommendationer: Attrahera fler resenärer till kollektivtrafiken Översyn av parkeringsreglering och parkeringstaxor Förbättra trafiksäkerheten och passagemöjligheterna Stärk cykelnätet och undersök VMS-styrning Den sista delen av ÅVS inkluderar en tidplan för åtgärderna samt en förvarning om att framtida situationer kan kräva ytterligare justeringar
Kulturvägsinventering : Metod för inventering och bedömning av statliga vägar med höga kulturvärden
No full textRapporten beskriver Trafikverkets metod för inventering och bedömning av statliga vägar med höga kulturvärden. Arbetet med att identifiera och värdera infrastrukturens kulturmiljöer syftar bland annat till att prioritera riktade insatser nationellt och regionalt, identifiera vilka vägar som kräver anpassad skötsel samt att ta fram underlag till mer underbyggda avvägningar inom exploatering och investeringsprojekt/ombyggnadsprojekt. Informationen om kulturvägar som tas fram vid inventeringen lägger grunden för att i fortsatt arbete kunna tillgängliggöra och förmedla kunskap om vägars kulturarv. Resultatet av inventeringarna är en viktig del i Trafikverkets arbete med att bevara, utveckla och synliggöra de kulturvärden som finns i vägmiljön. Informationen om kulturvägar används som kunskapsunderlag i planerings- och byggskeden samt i förvaltningen av kulturmiljöer
Utveckla Referensklassprognoser : Delrapport Trafikverkets referensklasser år 2024
No full textTrafikverkets strategiska mål är en vägvisare som pekar ut riktningen för utvecklingen av metoder för kostnadsbedömningar. De tydliggör bland annat vikten av att redan i tidiga skeden i planeringsprocessen ha tillräckligt robusta kostnadsuppskattningar för att kunna göra rätt prioriteringar. Trafikverket har initierat ett verksamhetsövergripande Program kostnadsstyrning för samlad ledning, prioritering och samordning av åtgärder inom området kostnadsstyrning. Inom programmet har olika initiativ initierats. För att utveckla Trafikverkets förmåga att göra kostnadsbedömningar har huvudprojektet Utveckla kalkylförmågan skapats. I huvudprojektet sker utvecklingsarbete inom olika projekt för att vidareutveckla befintliga arbetssätt för kostnadsbedömningar i de planerande och genomförande processerna. I projektet Utveckla Metod och verktyg är uppdraget att vidareutveckla befintliga metoder för kostnadsbedömningar och utveckla nya metoder för kostnadsbedömningar i de planerande och genomförande processerna samt att utveckla hur resultatet av kostnadsbedömningarna används av organisationen. Ett av sju arbetsområden inom Utveckla Metod och verktyg är arbetsområdet Utveckla referensklassprognoser. Med utgångspunkt från beslutsunderlaget ”Utvärdering av Reference Class Forecasting, Referensklassprognoser” har utvecklingsprojektet fått uppdraget att utveckla metoden för Trafikverket. Denna delrapport sammanfattar utvecklingsprojektets arbete med att skapa referensklasser och presenterar Trafikverkets första referensklasser. Avslutningsvis redovisas en konsekvensanalys.
Effektutvärdering av kommunala broddutdelningsprogram : Slutrapport
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Fallolyckor bland fotgängare utgör den vanligaste olyckstypen i trafikmiljöer. Trots att de officiellt inte klassificeras som vägtrafikolyckor, spelar de en betydande roll för trafiksäkerheten i Sveriges kommuner. Medelålders kvinnor och äldre personer utgör de största riskgrupperna, och en betydande andel av dessa fotgängarolyckor orsakas av halka på snö och is, vilket pekar på betydelsen av halkskyddsåtgärder. För att tackla detta problem har cirka 70 svenska kommuner, enligt en enkätundersökning som vi har genomfört, implementerat subventions- och utdelningsprogram för halkskyddsbroddar som kan fästas på vanliga skor, särskilt riktade mot äldre invånare. Dessa åtgärder har stöd i tidigare forskning som visar att broddar, när de används, kan minska risken för halkolyckor och deras konsekvenser. Vårt projekt har tidigare utvärderat ett av de första broddutdelningsprogrammen i Göteborg. Resultaten visade en minskning av halkrelaterade skador under programmets första vinter, med en effekt så pass betydande att programmet bedömdes vara samhällsekonomiskt lönsamt. Flera andra kommuner har sedan följt Göteborgs exempel, men det är ännu oklart om dessa program har haft en liknande positiv effekt. Inom ramen för ett tidigare forskningsprojekt har vi identifierat att det finns stora variationer i programmens design och genomförande, vilket kan påverka deras effektivitet. Detsamma kan antas gälla för lokala faktorer som klimat. Därför är det av vikt att utvärdera dessa program ytterligare för att förstå om de är effektiva i en genomsnittskommun. Vi har noterat ett starkt intresse för dessa program bland äldre, då cirka 90 procent av alla inköpta broddar hämtas ut av målgruppen i de kommuner som delat ut broddar (8), men detta betyder inte per automatik att det är nya användare som nås eller att broddarna används på ett effektivt sätt. Med det sagt visar våra analyser av broddanvändningsdata insamlade av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tecken på att användningen av broddar har ökat med ungefär 7,5 procentenheter bland äldre i kommuner med broddprogram, och ännu mer i kommuner med omfattande utdelningsinsatser. I en hälsoekonomisk modelleringsstudie fann vi även att dessa program har god potential att vara samhällsekonomiskt lönsamma i alla svenska kommuner, oavsett lokala klimatförhållanden, även om de endast har en mindre påverkan på broddanvändning. Det förefaller därmed rimligt att programmen borde vara effektiva i genomsnitt. Emellertid saknas fortfarande omfattande empirisk evidens för en skadereducerade effekt, bortsett från data från vår Göteborgsstudie. Denna typ av evidens är avgörande för framtida beslutsfattande kring liknande åtgärder i andra kommuner och för att stödja beslut om fortsatt distribution i de kommuner som redan genomför dessa program.
Förbättrad synlighet för Långsamtgående Fordon (LGF)
No full textSlutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde Denna studie har genomförts i syfte att ta fram koncept för hur framtidens varnings- och identifikationsmarkörer skall se ut för långsamtgående fordon (LGF). Projektet har genererat ett antal förslag, som sedan utvärderats med användare och nyckelintressenter.
Strategi för rangerbangårdar : underlag för revidering av nationell plan
No full textI den nationella planen för transportinfrastruktur för perioden 2022–2033 beslutade regeringen att anläggning för tjänst i järnvägens sidosystem skulle utredas djupare, som underlag för nästa planrevidering. Dagens rangerbangårdar har stora underhålls- och reinvesteringsbehov av dyr teknisk utrustning de kommande tolv åren. Trafikverket har utrett rangerbangårdarnas kapacitetsutnyttjande och marknadens framtida behov för att säkerställa att resurser läggs där de gör mest nytta. Uppdraget från regeringen har resulterat i en strategi för de åtta rangerbangårdar som finns i landet. Strategin hanterar tidsperspektivet fram till 2040 och visar vilka rangerbangårdar som behöver utvecklas, kan behållas som de är eller omvandlas till planväxlingsbangårdar, vilket leder till fortsatta utredningar