Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Bada-f: Banarbeten (förstudie)
No full textProjektet Bada-f har varit en förstudie med syfte att ta fram frågeställningar, mallar och tillvägagångssätt inför den fullskaliga studien som ska ge en tydlig bild av hur banarbeten planeras, vad som styr processen och identifiera effektiviseringsmöjligheter. Vi har studerat ett mindre antal åtgärder i underhållsdistrikt Syd och Väst, både vanligt basunderhåll, nationella kontrakt, större reinvesteringsprojekt och investeringar. Fokus har legat på den faktiska planeringen av banarbeten - alltså, hur har de studerade åtgärderna planerats i verkligheten? Vad för faktorer har påverkat i olika faser, vad har man vetat när o.s.v.?Två olika processtyper möts i kapacitetstilldelningen. Dels de långsiktiga åtgärderna såsom investeringar och reinvesteringar, som ofta börjar planläggas många år tidigare, dels mer kortsiktiga åtgärder som utförs i servicefönster etc. Båda dessa åtgärdstyper påverkar kapacitetsbehovet i utförandefasen och kan ge upphov till trafikpåverkan. Der är även när båda procestyperna ska samordnas som det totala kapacitetsbehovet blir synligt. Några av de lärdomar som vi dragit är till exempel skillnaderna mellan den nya och gamla planprocessen. Eftersom många av de större projekten ofta löper över lång tid, försvårar detta en jämförelse av projekten. I vissa fall kan tre separata process-generationer behöva hanteras samtidigt. För huvudstudien ser vi behov av avgränsning, både kring åtgärdstyper och vilken del i processen vi studerar. Vi föreslår att fokus ska ligga på basunderhåll, med inriktning på trafikpåverkan. Särskilt ska de åtgärder som inte utförs i servicefönster studeras, men även nationella underhållskontraktsåtgärder.Banarbeten - processer och datatillgån
Byggproduktionsvatten i Sverige - Litteraturstudie, intervjuer och förslag på vidare forskning
No full textHantering av vatten från byggprocessen är en av de största miljöfrågorna vid genomförandet av anläggningsprojekt men det saknas rutiner och riktlinjer för hur detta vatten ska hanteras. Projektets mål var att sammanställa kunskapsläget avseende hantering och kravställning gällande byggproduktionsvatten. Vidare var målet att utarbeta rekommendationer om inriktning på fortsatt arbete för att kunna ta fram rutiner och riktlinjer för hantering av byggproduktionsvatten i Trafikverkets, och externa, anläggningsprojekt. Inom projektets ramar har en litteraturstudie genomförts tillsammans med intervjuer med berörda i branschen såsom entreprenörer, tillsynsmyndigheter, leverantörer av reningsanläggningar och beställare. Genomförd litteraturstudie visar att det finns begränsat med litteratur som berör byggproduktionsvatten. I samband med intervjuerna framkommer att anställda inom Trafikverket tycker att förfrågningsunderlagen generellt håller en god kvalitet. Uppgifterna som tillhandahålls entreprenören i syfte att dimensionera vattenreningsanläggningen efter är dock mycket olika. I kontakten med tillsynsmyndigheter blir det snabbt tydligt att frågan om byggproduktionsvatten på många håll inte diskuteras, framför allt om det inte berör vatten från förorenade områden. Entreprenörerna har en samsyn om att det finns ett stort behov av utveckling av rutiner och riktlinjer vad avser byggproduktionsvatten. Det finns en önskan om att kravställningen ska vara väl utvecklad och definierad för att 41058 en korrekt beräkning av reningsbehov och kostnad. Leverantörerna av reningsutrustning önskar komma in tidigare i projekten och har synpunkter på vilket underlag som ska tas fram inför en entreprenad.”State of the art” byggproduktionsvatten i Sverig
Bygdevägar på landsbygd och genom mindre samhällen : Analyser av trafikantbeteende
