Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Förstudie avseende lv 257 Slingerbulten - Demosträcka för oskyddade trafikanter
No full textProjektet har syftat till att genomföra en förstudie inför upprättande av demosträcka för oskyddade trafikanter. Aktiviteten återfinns i Inriktningsdokument för väg- och järnvägsutrustning 2016-2025 dnr 2016/73238 som en prioriterad aktivitet med VO-Planering som mottagare. Syftet har varit att ta fram ett antal exempel på åtgärder. Dessa exempel syftar till att ge VO-Planering underlag till en beställning med tydliga mål och mottagare. Exemplen i rapporten är enkla åtgärder som kan öka säkerheten för trafikanter i allmänhet och MC/oskyddade i synnerhet. Förstudien har kopplingar till det strategiska arbetet med oskyddade trafikanter inom vo Planering samt till förvaltningsobjekt Bas Väg på vo Underhåll.Förstudie avseende Demosträcka oskyddade trafikante
Förstudie: samband mellan Ev2-modul och E-modul för beräkning av spårstyvhet
No full textBestämning av ett jordmaterials styvhet bestäms normalt i fält med hjälp av statiska plattbelastningsförsök där en platta på ytan belastas stegvis i två cykler och en representativ modul bestäms utifrån underlagets deformation. Modulen från den andra belastningscykeln, Ev2, anses vara ett mått på materialets styvhet. Dock sker belastningen vid en annan spänningsnivå än den som belastar den slutgiltiga banken under järnvägens eller vägens driftsskede. Bankmaterialets icke-linjära egenskaper ger därför en osäker relation mellan plattbelastningsmodulen Ev2 och elasticitetsmodulen (E) vid aktuell spänningsnivå. En viktig aspekt är hur Ev2-modulen tolkas i förhållande till den E-modul som bör användas vid beräkning med numeriska metoder. Spårstyvheten modelleras utifrån elasticitetsmodulen i bankmaterialet men eftersom kunskap saknas om sambandet mellan E-modul och uppmätt Ev2-modul är det angeläget att tolkningen av uppmätta Ev2-moduler undersöks närmare. Denna rapport innehåller en förstudie i form av en litteraturgenomgång som ger ett beslutsunderlag för fortsatta studier. Sambandet mellan E-modul och Ev2-modul finns endast mycket sparsamt beskrivet i litteraturen, delvis beroende på att statisk plattbelastning skiljer sig mellan länder och genomförandet påverkar den utvärderade modulen. Det kan dock konstateras att det finns brister i den konventionella utvärderingsmetoden som ger en avvikelse mot de verkliga deformationsegenskaperna. Vidare är det stor skillnad i belastning med en försöksplatta och belastning av tåg på en spårplatta, framförallt gällande spänningsnivå och influensområde. Mycket högre spänningar vid plattbelastning gör att jordens icke-linjäritet kan få en stor påverkan och att modulen således underskattas. Eftersom plattan är betydligt mindre än spårplattan får också jordens inhomogenitet en stor inverkan, vilket även det bör underskatta modulen. Dessutom skiljer sig horisontalspänningen eftersom den omkringliggande ytan är obelastad.Förstudie: samband mellan Ev2-modul och E-modul för beräkning av spårstyvhe
Lastbilskalibrering i Samgods med restidsjusteringar
No full textI version 1.1 av Samgodsmodellen är lastbilsflödena i vägnätet endast översiktligt kalibrerade mot den stora mängd ÅDT-data som finns tillgängligt. Ruttvalen i Samgods görs med en deterministisk, okapaciterad nätverksmodell där rutterna med lägst generaliserad kostnad används. Det innebär att en, och endast en, rutt används per transportrelation för lastbilar. Effekten av detta blir i vissa områden, särskilt där vägnätet är förhållandevis finmaskigt (ex vis i Skåne), att ruttvalen inte korrekt avspeglar beteendet. Förarna av tunga fordon väljer i stor utsträckning de större vägarna p.g.a. deras större kapacitet, komfort och där konfliktpunkter medger företräde för fordon på huvudvägen. På grund av att restiderna i Samgods är konstanta och baserade på frifordonshastigheter för fordon, så blir resultatet att mindre, kortare rutter används i alltför hög grad. För att åtgärda detta har en metod tagits fram för att på ett systematiskt och effektivt sätt justera restiderna på länkarna så att lastbilsflödena i nätverket bättre motsvarar trafikräknedata.Lastbilskalibrering i Samgod
Multi-national infrstructure projects - Attracting and collaborating with international contractors
No full textThe Swedish Transport Administration Perceives a need to attract international Contractors to secure capacity and keep up competition in the supply market as well as increasing productivity in infrastructure projects. The purpose of this study is therefor to explore previous experiences of multi-national collaboration in infrastrucuture Projects in Sweden from both a client (Trafikverket) and Contractor perspective. The study has identified major challenges related to thre central aspects; entry barriers, cultural differences and language and Communication challenges. Recommended actions for Trafikverket are: conduct market analysis to target recommendations to suitable Projects, provide supply market with sufficiently large Projects and/or a series of similar Projects, conduct roadshows to inform international contractors about Trafikverkts's Projects, norms and standards, and clarifying roles and responsibilities, provide Contractors with sufficient information in the tendering documents, provide enough time for international contractors so submit tenders and establish project organizations and so on.Uppföljning av utländska leverantöre
Oil in ice code
No full textThe oil in ice code as developed and described in this report is a part of the “Integrated oil spill response actions and environmental effects – GRACE" project. The full project focuses on developing, comparing and evaluating the effectiveness and environmentaleffects of different oil spill response methods in a cold climate. In addition to this, a system for the real-time observation of underwater oil spills and a strategic tool for choosing oil spill response methods is developed. As of now, knowledge and practicefor characterisation of various types of sea ice is primarily relevant for navigators, ship designers, meteorologists, and oceanographers. For oil responders and environmentalists engaged in impact and benefit assessments, it is however,sometimes too complex and is mainly addressing aspects related to possibilities for ship operation and manoeuvrability. This specific work task covers the development of a code that will facilitate communication and provide a rational and conclusive structurefor presentation and dissemination of experimental data, and for identification of response gaps. It may also form a basis for guidance on optimal options and alternative response techniques (ART) for the response to oil spill in ice and for shoreline clean-up operations in winter conditions. Several parameters have an impact on oil in ice and the subsequent handling of a spill. Based on the extent of impact the following five characteristic ice and oil parameters and classes are selected to be included in the oil in ice code: Ice type, Sea ice concentration, Temperature, Ice dynamic and Oil classification. These parameters, and their interrelation, affect the choice of oil recovery method. By using the oil in ice Code a uniform communication and description of the oil spill situation is enabled, upon which an appropriate response strategy could be chosen. If the code is incorporated in national contingency plans, the code can be established as the standard for describing oil in ice, filling a gap where existing ice codes and nomenclatures are not sufficient. Further value is created if the oil in ice code should be applied as a complementary tool in sNEBA (strategic Net Environmental Benefit Analysis) processes and for documentation of sNEBA output and information of available resources for combating. The code may as well be integrated in interactive guidance tool for selection of response technique etc. Other applications where the oil in ice code may be useful include risk assessment methodologies as well as input data for drift and spreading simulations of oil in ice.GRACE- Integrerad oljeskadeskyddhantering och miljöeffekte
Rollatorn - morgondagens frihet på hjul