No full textPå en väg med utformningen bygdeväg samsas motorfordon från båda riktningarna om en smalare körbana på ca 3-3.5m och på ömse sidor finns en bredare vägren. Syftet är att öka gåendes och cyklandes tillgänglighet genom att ge dem ett ”eget” utrymme dvs på vägrenen. LTH:s del i projektet och syftet med denna rapport är att undersöka trafiksäkerhetseffekterna av utformningstypen bygdeväg. Två teststräckor, en inom tätort och en utanför tätort, videofilmades före respektive efter ombyggnad. Utifrån filmat material analyserades trafikanters beteenden och interaktioner. Resultaten visar på en ökad kanalisering av både motorfordons- och cykelflödena, vilket kan tolkas som att de oskyddade trafikanterna har fått en tydligare definierad plats att befinna sig på i vägrummet. Resultaten visar emellertid också att motorfordonens hastighetsreduktion är försumbar såväl generellt som vid interaktion med cyklande. Innan vägtypen bygdeväg införs på bredare front i Sverige, krävs kompletterande hastighetsdämpande åtgärder för att öka trafiksäkerheten.Fördjupat experiment med 2-1 väga
Förutsättningar för kommande forskningsprojekt rörande Förbättrad flygledning och optimering med stöd av meteorolgisk data leveransrapport 3
No full textOPFLYKLIM (Optimering av flygrutter för minskad klimatpåverkan) är en nyligen avslutad förstudie finansierad av Trafikverkets forsknings- och innovationsportfölj för 41057. Förstudien har kartlagt kunskapsläget inom flera områden som har betydelse för möjligheterna att minska flygets klimatpåverkan. Målet var att ge en samlad bild av kunskapsläget kring hur flygets utsläpp, inklusive introducerade k-strimmor och cirrusmoln, påverkar klimatet, och om möjligheten att minska flygets klimatpåverkan genom alternativa flygrutter vilket i framtiden kan leda till att minska klimatpåverkan från svensk flygtrafik. Dessutom har man inom förstudien sammanfattat hur man i Europa börjat använda information från flygledningssystem för att förbättra väderprognoser. Vidare har för en testperiod flygledningsdata levererats från Luftfartsverket till SMHI och man har vid SMHI visat att man kan hantera dessa data och använda dem i väderprognosmodellen man använder. Ett naturligt nästa steg är att komma överens om formerna för att etablera en realtidsdataström av flygledningsdata från Luftfartsverket till SMHI. Förstudien har levererat en rapport i form av en sammanställning av kunskapsläget kring flygets utsläpp och en rapport rörande nyttjande av flygledningsdata i Europa samt första studier vid SMHI. Dessutom har vi inom förstudien haft en arbetsdag rörande väderbaserad flygoptimering med representanter från IVL, SMHI, Swedavia, Luftfartsverket, Chalmers tekniska högskola samt flygbolaget NOVAIR.Optimering av flygrutter för minskad klimatpåverkan OP-FLYKLIM, förstudi
Mätning av förändringsarbete: Utveckling och implementering av ett mätsystem för att mäta förändringstemperatur
No full textProjektet syftar till att ta fram ett ramverk för mätning av förändringsarbete. Det innebär att ett mätsystem har utformats, implementerats, används och utvärderats i relation till Trafikverkets processer och avsikten med förändringsarbetet. Detta har skett genom en aktionsforskningsansats där forskarna samarbetat med två olika större projekt som implementerar olika stödsystem. Som bas för mätsystemet låg teoristudier av såväl mätsystem som förändringsarbete. Mätsystemet utformades baserat på teorier kring att förändringsarbete genomgår olika faser, och att det inom varje fas finns ett antal viktiga aspekter att adressera. Mätsystemet utgår också ifrån att det finns olika aktörsgrupper med olika roller under ett förändringsarbete. Mätsystemet fångar upp olika aktörsgruppers uppfattningar kring hur de olika aspekterna hanteras, och genom repetitiva mätningar kan både status och förändring mätas. Observationer från mätningarna kan hjälpa såväl projektledare som organisationens ledning att förstå hur arbetet går framåt, var mer insatser måste göras samt skillnader mellan olika aktörsgrupper. Under aktionsforskningsprojektet har två mätningar per implementeringsprojekt hunnits med. Rapporten visar dels mätsystemets uppbyggnad, men diskuterar också observationer från mätningarna både relaterat till respektive projekt samt initiala reflektioner rörande Trafikverkets generella förändringsarbete. Detta resulterar i en övergripande modell för kritiska framgångsfaktorer för förändringsarbete. Rapporten identifierar slutligen några intressanta framtida forskningsområden som kan utföras i samarbete med Trafikverket för att fortsatt utveckla kunskap kring mätning av förändringsarbete.Mätsystem för förändringsarbet
Risker störning i byggskede, Slutrapport 2018-04-15
No full textUnder senare tid har flera stora och komplexa projekt genomförts i Sveriges tätortsregioner. Erfarenheter från sådana projekt visar att grundvattenrelaterade problem kan leda till allvarliga projektrisker och avsevärda ökningar av projektkostnaden (Banverket, 2008). Störningarna är av olika omfattning men kan leda till att anläggningsarbetena drabbas av mer eller mindre omfattande störningar under en kortare eller längre tid. Utgångspunkten för den här studien är därför att brister i identifiering och bedömning av geologiska och hydrogeologiska riskfaktorer är viktiga orsaker till störningar i byggskedet. Störningarna drabbar projekten ekonomiskt och kan leda till betydande förseningar. På en övergripande nivå syftar denna studie till att bidra till en ökad produktivitet i anläggningsbranschen genom ökad förståelse för de orsakerna till förseningar och ökade kostnader i byggskedet i stora infrastrukturprojekt under mark i urban miljö. Utifrån den genomförda studien rekommenderas att nedanstående forsknings- och utvecklingsinsatser prioriteras rörande hantering av risker för störningar i byggskedet, orsakade av hydrogeologiska och geologiska faktorer. De prioriterade insatserna kopplar till de olika delarna i riskhanteringsprocessen och berör processens alla huvudsakliga delar. *Upprätta ramverk för riskhantering genom hela processen *Identifiering och analys av riskhändelser *Riskvärdering av ovan identifierade riskhändelserRiskhantering för att undvika driftstörningar i byggskedet i stora infrastrukturprojekt i urban milj
Syntetisk befolkning med hushållsinformation – som markanvändningsdata i transportmodellerna
No full textDagens svenska transportmodeller bygger på individdata från skattning till tillämpning. Samtidigt är det väl känt att vissa beslut av stor betydelse för ett hushålls transporter styrs av dess sammansättning, inkomster och boende. Exempel på sådana beslut är bilinnehav och antal resor som utförs av individer som tillhör hushållet. Det finns därmed skäl att utveckla indata till våra modeller så att hushållsinformation finns med i modellernas tillämpningsdata. I rapporten redogörs för hur man kan göra en syntetisk befolkning med hushållsinformation knuten till individer. I hushållsdimensionen hanteras hushållen med avseende på antal vuxna och antal personer <20 år i hushållet, med totalt 15 hushållstyper. Uppdelningen görs separat för småhus och flerfamiljshus. I ett andra steg skapas en syntetisk befolkning. Här utgör hushållstyp ett villkor så att varje zon fylls av individer som bygger upp den hushållsstruktur som beräknats i föregående steg. Andra fördelningar som metoden tar hänsyn till är efter kön, ålder, inkomst och antal förvärvsarbetande. Allt är implementerat i prototypprogramvara för att göra arbetsgången repeterbar och spårbar.Hushållsprognoser och syntetisk befolkning som indata till Samper
Visualisering av inspektionshandlingar i 3D