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Syfte med detta projekt har varit att undersöka den internationella marknaden för rollator och identifiera innovationer för att överbygga gapet mellan sittande passiv transport och gående, aktiv. Projektet har också haft som målsättning att i de fall existerande innovationer saknas, föreslå sådana. Studien har visat att rollatorbranschen är prismässigt konkurrensutsatt och domineras av ett fåtal företag som upphandlas av offentliga aktörer. De flesta sjukvårdshuvudmän (landsting/regioner/kommuner) tillhandahåller rollator, men enstaka undantag finns. I några regioner, exempelvis Stockholm kan brukare som inte är nöjda med landstingets sortiment ansöka om ”fritt-val-check” som ger 1 400 kr för inomhusrollator och 2 500 kr för utomhusrollaror. Modeller med större hjul som kan passera barriärer finns från ca 10 000 kr och motoriserade modeller med framdrivningshjälp kan kosta ca 30 000 kr, vilket innebär att ”fritt-val-checken” i dessa fall täcker 8-25% av kostnaden. Det faktum att rollatorbranschen domineras av ett fåtal prismässigt konkurrensutsatta företag som upphandlas av sjukvårdshuvudmän gör att innovationer har svårt att nå bredare marknad. Icke-standardlösningar måste motiveras med särskilda behov och förankras i studier för att finansieras av det offentliga. STRADA-analys av rollatorolyckor visar preliminärt att dessa till 83 % utgörs av singelolyckor, varav 29 % orsakas av kantstenar. ISO-standarden för rollator (SS-EN ISO 11199-2:2006) täcker in mekaniska och funktionella egenskaper men ej passage av barriärer, trots att dessa är den enskilt största orsaken till skador för rollatorförare. Frågan om uppdatering av standarden är för närvarande ute på omröstning i tekniska kommittén och denna studie har lett till att frågan väckts om en utökning innefattande passage av barriär är möjlig. Detta skulle kunna leda till ökad försäljning i detta segment som i sin tur skulle kunna bidra till minskat antal olyckor
Slutrapport - En modern myndighet i ett nytt landskap : Lärande och nyttiggörande av portföljens forskningsresultat
No full textDenna slutrapport avslutar projektet ”En modern myndighet i ett nytt landskap – Lärande och nyttiggörande av portföljens forskningsresultat”. Projektet initierades av portföljledaren för Portfölj 6 Trafikverket en modern myndighet i samband med att TrV årsskiftet 2016/17 valde att göra om sin FoI-organisation. Projektet har utgått från följande behov: 1. Att lära om det som varit • Vad har Trafikverket och andra lärt sig genom arbetet i portföljens projekt? • Vilken är nyttan för Trafikverket och för andra? Övergripande och konkret! • Vilken betydelse har det valda arbetssättet haft? 2. Föreslå/diskutera framtida utveckling • Berätta storyn om vad vi tror kommer att hända! • Beskriv hur nyttor och erfarenheter kan överföras till det fortsatta FOI-arbetet! • Skapa och sprid ett användbart material som spelar roll för Trafikverkets fortsatta arbete med att vara en modern myndighet! • Utveckla, planera och genomför några aktiviteter där resultat och erfarenheter nyttiggörs ytterligare • Utveckla idéer om nya FoI-uppdrag som kan generera ny kunskap och skapa ännu större nytta. Arbetet har utgått från följande insikter: • Vi levererar i allt större utsträckning nyttor/tjänster i nätverk; vi blir mera omvärldsberoende. • Trafikverket och intressenter i Trafikverkets närhet tar nya roller, vilket skapar nya behov av och möjligheter till styrning och koordination • Digitaliseringen påverkar och blir av betydelse i alla delar av verksamheten • Trafikverket liksom andra organisationer har ett ständigt behov av att utveckla sin ”tvåhänthet”, alltså att klara av att prioritera såväl drift som utveckling.Trafikverket en modern myndighet – summering, lärande, nyttiggörand
Säkra och smidiga cykelkorsningar
No full textSyftet med detta FOI-projekt var att öka kunskapen om cykelkorsningar, ta fram utformningsprinciper som ger säkra och smidiga cykelkorsningar samt undersöka möjligheter och begränsningar med att använda mikrosimulering eller analytisk kapacitetsmodell för att utforma/reglera cykelkorsningar.Studie av utformningsförslag för att minska kollisionsolyckor mellan cykliste
Utvärdering av provmetod som simulerar höftislag hos gångtrafikanter : fortsättning