No full textDigitaliseringen i samhället ger nya möjligheter att hantera information från inspektioner av tunnlar. Både insamling, lagring och tillämpning av data kan med digitaliserade och automatiserade processer ge en stor kunskapsbas från vilken användaren kan dra slutsatser och se sammanhang. Trafikverket har i projekt Hallandsås påbörjat arbetet med att dokumentera och inspektera tunnlar digitalt och frågeställningar som väckts i det arbetet ligger till grund för den här förstudien. Förstudien visar att trots ökat användande av 3D i projektering och genomförande är den största andelen data i underhållssammanhang i 2D även i nyproduktion. Materialet lagras i olika system och upplevs inte alltid som tillgänglig. Inom Trafikverket pågår flera initiativ för att utnyttja digitaliseringens möjligheter men fortfarande handlar det mest om att hantera information och metadata. Frågan om hur informationen skall göras tillgänglig via 3D-visualiseringar är påbörjad och kommer att få ett ökat fokus framöver.Att visualisera inspektionsdata i 3D ger:•Ett verktyg för att kontrollera innehåll i databaser.•Ett tillgängligt och överskådligt material om anläggningens utformning.•Ett bra beslutsunderlag för planering av åtgärder.•Ett stöd för kommunikation kring planering av åtgärder.•Ett snabbt sätt att ta fram viktig information i samband med krissituationer.•Ett tydligt sätt att analysera skadors utveckling över tid.Förstudien rekommenderar:•Komplettera arbetet kring informationshantering med projekt som fokuserar på tillgängliggörandet och visualiseringen.•Sträva efter att få en visualisering som visar den komplexa bilden som en tunnel innebär. Visualisera så många ingående teknikområden som möjligt i en sammansatt modell där det finns möjlighet att studera förändringar över tid.När de framtida processerna blir alltmer standardiserade och digitaliserade ökar möjligheterna till automatiserade flöden av information från maskin till maskin. Informationen kan då hållas dynamiskt uppdaterad utan tidskrävande sammanställning och handpåläggning. Visualiseringar i form av Augmented Reality och stöd via fjärrexpertis ger nya metoder att få med viktig information och kunskap tillbaka ut i fält.Hantering och kravställning av inspektionshandlingar i 3
Slutrapport: kartläggning av skador på transportinfrastruktur med anledning av skogsbränderna sommaren 2018
No full textDetta är en redovisning av Regeringens uppdrag till Trafikverket och Skogsstyrelsen att kartlägga skador på transportinfrastrukturen med anledning av skogsbränderna sommaren 2018. Kartläggningen har begränsats till brandområden större än 1000 hektar (ha) skog. De fyra enskilt största brandområdena omfattar sammanlagt drygt 17 000 ha belägna i Kårböle i Gävleborgs län, Lillåsen och Storbrättan i Jämtlands län och Trängslet i Dalarnas län. Inom dessa fyra områden finns totalt 1 350 km enskild väg och 25 km statlig väg. Resultatet av kartläggningen visar att de mest omfattande skadorna uppstått i samband med räddningsarbetet och främst berörde det enskilda vägnätet. De statliga vägarna har endast fått små skador. Inga skador bedöms ha orsakats av själva bränderna. Inte någonstans i landet har skador identifierades på den övriga statliga transportinfrastrukturen såsom järnväg, hamnar och flygplatser. På det enskilda vägnätet uppstod skador på ca 420 km till en beräknad kostnad av 6 000 tkr för återställning. Motsvarande kostnad för det statliga vägnätet beräknas till 50 tkr. Utöver återställning behöver det enskilda vägnätet förstärkas med bärighetshöjande åtgärder för att under kort tid få ut en stor mängd brandskadad skogsråvara. Totalt beräknas ca 200 km enskild väg vara i behov av sådana åtgärder, till en beräknad kostnad av 11 000 tkr.Författare: Staffan Eriksson, Anders Lasell, Mats Sandgren på Trafikverket. Stefan Gunnarsson, Ewy Nymark, Svante Larsson på Skogsstyrelsen.</p
Summary of data deliveries : Data to be read and used in Orbit Geospatial Technologies
No full textData to be read and used in Orbit Geospatial Technologies. Part of R&D project “Infrastructure in 3D” in cooperation between Innovation Norge, Trafikverket and TerraTec, Part of the R&D project “Infrastructure in 3D” in cooperation between Innovation Norge, Trafikverket and TerraTec, Report 8A3D-data ovan och under mark för väg- och järnvägsanläggninga