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. I Sverige registreras knappt 18 000 höftfrakturer per år. Majoriteten, ca 90 %, av alla höftfrakturer orsakas av fallolyckor från stående höjd. Risken att drabbas av höftfraktur stiger exponentiellt efter 50-årsåldern; men genom användning av stötdämpande underlag och/eller höftskydd kan risken minskas. Utvecklingen och utvärderingen av dessa underlag och skydd kräver dock en relevant provmetod. Syftet med detta delprojekt är att utvärdera material och geometrier som kan användas i en provmetod föreslagen av en grupp forskare från olika länder, The International Hip Protector Research Group (IHPRG). Metoden är avsedd för utvärdering av skyddseffekten hos stötupptagande underlag och/eller höftskydd. Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att samla data kring material och materialegenskaper för att simulera mjukvävnaden kring höften. Tre olika material – två silikonbaserade och ett skummaterial – har föreslagits i litteraturen för att användas i olika provmetoder avsedda för utvärderingen av skyddsutrustning. IHPRG har i en gemensam publikation enats om ett förslag på standardiserad provmetod för stötdämpande underlag och höftskydd. Den föreslagna provmetoden har modellerats och använts i numeriska simuleringar av: • Tre olika material som representerar mjukvävnaden kring trochanter major (yttre benutskottet på lårbenet). • Två olika tjocklekar på vävnaden kring trochanter major • Fyra olika underlag Kraften i lårbenshalsen – ett skadekriterium för höftfraktur som använts i olika tester för att utvärdera stötdämpande underlag och höftskydd – beräknades för varje kombination av material, tjocklek och underlag. Baserat på resultaten från studien föreslås följande: • Tillverka en prototyp baserad på modellen i studien. • PDMS material rekommenderas över Plastazote HD80 för att simulera mjukvävnaden kring trochanter major. • En tjocklek av 18 mm ovanpå trochanter major är lämplig. • Utvärdera olika underlag med prototypen så att en referens i kraftnivå eller procentuell minskning kan tas fra
Verktyg för klassificering av cykelbanor - en kvantitativ metod för att inventera infrastruktur för cykel
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Cyklister är särskilt utsatta i trafiken och innehar cirka en tredjedel av trafikrelaterade sjukhusnätter. Den vanligaste typen av olyckor för cyklister är singelolyckan som står för cirka 80 %. Av dessa går 60 % att relatera till drift och underhåll vilket innebär att det finns stora möjligheter till förbättring av säkerheten för cyklister. För att kunna förbättra infrastrukturen för cykel är det viktigt att veta vilka brister som finns i dagsläget. Det finns utförliga riktlinjer för hur infrastrukturen ska utformas vid nybyggnation, dock saknas en utförlig metod som beskriver hur inventering skall utföras av redan befintlig infrastruktur, för att säkerställa att den främjar god trafiksäkerhet. För att få en gemensam tolkning av de riktlinjer som finns gällande utformning av cykelbanor behövs en objektiv metod. En detaljerad och systematisk utvärdering av cykelbanor kan utgöra en omfattande grund för planeringsprocesser och underlättar beslutsfattandet genom att skapa möjligheten att prioritera mellan olika åtgärder utifrån behov. Detta är en grundläggande förutsättning för att utveckla den befintliga cykelinfrastrukturen. Studiens syfte är att skapa ett verktyg med hög systematik som möjliggör jämförbara data och övergripande inventeringar av den befintliga infrastrukturen för cykel. Verktyget ska på ett kvantitativt och objektivt sätt betygsätta cykelbanors standard. Verktygen inrymmer en omfattande metod som skapar ett detaljerat underlag av cykelbanornas tillstånd. Indikatorerna har tagits fram ur riktlinjer för cykelbanor så som GCM-handboken och VGU. Dessa har dock fått anpassas för att göra en utvärdering rimlig. Bedömningen ger ett betyg från 0-100 på cykelbanan. Det som mäts av verktygen är: Cykelbanebredd, Belysning, Siktlinje, Kurvradie, Ojämnheter, Hinder, Separering, Lutning, Typ av korsning, Vägvisning. Resultatet kan sedan visualiseras i ArcGIS för att ge en god överblick över den befintliga infrastrukturen för cykel